Uj, uj, uj vad tiden går…

…och vad lat jag är! Har inte ens haft tid att uppdatera blogen! Kan just undra vad tiden tar vägen? Det är full rulle hela tiden och plötsligt är det läggdags :-)

I dag har vi varit på ett helmysigt aqua-land. Ruschkanor rakt ner i vattnet så man kunde svimma. Det killade rejält i magen kan jag lova.

Sedan kom då höjdpunkten! Delfinshow!!!! Ja, det går inte att beskriva i ord. Vilka underbara varelser och duktiga unga tjejer och killar som var deras tränare. Helt otroligt. Jag var inte långt från tårarna det kan jag lova!

Varje morgon har dock startat med en promenad på en till två timmar med undantag för i går då vi besökte Teide. Det kändes som att åka från sommar till vinter och sedan åter till sommaren. Bussen avgick08.00 så av den anledningen hanns ingen promenad med innan.

Det var en fantastisk syn hela detta område som näst intill påminde om ett månlandskap om det inte vore för alla växter! Makalöst vackert och omsöm fult.

Vi har besökt en lokal marknad, likt Kiviks Marknad, och allt var givetvis till Special price :-)

Jag har fortfarande en djävulsk värk i arm samt ben efter det att jag druttade omkull uppe på höjden dag två…men jag tänker inte missa något utan får väl ta mig till en doktorn när jag kommer hem igen.

Det går skapligt på morgonpromenaderna, efter en natts vila, men frampå dagen blir det bara sämre och sämre med svårighet att gå i normal takt.

MEN vem skulle komma på tanken att klaga? Här är verkligen ett paradis, sol värme och helt otroligt vackert. När jag är ute tidigt varje morgon och ser solen vakna – jag det går inte att beskriva i ord.

Poolen på hotellet…ja, där finns mycket att önska, där är så förbaskade kallt så det finns risk att man krockar med ett isberg rätt som det är om man inte ser upp! Tur att det är bättre i havet som ligger endast ett stenkast från hotellet.

Nu i kväll har vi, efter en god middag på Kinarestaurang, spelat bowling. Jag fick nog bara var med för att någon skulle förlora ;-)

Woffegubben vann, Oskar kom tvåa, Anna trea och jag sist….

Men, vänta bara!

Ja, tiden går fort och nu har vi bara precis en vecka kvar. I morse såg jag, i receptionen, folk som satt och väntade på bussen som skulle ta dem till flygplatsen…uschibabba – hoppas sista veckan blir riktigt lååång!

Vi äter gott, mår gott, får massor av sol och bad – vad mer kan man begära?

God Jul Sverige

Ja, vi blåser ju Tomten och lurar som sagt hela julhysterin med att åka till Tenerife….

Må han förlåta oss våra synder :-)

I går eftermiddag tog vi bussen till Santa Cruz och det blev sannerligen ett äventyr som inte gick av för hackor…. när vi hade åkt i ungefär en halvtimme så stannar busshelvetet mitt ute i ingenstans och på motorvägen.

Det rök som om vore det skogsbrand från baken på bussen!

För att göra en lång historia kort så blev vi ståendes i en halvtimma innan det kom en reparatör. Men innan han blev klar så kom nästa buss och den fick vi åka med in till staden.

Vi blev ju av detta rejält försenade så det blev inte så mycket mer än middag på en liten mysig restaurang som hade bord ute mitt på gågatan.

En liten sväng i ett jättestort varuhus men med priser så man kunde baxna.

Väl hemma, någon gång efter 23.00 så stupade vi i sänga alla fyra.

I dag då, som ju faktiskt är självaste julafton, har Anna och Oskar varit i Santa Cruz igen (vi orkade bara inte en dag till) och vi har strosat runt ”hemma vid”.

Jo, jag började började förstås dagen med min sedvanliga promenad. I dag endast 1 timme och 5 minuter och inte riktigt på samma höjder som i går med risk för att tratta omkull igen!

Jag har rejält ont efter gårdagens fall i knä och arm. Att jag har ont i armen beror på att jag tog emot fallet med högerhand/arm men jag har ju inte kommit ända hit för att gnälla så det är bara att gå på utan gnäll :-)

I dag har jag köpt mig en julklapp som heter duga…en alldeles egen digitalkamera! Som jag längtat efter detta ögonblick!

Vi tog oss en härlig promenad, Woffegubben och jag, utefter strandpromenaden. Undrar just om man någonsin kan tröttna på det? En öl på någon mysig strandrestaurang är ju inte fel och hör nästan till :-)

Oskar och Anna var tillbaka vid 16-snåret och vi tog oss då lite mellanmål i väntan på middag senare i kväll.

