Vilket party!

Ja, nog blev Petra avfirad med både det ena och det andra.

En jättehärlig fest med många skratt och fina tal av de anhöriga och då förstås i goda vänners lag.

God mat och dryck, dans och gemenskap bjöds det på. Det var så trevligt så ingen ville gå hem. Vi började dock röra på oss när klockan passerat 01. Det var inte konstigt att ingen ville gå, en sådan rolig fest var det länge sedan vi var på.

Vi hittade faktiskt hem trots att det var mörkt och tröttheten hade gripit tag om oss båda – inte dåligt för det var inte helt lätt att hitta dit.

När vi så kom hem hämtade vi nyckeln på det överenskomna stället då Renate hade jobbat med föräldrafesten på kvällen. Vi tassade in för att inte väcka henne, klockan var 01.45….

När vi hade sovit en timma vaknar jag av att det ringer på dörren??? Det var husägarinnan i egen person. Vi hade inte ens kollat om hennes bil var hemma utan tog för givet att hon sov sedan länge – vilket då var helt fel. Och eftersom vi antog att hon sov och redan var hemkommen så låste vi dörren mycket noggrant från insidan – så inte en ägarinnan kunde komma in i sitt eget hus.

Man kan givetvis skratta åt detta i efterhand men det var mäkta pinsamt när jag rusade ner för att öppna!

Nu vankas det frukost och sedan bär det av till Maasholm och därefter visit hos Lars på sjukhuset.