Och livet det går vidare

Jag var hos doktorn i dag med min förbaskade fot som inte vill sluta spela spratt med mig.

Bara till att fortsätta att smörja – inget annat att göra!

Samt förnyade recept på astmamedicin och annan nödvändig sådan.

Fick lite beröm för min idoga träning samt ett leende när jag berättade att jag köpt årskort på gymmet – han har rekommenderat det länge.

Annars, ja annars går livet vidare och hösten är utan tvekan här även om det fortfarande kan vara fint väder med sol och värme på dagarna. Men det är mörkt när vi stiger upp och bara halvljust när vi kör i väg till simhallen.

På jobbet är det full rulle från tidig morgon till sen kväll. Om ca två veckor blir det en uppgradering på vårt webannonseringssystem, om nu allt går enligt plan, och då blir det jobb hela helgen 4-5 oktober.

Om en månad kommer Lilla Monsterbarnet hem med hundar, fästman Oskar och kompis Helen för då vill dom minsann till Ullared igen. Ska bli härligt att få träffa dem och för att inte tala om hur ljuvligt det ska bli att få krama om Boris och Ila!!!!

Jo, jag har varit i Sportaffären i dag och köpt lämpliga kläder för gymet.

Bbbbhhhhaaa, tänk bara tanken, en hundrakilosklump i trikåer……!

I morgon är det tänkt att vi, Steffanie och jag, ska gå dit för första gången.

Jo, det var så sant. I går när www.muller se behagade att ligga nere precis (och en lång stund) när jag hade tänkt skriva…

…så sklippte vi gräset, Stora Monsterbarnet och jag.

DET hade jag ingen ANING om att den tösen hade sådana kvaliteter. Det blev jättefint. Hon klippte alla kanter på baksidan, som är störst, utan minsta gnäll (i alla fall inte vad jag kunde höra med full fart på klipparen). Sedan klippte hon hela framsidan med handgräsklipparen under tiden jag krattade på baksidan.

I går och i dag

I går (servern låg nere så jag skriver i dag).

Simning 800 m 25 minuter av totalt 27 inom rekommenderad zon. En medelhjärtfrekvens på 117.

På kvällen 45 minuters rask promenad.

I dag (servern is up and running).

Simning 900 m 28 minuter av totalt 29 inom rekommenderad zon. En medelhjärtfrekvens på 120.

Slavdrivaren, Steffanie, är inte hemma i kväll så vi njuter av att vila från all motion 🙂

Resultatbörsen

Jo, i dag blev det då:

Cykel 2,3 mil med en medelhastighet på 16,9 km/timme, en maxhatighet på 43.0 km/timme och det hela tog 1 timme och 22 minuter.

Joggåingen var på 5 km och i tid 50 minuter, en medpuls på 122 och jag höll mig 45 minuter inom rekommenderad zon.

I natt kommer jag att sova som en stock 🙂

Att våga ta steget….

Jag har i dag tagit beslut om att jag ska börja på gym…det har varit en lång och krokig väg. Men när jag ordade saken i dag med Steffanie sa hon helt enkelt och utan några som helst betänkligheter – Klart du ska morsan!

Sagt och gjort. Vi tog hojjarna över till grannbyn Lerum in på gymet som förresten heter Nergy (fyndigt) och tog oss en rejäl titt. Vi blev visade runt av en mycket trevlig herre i min egen ålder.

Jag tänkte nu eller aldrig men först frågade jag om det fanns fler fetknoppar som tränade här….?

– Ja, det må du tro! Här finns alla varianter och klockan 07.00 på morgonen när vi öppnar då köar pensionärna utanför – det avgjorde saken.

Köpte mig ett årskort och fick tid med en personlig instruktör till den 6/10 20.00.

Det ska bli himla spännande och se vad detta kan ge åt mitt onda knä och min onda rygg!?

Nåväl, vi hade ju inte cyklat hela milen bara för det. Vi tog två varv på Lerums joggingbana också. Därefter cyklade vi hem som var milen det oxå 🙂

När vi kom hem höll vi på att svälta ihjäl av hunger men hann inte mer än innanför dörren så sade Woffe detsamma. Rättvist ska det vara!

Nu har vi ätit Gelas Wook med pasta och livet börjar återkomma samt att man också ser saker och ting i färg igen.

30-års fest!

Glada minnen, mycket skratt och härliga kommentarer!

Ja så kan man beskriva kvällen hittills.

Klockan fem anlände Steffanies gäster och då började vi med en liten välkomstdrink.

Det var helt fantastiskt att få se alla, nu uppvuxna, flera av dem har jag inte sett på många många år. Visst är det härligt!

Sedan blev det lite mat. Grillad fläskfilé, rostbiff, hawaiikassler, melon, druvor, kiwi, passionsfrukt, ananas och kapkrusbär. Till detta potatissallad samt bröd och smör, vin, öl eller vatten eller läsk – fritt val 🙂

Alla tyckte det var jättegott och det var ju roligt. En av gästerna åt inte kött så där fick det bli lite skaldjur, lax och annat gott.

Lite snack i bekvämare ställning i vardagsrummet därefter och innan tårta och kaffe serverades.

Nu sitter hela gänget och pratar minnen och skrattar så det står det härliga till – en fröjd att höra dem!

Vi har agerat ”personal” Woffe och jag och jag tror att vi får godkänt 🙂

Kul att kunna göra så här och fantastiskt roligt att få träffa alla kompisar som man känt genom skolåren men inte ser så ofta längre.

Jag hoppas och tror att 30-årsdagen ska bli ett kärt minne länge.