Stora Monsterbarnet har sms:at och meddelat att hon nu fått både Kalle Anka och stundande julbord och därtill en halv meter snö!!!

Men jag tröstade tillbaka med sms att vi ju faktiskt får stå ut med mycket elände vi oxå….. som tillexempel 7 km strand och sol som gassar dagarna i ända!

GOD JUL!

Tredje dagen pa Tenerife

Resan var seg, markligt med tanke pa den bara tog dryga 5 1/2 timme men det var val langtan som spelade oss ett spratt.

Nar vi landade motte vi till var stora forvaning Anna och Oskar pa flygplatsen som ju hade startat 2 timmar fore oss men dom var forsenade och hade fatt mellanlanda for att tanka.

Bussresan fran flygplatsen till hotellet gick snabbt sa vi var snart etablerade. Ett mysigt hotell med mycket vinklar och prangar. Vi har en stor lagenhet med tva sovrum, vardagsrum samt litet barkok.

Stranden ligger narma och sanden ar svart, lite svart att forestalla sig innan vi fick se det med egna ogon.

Forsta dagen blev inte sa mycket mer an en liten promenad runt i omradet och sa middag pa en restaurang da forstas.

Vi fick handlat hem lite av livets nodtorft och sedan stupade vi alla i sang ganska tidigt.

Tidigt pa mandagmorgon gick Anna och jag en harlig promenad pa cirka 1 timma. Bagge blev mycket imponerade av vad vi sag – har ar vackert alltsa!

Nar vi alla frukostat oss sa gick vi och badade och det var en upplevelse. Vagor hoga som hus…vi blev som barnungar!

I morse gick jag sa ivag pa min morgonpromenad och tog mig hogst upp sa langt det gick att ga. Nar jag nadde toppen drattade jag omkull och skrapade upp bade kna och armbage. Naja, det blev en tur pa 1 timma 45 minuter och jag hade en fantastisk utsikt langst upp pa toppen.

Nar jag kom hem var det lagom att frukosta for da hade dom andra vaknat till.

Senare i dag tankte vi ta oss till huvudstaden Santa Crus eftersom det ar lite molnigt och Anna och Oskar ar lite kopsugna.

En mysig kväll i goda vänners lag

Det blev en helt igenom mycket trevlig glöggkväll med goda vänner!

Nu har vi precis röjt undan det värsta och ska alldeles strax gå i säng.

Det har för övrigt varit en bra dag – bägge barnen har hört av sig vilket lugnar en hönsmammas själ och hjärta.

Det känns dock en aning konstigt att inte tillbringa julen tillsammans med HELA familjen – men eftersom jag nu sagt att jag ska klippa navelsträngen så är det kanske lika bra att vänja sig :-)

Och snart är vi på väg! Förväntningarna är höga och jag ser mycket fram emot denna resa. Eftersom vi aldrig varit på Tenerifa förut så har vi ju massor att upptäcka. Nu tarvas det dock lite sömn så vi vaknar i tid till taxin anländer.

Bara några timmar kvar

Vi reser i morgon! Taxi, som vi beställt, hämtar oss 06.30.

I dag har jag ägnat mig åt att få till en liten glöggfest som vi ska ha i kväll.

Att bjuda på blir:

Skinksnurror – består av kesella blandat med stark senap som strykes på tunnbröd och därpå lägger man sedan kokt skinka. Tunnbrödet rulla ihop och skärs i bitar.

Citruslaxröra på pepparkaka – består av kallrökt lax som strimlas i små bitar och blandas med citruskesella samt skura bitar av selerisjälk. En hög på varje pepperkaka och sedan en pepparkaka över.

Sillröra på knäcke – består av sill som blandas med hårdkokt ägg, gräslök, orökt kaviar samt gräddfil. Knäckebröd brytes i små bitar och sillröran läggs på bitarna.

Gorgonzolafylld gurka – består av gorgonzola som blandas med kesella och läggs i den urgröpta gurkan som sedan delas i mindre bitar och till sist läggs en valnöt ovanpå varje del.

Fetafyllda dadlar – dadlar som man kärnar ur och fyller med fetaost.

Pepparkaka med ädelsost som blandats med kesella – mums!

Till sist men inte minst en bakad kaka med lingon i och dom typiska julkryddorna.

Sedan blir det förstås godis.

Vad gäller glöggen har jag fyra sorter att erbjuda, den traditionella Blossaglöggen, samt en dito lättglögg, en vit spetsad med rom och en mörk spetsad med cognac.

Och nu väntar vi bara på att gästerna ska anlända!

Inte nog med det

Woffegubben ligger sjuk. En hosta som närmast påminner om att han står i en avgrund och hostar, huvudvärk, förkylning och allt elände på en och samma gång!

Som om det inte hade varit fullt tillräckligt med alla andra negativa strömmar i vår omgivning! Jag bara undrar?

