Uj, uj, uj vad tiden går…

…och vad lat jag är! Har inte ens haft tid att uppdatera blogen! Kan just undra vad tiden tar vägen? Det är full rulle hela tiden och plötsligt är det läggdags 🙂

I dag har vi varit på ett helmysigt aqua-land. Ruschkanor rakt ner i vattnet så man kunde svimma. Det killade rejält i magen kan jag lova.

Sedan kom då höjdpunkten! Delfinshow!!!! Ja, det går inte att beskriva i ord. Vilka underbara varelser och duktiga unga tjejer och killar som var deras tränare. Helt otroligt. Jag var inte långt från tårarna det kan jag lova!

Varje morgon har dock startat med en promenad på en till två timmar med undantag för i går då vi besökte Teide. Det kändes som att åka från sommar till vinter och sedan åter till sommaren. Bussen avgick08.00 så av den anledningen hanns ingen promenad med innan.

Det var en fantastisk syn hela detta område som näst intill påminde om ett månlandskap om det inte vore för alla växter! Makalöst vackert och omsöm fult.

Vi har besökt en lokal marknad, likt Kiviks Marknad, och allt var givetvis till Special price 🙂

Jag har fortfarande en djävulsk värk i arm samt ben efter det att jag druttade omkull uppe på höjden dag två…men jag tänker inte missa något utan får väl ta mig till en doktorn när jag kommer hem igen.

Det går skapligt på morgonpromenaderna, efter en natts vila, men frampå dagen blir det bara sämre och sämre med svårighet att gå i normal takt.

MEN vem skulle komma på tanken att klaga? Här är verkligen ett paradis, sol värme och helt otroligt vackert. När jag är ute tidigt varje morgon och ser solen vakna – jag det går inte att beskriva i ord.

Poolen på hotellet…ja, där finns mycket att önska, där är så förbaskade kallt så det finns risk att man krockar med ett isberg rätt som det är om man inte ser upp! Tur att det är bättre i havet som ligger endast ett stenkast från hotellet.

Nu i kväll har vi, efter en god middag på Kinarestaurang, spelat bowling. Jag fick nog bara var med för att någon skulle förlora 😉

Woffegubben vann, Oskar kom tvåa, Anna trea och jag sist….

Men, vänta bara!

Ja, tiden går fort och nu har vi bara precis en vecka kvar. I morse såg jag, i receptionen, folk som satt och väntade på bussen som skulle ta dem till flygplatsen…uschibabba – hoppas sista veckan blir riktigt lååång!

Vi äter gott, mår gott, får massor av sol och bad – vad mer kan man begära?