Knappt en vecka kvar

I ALLA FALL FÖR avfärd till Stockholm vilket blir på söndag 11/3. Det är mest praktiskt så då jag ska vara på kliniken tidigt på måndag morgon.

Jag hade ju tänkt att bo på hotell på Fridhemsplan eftersom det föreföll praktiskt då kliniken ligger på Drottninggatan.
Men när jag berättade för barnen om operationen så ville Anna att jag skulle bo hos dem. Och efter lite prat fram och åter sade hon att det var ingen rekommendation utan en order 😉

Steffanie och Leon är ju och hälsar på den helgen oxå så jag hade nog i baktanken att det var kanske fullt tillräckligt för Anna och Oskar med det. Men som sagt det var inte diskutabelt att jag skulle bo ensam på hotell. Gulliga ungar har jag – den saken är helt klar 😉 Jag är ju självklart hellre med Anna, Oskar och fyrbeningarna – ingen tvekan om det. Bott ensam på hotell har jag gjort innan så det räcker och blir över!
Och, hinner jag krama lille Leon så är jag ju inte otacksam! Vi får se hur det blir med det för dom är ju som sagt på väg hem när jag anländer.

Jag känner ingen rädsla inför operationen. Är kanske för ”dum” för det. Men jag har aldrig opererats eller varit sövd innan i mitt liv så jag har inget att referera till.

Woffegubben är helt utom sig av oro och jag märker lite av det på Steffanie och Anna också. Så nu får vi hoppas att inget oförutsett inträffar eftersom jag i princip har lovat dem det 😉

Jag har planerat lite i dag inför Stockholmsresan. Tagit fram det som ska med i matväg, det som går och inte kräver kyla, samt laddat medicinlådan. Eftersom jag stannar till lördag så måste jag ju ha mat och medicin med för två dagar plus lite för hemresan. Det är ju bara flytande som gäller så det är inte så avancerat om man säger så. Gäller bara att tänka rätt och på allt.

Just nu önskar jag bara att det vore över och att jag var hemma igen. Tiden kryper fram så här den sista veckan. Å andra sidan blir det en hektisk vecka arbetsmässigt så den kanske bara swischar förbi 😉

Jag har också skissat på mail som jag måste skicka till alla på jobbet. Till alla mina arbetskamrater, fackligt där jag har har MBL-möten en gång per vecka, min allra bästaste tekniker i Stockholm som sköter driften av ”mitt” annonssystem samt ett urval av mina användare där jag tycker att jag måste informera och inte bara utebli fyra veckor utan förklaring.
Ja, lite pyssel blir det kring detta och jag kommer säkert att komma på något mer under veckan…

Sovmorgon…

HADE JAG TÄNKT mig i dag. Jo pyttsan så mycket sovmorgon det blev! Vaknade halv sju och kom på att jag glömt ta färsen ur frysen så det gjorde jag då – bättre sent än aldrig…

Men somna om gick inte så jag gav upp till slut. Jag gick i och för sig och skrotade i pyjamasen halva dagen så någon vanlig vardagsstress var det ju inte tal om 😉

Njöt av veckans tulpaner som är gula med stänk av rött och för all del en del njutning av förra veckans också som är lite tvärtom i färgerna…

Jag gav mig i kast med vinterns hög av sängkläder som ska tvättas. Jag tvättar inga sängkläder alls över vinterhalvåret eftersom min tvättstuga är så liten och inte tål tork av dylika mått. Jag vägrar att tumla dem för jag avskyr när det blir skrynkligt 😉
Eftersom solen strålade och det var en svag vind så satte jag igång och tvättade samt hängde ut på vindan…

Dom två första maskinerna torkade superfint därute och den tredje hänger kvar över natten. Har jag tur så torkar detta i morgon när jag cyklar Vasaloppet 😉 Och kanske hinner jag några fler – vi får se?

Ovan undantaget så blev det inte så många knop mer. Jag lagade köttfärssås och spagetti till middag då jag behövde kolhydratladda inför morgondagen…
Jag äter ju inte pasta ”normalt” av just den anledningen men efter sista tidens krasslighet så tänkte jag att det kanske kunde ge lite skjuts i morgon. Gott var det i alla fall!

Vi får se hur det går? Hostan börjar snart bli något av en livskamrat ;-( Konstig är den också, alltså ingen riktig hosta, bara något som trycker sig upp från bröstet och ger mig mer svårighet att andas än så kallad riktig hosta. Någon form av torrhosta skulle nog vara en bättre beskrivning.
Huvudvärken tycks också ha visum för längre vistelse än vad jag tycker är OK! Visserligen bättre än det varit men inte godtagbart.

Så efter Vasaloppsspinningen i morgon tar jag nog ett längre uppehåll från träningen än vad jag gjort nu den här mycket irriterande månaden då jag bara ”spunnit” på söndagarna – vilket i sig har sin förklaring. Nämligen den att om man deltar alla söndagar från nyåret fram till sista söndagen innan Vasaloppet har man en garanterad plats på just Vasaloppsspinningen. Jag har varit borta en söndag men kom med. Phew!

Nu ska jag faktiskt säga godnatt med tanke på att det blir tidigt i morgon. 08.00 går starten och då ska man ha hämtat ut sin nummerlapp, klätt om och sitta på cykeln. Start från hemmet senast 07.15…

Därtill kan arbetsveckan summeras som hektisk. Det händer mycket nu och i onsdags satt jag i möte från 09.00 till 18.00. Phew! Då är man bra mosig i huvudet. Först när jag kom hem på kvällen kunde jag ta hand om alla dagens mail så där rök ytterligare någon timma.
Jag har i och för sig inget emot när det är ”fullt upp” som vi säger i branschen men nu har det varit så lugnt så länge så jag är väl helt enkelt ovan.

Veckan som kommer är om möjligt ändå värre men det ska nog gå det också 😉