Har inte ord…

FÖR ALL RESPONS min ”undran” från igår fick, både här i bloggens kommentarer och på ”Fejjan”.
Jag måste bemöta detta men chocken får lägga sig först. Jag hade aldrig, i min vildaste fantasi, trott att så många, som jag inte ens visste fanns, skulle besvara mig med kommentar.

Man säger ju alltid så ädelt att ”jag skriver bara för min egen skull” Jo, det gör man ju men om ingen mer än man själv läser…hur kul är det? Nä, jag tror på intet vis att jag kan förändra världen till något bättre genom mitt pladder i bloggen – men att det faktiskt finns folk där ute i verkligehten som läser…Ja, det kräver ett inlägg för sig och jag ska bara samla mig men det kommer…

Tills dess blir det ett vanligt simpelt inlägg om dagen…

Jag hade en tanke om att powerwalka till gymmet för det såg ut att bli en fin dag…

Jag var uppe och kikade i god tid – men gick och lade mig igen…Jag hade förstås redan i går kväll när jag tittade ut på snöovädret garderat mig genom att säga till Woffegubben…
– Det skulle vara fantastiskt trevligt om du kom över till gymmet i morgon och deltog i Indoortalkingen.
För då – skulle jag ju bli körd till gymmet för att Woffe sedan skulle kunna ta sig till gymmet (igen) för att delta i ”passet”.
Han är ju som han är min Woffgubbe – ställer upp på allt och är kanske en gnutta rädd om bilen 😉

Spinning Distans gick i dag i Italien och var lika fantastisk som alltid. Speciellt som vi alla vet att Stefan, vår spinninginstruktör, har jobbat i minst ett halvår för att få ihop 90 minuter med film och musik…
Det är klart att man ger järnet. Och är redo…

Precis som alla andra i gruppen…

Och, efter det blev det obligatorisk Indoortalking – jag bara älskar det! Och med Woffegubben – det du…

När vi kom hem lös solen, precis som jag anade redan tidigt i morse, som en tok men…

…huset, hemmet, som vi bebor behövde saneras. Fan ta dem som tränger sig in här när vi inte är hemma och skräpar ner…

Så, det var inte mycket att be för – bara att sätta dammsugaren i Woffes händer och rengöringsmedel i mina 😉

Efter det, ja då var det bara att sätta igång med nästa veckas frukostar i form av omeletter. Så, jag börjar med fyllningen…

Och, minsann blev det sex – omeletter alltså – fast jag bara behöver fyra. För nästa vecka…

Vissa har ju börjat ge upp redan…

…fast inte jag – nu är det bara fyra dagar kvar 😉

Nåja. dagens middag blev samma i dag som i går – fast fixad i köket 😉
Det vill säga fläskfilé och gräddsås och till det bulgur med spenat, fetaosttärningar och svamp. Och istället för skurna tomater (av Woffe) blev det gul och röd paprika skuten av mig 😉

Jag fixar efterrätten sa han – Woffe…

I morgon är en annan dag och jag lovar att bemöta den underbara respons som jag fått – måste bara hämta andan en aning 😉

Undrar just?

OM DET är någon som läser den rappakaljan som jag producerar helt på egen hand?

Jag vet i och för sig en som läser, en före detta arbetskamrat och tillika chef… Det vet jag för att vi träffades på Lucia och då fick jag lite kritik för minst sagt dålig uppdateringsfrekvens 😉

Sedan dess har jag skärpt till mig – det vet jag. Samt att jag sprang på, ja inte bokstavligt då, ovan nämda person härom dagen som sade… Nu har du minsann skärpt till dig…

Det skulle dock vara himla kul att veta om det är några fler som läser mitt ordbajseri 😉
Jag har ingen statistikavläsare så jag är lite nyfiken kan man gott säga…

Om du läser mig regelbundet eller då och då och dessutom kan glädja mig med en kommentar om att så är fallet – ja, då skulle jag bli hiskeligt glad!

Nu lovar jag att lägga mig så jag orkar med den dag som faktiskt redan påbörjats men väntar med spänning på resultatet av denna helt ovetenskapliga undersökning 😉
Godnatt från Gråbo!