Känner mig rastlös

EFTER EN I STORT SETT helt stillasittade dag på jobbet och en lika stillasittande kväll här hemma får jag näst intill spader.

Tur att Woffegubben hade spelat in ett helt fantastiskt naturprogram, från i lördags, som fångade min uppmärksamhet en lång stund. Jag har alltså suttit still i fåtöljen hela kvällen och bara vilat.
Jag tänker inte ens göra rehabövningarna i kväll, kanske i morgon?

Vi har tagit ledigt från jobbet bägge två i morgon. Vi ska nämligen hämta ut vår husvagn som stått inomhus hela kalla långa vintern 😉 Så det blir en stillasittande dag till som jag hoppas ska göra susen mot plågorna. Sedan får vi väl se frampå torsdag om det blivit bättre.

Men man kan lätt konstatera att det här är inte bra vare sig för stegtävlingen jag är med i, mitt psyke och välbefinnande eller min kamp med konditionen 😉
Jag har visserligen passerat Köpenhamn, som är målet med stegtävlingen, men laget behöver ju fortsatt engagemang och steg 😉

Tufft i dag

DET BLEV INGEN motion i morse och ingen cykel med på bilen. Jag var glad att jag kom upp ur sängen vilket var med stor möda!

Gårdagen började med en löptur i Skatås

Efter den cyklade jag direkt till Ortopeden med stora förhoppningar om att han skulle lösa mitt fotproblem.
Nu var det inte så enkelt för det var inte Plantarfasciit, som min doktor trodde, som orskade min smärta i högerfoten.
Däremot tyckte ortopeden att jag hade ett ben som var kortare än det andra och jag fick stränga order om att ”lära mig gå”…
Det blev inlägg i bägge skorna samt ytterligare ett inlägg för ”det kortare” benet. Men jag vet inte jag…?

Cykelturen hem i går från jobbet var en riktig höjdare – i stort sett medvind hela vägen med undantag för de sista sex kilometrarna då förstås. Men inte ens där var det ren motvind så det var helt OK 😉

Jag hade givetvis lite ont när jag väl kom hem och kände efter, mest i höften, så det kändes lite misströstande varför det ska bli så här nu. Jag har ju dragit omkring med detta sedan ett år tillbaka men har inte haft så himla ont på hela tiden innan som jag fått nu! Det går trots allt bra att cykla och även att springa – smärtan kommer först efter avslutat motion. Men som sagt inte som det gör nu…

I morse när klockan ringde 04.30 var planen att vi skulle stavgå åttan och att jag skulle cykla hem efter jobbet. Men regnet stod som spö i backen och jag hade inte kunnat stavgå eller cykla i alla fall så…

Det känns onekligen jobbigt och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera detta?!

I dag har jag inte ens gjort min rehabträning för att det gör så djä… ont ;-( Inte ens en liten lunchpromenad!

I morse var jag hos optikern och beklagade mig som vanligt över att jag inte ser. Nu ska vi testa en ny lins, en progressiv, men jag tvivlar. Det är dessutom månadslinser – jag är lite bortskämd med mina endagslinser – så det blir till att söla och kladda med linsvätska igen. Nåja, vi får se om dom är bättre.
Annars går jag tillbaka till dom gamla vanliga och helt enkelt kompletterar med glasögon som jag kan ha samtidigt, i alla fall när jag sitter vid datorn. Vi får helt enkelt se. Det tar ett tag innan linserna kommer eftersom dom bara tillverkas på beställning så det är bara att vänta.

Vad gäller motion så får jag väl lägga det i malsäck ett tag och se om det hjälper med tota vila annars vet jag inte vad jag ska ta mig till. Just nu kan jag som sagt inte ens ta en liten promenad!
Jag ska i alla fall försöka få gjort rehabträningen i kväll när jag kommer hem men det är det enda, i så fall, som blir i dag.
Å andra sidan tror jag inte det är bra att stanna till heller och sjukgymnasten sade ju att jag skulle fortsätta att både löpträna och cykla!

I värsta fall får jag helt enkelt skita i Göteborgsvarvet – men det ligger långt inne. Det är inte riktigt jag som anmäler mig till något som jag inte sedan genomför! Usch, det känns tungt nu!