Nej tack…

JAG KLEV UPP i ottan (för all del för att pinka) och kastade ett getöga på termometern eftersom jag hade tanken att stavgå fram och åter till gymmet i dag… Nej tack – fyra minus! I och för sig travade jag och gick hela förra vintern i många fler minusgrader än dagens fyra men den här vintern har man ju för tusan inte fått någon tillvänjning alls. Så jag kröp tillbaka i sängvärmen och steg upp långt senare för att ta bilen till gymmet. Så’n är jag – frågor på det?

Vid åtta-snåret gjorde jag nästa försök att kliva upp men det blev en halvtimma till i sängen – på spikmattan 😉

Sedan i väg, med bil då, till gymmet för en tur upp till Alpe d’Huez med alla sina kurvor, svettiga backar och helt fantastisk musik som Stefan satt ihop. Vi har cyklat just Alpe d’Huez många gånger men jag tröttnar nog aldrig på den! Att sista uppförsbacken är runt 25 minuter passar mig perfekt – har svårare för nedförsbackarna 😉

Eftersnacket är minst lika viktigt! Det behandlas både det ena och det andra…

…om kramp i vaderna t ex…

Jag är så himla glad för mitt gym! Vi är som en enda stor familj och då menar jag både instruktörer, ägare och medlemmar! Man får helt enkelt förnyad energi när man kommer dit hur trött man än må vara innan…

Jag tycker faktiskt att ni, som råkar läsa detta inlägg, kan vara lite avis för jag överdriver inte 😉

Efteråt blev det förstås Indoortalking som alltid och det är helt unikt – att mackorna med nöd och näppe räcker på sportcafe´et, Tinas glada bubblande skratt, ironin i varannan mening, Stefans (spinningledaren) skumraketer and you name it! Jag lövvar dessa tillfällen och har svårt att tro att det är lika mysigt på andra gym. Så det så!

Jag lever på den härliga känslan av Spinning ditans och Indoortalkingen långt efteråt…

När jag, sent omsider, kom hem åt vi middag och sedan ”dog” jag i fåtöljen med Morden i Midsomer medan Woffegubben röjde efter middagen.

När jag hade hämtat lite förnyad kraft fortsatte jag med ”Leonhelgens” matplanering och gjorde en pastagratäng på tomatpasta och köttfärssås som jag varvade i lager och toppade med riven ost…

…och lite morotspannkaka som ska bli mellanmål…

Enda anledningen till att jag förberder det som går, det kommer att bli helvetes tungt att släpa med till Malmö, är ju förstås att vi ska få så mycket mormor-morfartid som bara är möjligt 😉

Ju återstår bara att baka ärtbullar (också mellanmål) sedan är resten så lätt och snabbt fixat att jag tar det på plats medan ”grabbarna”, läs Leon och morfar, monterar brevlådan 😉
Jisses vad jag längtar!

Nu ska jag ”bara” röja köket, planera nästa veckas träning i alla fall fram t o m torsdag, då ska jag ju till doktorn med mitt krånglande vänsterben/höft/benböjare. Kanske slutar det med att jag inte får träna alls! Men fram till dess kör jag och packar gymtrunken för i morgon 😉

På måndag räknar jag med att hinna med styrka innan IDW:n och på tisdag blir det bara styrka. Onsdag blir det oxå styrka innan passen likaså på torsdag…om jag inte får andra bud från doktorn. Sedan blir det förhoppningsvis Spinning och Indoorwalking på lördag och Spinning Distans och Indoortalking på söndag…
Alltså precis som den här veckan som nu är slut!