En middag senare

JAG FICK TIPS FRÅN Mattias att låta Woffegubben stryka sina skjortor själv. Jojo och en del tror på tomten oxå 😉

Nej, jag tror faktiskt inte att det vore en omöjlighet att lära Woffegubben att stryka skjortor och även annat. Här får jag väl ta på mig en stor del av ansvaret – jag har helt enkelt aldrig lärt honom eller ens ställt krav på att han skulle lära sig. Men å andra sidan tar han alltid hand om köket, som kan se ut som en katastrofplats, efter varje middag. Jag har en bekännelse att göra dessutom – jag har aldrig tankat bilen 🙂

Så, det jämnar nog ut sig i längden om man säger så.

Nu lider helgen mot sitt slut och det är inte mycket vi kan göra åt det. Det blir nog lite dumburk i kväll men någorlunda i tid i säng blir det samtidigt så det blir ingen uppesittarkväll precis.

15 skjortor senare

MED STRYKJÄRNET I HÖGSTA HUGG har jag nu strukit 15 herrskjortor!!! Och då har jag ändå lagt undan 4 kortarmade till ”behövsejstrykanu”-högen och slängt två! Gissa om jag med stormsteg närmade mig allrummet för att ställa karlen mot väggen och fråga om han på något sätt blivit kokett?? Ända tills jag kom på, på halva vägen, att det är ju för tusan jag som köper alla hans skjortor. Det var bara till att vända och fortsätta med de byxor som låg kvar i strykhögen och se glad ut ;-( Nåja, jag tog bara den ena paret av byxor de andra tre kan vänta (på bättre tider). Finns det något tråkigare i denna värld än att stryka? Jag bara undrar?

Nu ska det i alla fall bli lite middag i det Müllerska hemmet. I dag blir det kassler i två varianter, en traditionell och en gjord på kyckling. Dessa bägge ska ugnsgratienras med ananas och ost och serveras med potatismos, hemlagat förstås, fullspäckat med vitlök och paprikabitar. Oj, jag blir hungrig bara av att skriva det 😉

Riktiga slappfransar!

JODÅ, JAG KUNDE ALLT SOVA I NATT trots ”tretimmarsovet” på soffan i går. Tvätten är också klar och tillika de fyra par byxor som skulle fållas. Resten av kvällen slappade vi framför dumburken och såg några filmer.

I dag är det riktigt, riktigt grått där ute och inte det minsta lockande att ge sig ut i. Annars hade vi halvt om halvt tänkt oss en joggingtur i dag men om sanningen ska fram kan jag knappt röra mig efter gårdagens träning på de nya maskinerna. Ja, jag får skylla mig själv – det kunde man ju räknat ut med fel ända av kroppen att det skulle bli så. Men det var så himla kul och precis lagom med folk så jag ska med all säkerhet överleva 😉

Däremot, om det nu inte blir någon aktivitet utomhus, så måste jag nog kasta mig över strykhögen som jag nogsamt undvikit allt för länge nu. Woffegubben sover ännu så just nu skyller jag på att jag inte kan ta tag i styket för då måste jag passera sovrummet för att komma till strykrummet…Ja, det gäller att hitta bra anledningar till att slippa det som är tråkigt.