Fy bubblan

Så eländig jag känner mig just nu… fast det bara är några ynkliga dagar kvar till ledighet, sol och värme och efterlängtad umgänge med familjen (med undantag av Stora Monsterbarnet).

Det är tuffa dagar på jobbet då sparpaketet, vilket i ordningen har jag glömt, nu tar sin mindre ädlare del i besittning. Nämligen den då alla som inte får vara kvar får besked om detta.

Av ren feghet och svårighet att hantera situationen vågar man knappt gå ur sitt rum med risk för att i korridoren möta någon som fått sitt ÖDE presenterat.

Fyfan, säger jag bara – detta är ett djävulens verk när det måste sluta med att medarbetare mister sina jobb.

Det tar på krafterna och innehåller en del faser som ingen är bättre än den andra.

FÖRST så regerar man med ett HURRA jag klarade mig!

SEDAN kommer nästa fas, och den fasen dröjer inte med sitt intåg, när man inser att goda vänner och arbetskamrater INTE ”klarade” sig!

Det har delats ut julklappar och vi har i dag ätit det årliga julbordet…men vem kan njuta av dessa i och för sig fina gester mot personal och medarbetare när läget är som det är? Jag bara undrar?

Kan för fan inte alla människor och företag på denna jord köpa annonser i vår tidning så att vi alltid står på topp vad gäller kassaflödet? Jag bara undrar?

Just nu längtar jag bara bort från allt elände alla tårar och ledsamheter och jag är nog inte ensam om det.

Jag kan inte konscentrera mig på något, inte träningen, inte packningen och dagen D närmar sig….

Jag hade så gärna ställt mig upp i dag, när julbordet avnjöts, och sagt att Hörrunini…vi skiter i det där med avskedanden och jobbar på som vanligt och NU DJÄVLAR ska här säljas annonser och prenumerationer. Här råder minsann inga ledsamheter, punkt slut. Ät, drick och förtär så länge benen bär!

Men det kunde jag ju inte för mamma har lärt mig att man ska hålla sig till sanningen.

Mamma ja, hon fyller år i dag! Eftersom jag visste att jag inte skulle hinna i dag så ”tittade” jag förbi igår. Det var iskallt och kolsvart och jag kunde knappt se den lilla graven men hittade till slut fram tack vare andra anhöriga som satt ljus i brand på gravarna bredvid. Jag sade till henne att du har det bra där du är, jordelivet är intet att sträva efter. Det är bara ledsamheter och elände….

Ingen lust och energi

Om det varit trögt på gymet innan i dag så är det en piss i Mississippi….

I dag var det vedervärdigt och jag kan inte enbart skylla på julbordet vi avnjöt under dagen, nej gnistan saknas helt enkelt så är det bara!

Jag körde, mer på envishet än vilja, 40 minuter och det är nog det kortaste, ynkligaste jag presterat sedan starten.

MEN jag VILL inte!

Just nu längtar jag bara till söndag då vi ger oss av till ljuset, solen (förhppningsvis) och baden…härliga promenader och så vidare och så vidare.

Jag skulle kunna säga….

…..att jag bara körde lite över timmen i dag på gymet för att jag har känningar i en axel. Man ska ju inte träna när det gör ont!

…..fast jag skulle kunna vara ärlig och säga att det var infernalsikt tråkigt och jag var inte på minsta träningshumör.

Jo, jag får nog hålla mig till sanningen för det sade alltid min salige mor att man skulle göra.

Och henne ska jag ju gratulera på födelsedagen redan på onsdag denna vecka så….

10 minuter motionscykel, uppvärmning

55 minuter styrka

Inget löpband, trappmaskin eller helvetesmaskin efter styrkan bara raka vägen hem i bilen och detta utan minsta ångest…tror jag :-)

Strykande åtgång

På stryktvätt alltså….ja, för det är vad jag har ägnat dagen åt.

En kort stund tittade solen fram och då smet jag ut i trädgården för att kratta upp dom sista löven. Nu är alla träd nakna och intet mer att göra innan våren behagar titta fram.

Sedan strykning av kortbyxor, linnen och kortärmade skjortor i all oändlighet känns det som om i vaje fall.

Som vanligt har jag förmodligen packar ner alldeles för mycket men men.

Nu vankas det snart middag, det blir kotlett, till köttätaren, med klyftpotatis och örtsås och till mig något i all hast ihopslängt vegetariskt.

Jag skulle inte bli det minsta förvånad om det blir varm blåbärspaj, från frysen, med vaniljvisp och glass till dumburken obligatoriska timme varje söndag…Snacka om nyheter och Parlamentet.

Ja, och därefter är den välsingnade ledigheten över för denna gång :-(