Summerat vecka tre

DET BLEV EN bra vecka trots att jag avbokade lördagens indoor och spinning. Kände mig trött och sliten samt lite ont i vänsterknäet så jag var hemma och ”vilade” mig i köket 😉

11,6 timmar fördelade på powerwalks, styrka mha Milon, Spinning och Indoorwalking samt en kort löpträning.
Sammanräknat 26,4 km.
Brände av 5 279 kcal på träning.
Stegmässigt blev det 110 416 steg.

Faktum är att jag avbokat även kvällens indoor. Känner mig lite kass i dag, trött och sliten i benen. Fryser gör jag också?!
Jag brukar ju inte bli sjuk och att bli det nu är absolut inte tänkbart! Det är bara några få dagar kvar innan jag ska ”mormora” i Malmö och det har jag längtat efter i flera veckor nu.

Så, jag tar det säkra före det osäkra och vilar från träning i alla fall i dag – återstår att se om det känns bättre i morgon? Annars vilar jag då också.
Det är först på onsdag som jag har nästa inbokade pass. Vila och tidig sänggång kanske kan göra susen?

På torsdag bär det alltså i väg till Malmö – det ska bli så härligt att få krama om den lille knodden. Vi har planerat att ”skolka” på fredagen från förskolan så vi kan mysa och leka hela dagen.
Jag har förberett så mycket som går, så att vi får riktigt mycket tid med varandra när jag nu äntligen ska vara en närvarande mormor. Den mesta tiden är jag ju mormor på distans…

Förhoppningsvis kommer morfar på fredageftermiddag-kväll, det hänger på om han kan få ledigt halva fredagen. Annars blir det på lördagmorgon.

De ömma föräldrarna ska åka i väg och bara vara några dagar 😉

Och snart ska den ömma mormodern åka hem och lägga sig…
Hoppas på en både piggare och bättre dag i morgon!

Vad ska man säga

JAG HAR I MIN enfald trott att jag i stort sett är ensam här i Angelas Dagbok – så fel jag hade! Vilken glädje det givit mig att få läsa alla kommentarer både här i bloggen och på Facebook.
Tack alla goda vänner, kända som okända, att ni tog er tid att svara på min undran!

Det känns extra bra att få höra att mina race i köket med matlagning är så uppskattade – det kunde jag aldrig anat. Jag tycker i bland att jag är tjatig och ältar samma sak, dvs mat, mat och mat.

Och att bilderna är uppskattade – så roligt att höra för en ren amatörfotagraf – jag menar det är ju inga bilder med proffsstatus precis, i bland rent av dåliga. Fast en bild säger ju så mycket och jag tycker själv det är roligt att följa bloggar som har bilder insprängda i textmassorna.
Någon gång i livet ska jag nog ta mig till en fotokurs 😉

En del av er har följt mig i många år – Jisses!

Många av er uppskattar när jag skriver om min träning och det är extra roligt att få den responsen för även där kan jag allt som oftast fundera över detta. Om det rent av uppfattas som någon sorts ”Klubb för inbördes beundran” 😉 Att jag sedan inspirerat mina läsare till träning är verkligen roligt att höra!

Att det uppskattas när jag skriver om trädgården – hmmm, som jag låtit den förfalla senaste åren. Kanske är det gamla meriter. Det är några år sedan nu men då var det en stor del av mitt liv.
Innan husvagn kom in i vårt liv och vi häckade hela vår och somrarna i Varberg.
Innan träningen blev viktig, för den tar mycket tid. Även om jag inte tränar så mycket på gymmet på vår och sommar så brukar jag ju cykla till och från jobbet. Efter det orkar man inte röja i trädgården precis 😉
På sin höjd ta lite foton…
Innan
Innan
Ja, det är väl så för oss flesta att intressena skiftar med åren?

Det händer ofta att jag funderar på att sluta skriva – men oftast slutar det med att jag är där igen. Kanske är det så, till och från, för alla som skriver/bloggar. Jag tycker ofta att jag inte har något vettigt att skriva om, att det bara blir en upprepning. Vardagen skiljer sig inte så mycket från dag till dag. Så, helt plötsligt som man säger i Trissreklamen, händer det och då kan jag inte hålla mig härifrån 😉