Så nära

JAG ÄR TRE MILLIMETER från att gå in i väggen just nu!…

Men jag är i alla fall hemma och det via buss. Woffegubben blev ju tvungen att åka hem efter avslutad arbetsdag eftersom vi hade reserverat släpkärran.

Några problem har dock inte blivit lösta så nu väntar en helg med mycket ångest och vånda. På måndagmorgon måste alla problem vara lösta…

Det är så mycket som hänger på att allt löses men förhoppningen är inte stor om jag säger så! Och det värsta i hela den här kråksången är att jag inte fixa det på egen hand.

Nästa vecka hoppas jag att det blir lite medvind så att det korta steget, som nu saknas, in till väggen inte blir taget. Men jag vet inte ännu!

Jag kan inte och får inte ge upp men jag är nära nu, det ska gudarna veta. Om jag inte får lite medvind och glada miner från dem som förlitar sig på att jag ska fixa problemen så vet jag inte vad jag gör!

Det var inte mycket som blev som det skulle denna fredagseftermiddag och kväll men vi tar nya friska tag i morgon!?

Det är inte alltid

SAKER OCH TING BLIR SOM MAN PLANERAT hur noga man än gått till väga! Jag sitter på jobbet och kan inte gå härifrån förrän vi löst en del problem…

Vi som hade förbeställt en släpkärra och stod i startgroparna för hemfärd och pålastning av denna! Jag fick skicka hem Wolfgang ensam och jag vet banne mig inte när jag kommer härifrån 😉