Hemma

Stora monsterbarnet är hemma! Hon kom strax efter tolv så vi startade med lunch på Thairestaurangen som ligger alldeles i närheten av jobbet.

Fadren, Steffanie och den ömma modern åt sig mätta och glada.

Därefter lämnade vi den snälla fadern på jobbet (någon måste ju försörja familjen) medans jag och barnet tog bilen hem till Gråbo.

Vi stannade bara för att handla det sista till tårtan på vägen hem. Det vankas nämligen Bröllopstårta (!) till barnets 30-årsdag.

Nej, det finns varken brud eller brudgum men tårtan är djävulskt god så det får duga utan brudpar.

Den har jag ägnat kvällen åt, bröllopstårtan alltså. Det tar sin lilla tid eftersom den ska täckas med kolasås och grädde. Nu är tårtbotten klar och så även kolasåsen så jag sitter egentligen bara och väntar på att den ska svalna så jag kan breda den på tårtbotten. Till sist ska grädden på men det får bli morgondagens problem.

Vi såg en deckare tillsammans, Steffanie och jag, under tiden botten stod i ungnen. Woffe fick för sig att han skulle göra äggtoddy av alla gulorna som blev över från tårtbaket. Så nu är halva köksinredningen nersölad till stadie disk och äggtoddyn var nog snabbverkande för han sover sött som ett barn efter sista kvällsmålet. Tur att han bara avverkade hälften av de äggulor, sex till antalet, som blev över från baket!

Men, dom har varit duktiga i kväll också, dvs innan toddyn, en joggingrunda på spåret och cykel upp och ner.

Jag avstod i dag eftersom jag simmade ganska mycket i morse och för att tårtbaket hängde över mig.

Steffanie hade pulsklockan på sig och man blir ju impad alltså – snacka om skillnad, rena utmobbingen 🙂

Dagens

I dag gick det mycket bättre med att hålla den rekommenderade intervallen.

Simmade 1400 m i dag och den totala tiden för detta blev 49 minuter och 48 av dessa låg jag ”rätt” i intervallet.

Nu är Steffanie och Woffe uppe och joggar men jag hoppade i dag.

Ska bli kul att höra vad hon har att säga om jogginturen för nu har hon min pulsklocka på sig 🙂

Berg o dalbana

Ja, så känns det som om man skulle kunna beskriva denna dagen som i dag varit och snart är slut.

Barn som vänder upp och ner på allt – men som till slut tar hem segern med sin charm och att genom bara finnas till och vara den som dom nu är när dom nu inte blev som dom skulle 🙂

När det är dags att gå hem från jobbet går telefonen varm om alla bekymmer som hänt just NU.

Fakturaadresser som inte stämmer – in i databastabeller och fixa, Webannonser som är låsta och alltså varken kan granskas eller godkännas, spärrar på kunder från externt system som inte funkat, inkassofil som ska hämtas UUUPPS det var visst med en helt ny teknik som vi glömt att berätta för dig!

WBServern går ner också i precis det ögonblick man skall gå. Ett annat produktionsflödeflöde står med felmeddelande på skärmen…klockan går och tiden med den.

Sedan till affären (tur att dom mer eller mindre har nattöppet). Koncentrera sig på allt som ska köpas fast förutsättningarna ännu inte är helt klara.

– Gnäll inte nu – det kunde varit värre!

Och i morgon är det tidigt i simhallen och sedan väntar möte som varar halva dagen MEN efter det kommer stora Monsterbarnet (12.00) och bara med sin blotta närvaro att lägga allt på plats…

I vår hänvisningssystem har jag i dag skrivit in följande text under Besökare (vi måste anmäla det så att personalen som släpper in dessa vet att det är OK).

”Besökare: Dotterns namn.”

”Tid för besök: 12.00”

”Anteckningar (för att underlätta för dem som tar emot):”

”Vårt Stora Monsterbarn, Steffanie, anländer cirka 12.00 från tåget. Om jag inte finns tillgänglig då så ring gärna på hennes pappa (4471) som på detta vis äntligen får chans att ta sitt ansvar. Det kan vara hans tur någon gång ;-)”

Ja, det var nog allt för i dag!

Aj aj ja aj

Inte bra! Simningen i dag visade att jag låg på för högt pulsintervall under stor del av den sammanlagda tiden. Phew!

Hade ett medel 127 och jag ligger normalt och tuffar runt 117-121. Av totaltiden som var 26 minuter befann jag mig bara 20 minuter inom den rekomenderade pulsintervallen, resten av tiden låg jag för högt.

Undrar just om jag bör nollställa och börja om eller om det var tillfälligt i dag bara. Tiden får visa.

Dagen och livet

Fick besked att jag överskridit gränsen för övertid utslaget på ett helt år. Ojdå, det är ju tre månader kvar!

Jag kan inte se att det är mina problem och om vissa hade skött sig vid senaste löneförhandlingen så hade övertiden inte varit där den är i dag. Men vem tusan vill jobba gratis utan att det belönas på ett eller annat sätt? Jag bara undrar.

Livet efter cykel-joggåingturen (fortfarande med betoning på gåing) har tillbringats dels vid spisen för tillagande av lunchmat till Woffe. För egen del har jag kvar sedan senaste frosseriet framför spisen för någon vecka sedan.

Och så blev det en film framför TV:n som jag inte sett röken av på länge. Har inte ens hunnit i in i vardagsrummet på mycket lång tid om man undantar de få minuter vi satt vi valvakan vid folkomröstningen – men vem bryr sig.

Om två dagar kommer vårt stora lilla Monsterbarn hem och fyller 30 år! Det kunde man inte tro när man stod där med knytet i famn för att åka hem från Kvinnokliniken för, ja, 30 år sedan.