Thailand, Phuket 12 november 2009
VI FICK GÅ OCH ÄTA middag utan Peter, tyvärr. Han känner sig nog om det vore cirkus i magen – stackars Peter. Så han låg kvar och vilade sig för att hämta nya krafter.
Steffanie väntr på sina söliga päron;-)
Vi, dvs Steffanie, Woffegubben och jag gick i väg till samma restaurang som i går och dessförinnan massor av gånger 😉 Varför ändra på ett vinnande koncept?
När vi anlände var det fullt men ta mig tusan fixades det fram ett extrabord och stolar – sådant gillar jag! Trångt men god mat och väl omhändertagna – vad mer kan man önska sig?
Som vanligt (så kan man väl uttrycka saken om det hänt mer än en gång?) började det regna med betoning på regna när vi satt och väntade på maten 😉 Åska och dunder kom det också men så länge man sitter med tak över huvudet och god mat så går det ingen nöd på en…
Jag lyckades, mitt i all fascination, fota min sallad…
Och Woffes efterrätt som var en Banan Split i form av en kanin 😉 Huvudrätten försvann dock helt och hållet ur mitt teflonminne. Ni får helt enkelt lita på mitt ord – det var himmelskt gott!
Och eftersom skuren, läs ösregnet, varade en god stund fick den ömme fadern…
Och den dito moderna njuta extra länge av sällskapet…
Nu blir det spikmatta och njuta resten av kvällen 😉
Myyyysigt! 😀
Underbara bilder och håller med bim. /Ahnna
Nu är jag på benen igen, tror jag 🙂
Peter> Vi håller alla våra tummar 😉