Oj! Vad läskigt!

Ponta Negra, Natal annandag jul 2004

NÄR VI KOM HEM FRÅN vår utflykt i dag hade ett sms från Stora Monsterbarnet (och flera från Lilla) anlänt till mobilen som var kvar hemma. Kan ni lämna ett livstecken stod det. Vadnudå, vi har ju varit på utflykt hela dagen och det hade jag ju skrivit i dagboken. Svarade och fick då veta om hemskheterna i Thailand.

Lilla Monsterbarnet var naturligtvis lika orolig hon så det var tre sms från oroliga Monsterbarn. När jag fick veta vad som hänt kunde jag givetvis förstå att det fanns en oro hos barnen. Jag sms:ade tillbaka att allt var väl med oss och att vi hade varit och snorklat totalt ovetande om denna hemska händelse. Med tanke på att vi HADE tänkt åka till Thailand men skippade det då vi inte kunde få en treveckorsresa så får vi nog vara tacksamma i dag!

Vi åkte tidigt i morse med buss till den lilla byn Maracajú cirka 70 km norr om Natal. Väl där tog vi en snabbgående båt ut till en ponton som låg vid ett stort rev, perfekt för snorkling. Det var inte lika fint som det var i Thailand men i alla fall en upplevelse. Vi hade en Brasiliansk guide, engelsktalande, som var mycket duktig och påläst. Hon berättade hela vägen dit och det var mycket intressant. Vi passerade fler räkodlingar, vilket visst är en stor industri i dessa delar av Brasilien.

Det var lite intressant att se den strand där vi vadade ut till den snabba båten, inga turister, inga försäljare bara brassar. Det var en bra dag och en intressant resa. Vi avslutade med att äta dagens lunch innan vi gjorde oss redo för hemfärd igen med bussen.

Nu i kväll har vi varit ute och ätit på en av ”våra” krogar här i närheten och upptäckte då att ”vårt” internetcafe var stängt i dag också :-(

Det fick alltså bli hotellets dator i dag igen.

I morgon väntar en ny utflykt och den går till Praia da Pipa. Det ska bli spännande såklart.

Sänder en tanke till alla oroliga anhöriga som har nära och kära i Thailand. Jag har läst om hemskeheterna på gp.se och kan knappt föreställa mig hur det är. Att sedan ha någon kär och när där måste vara förskräckligt. Att inte veta och inte få besked. Hemska tanke!

JÄTTEKRABBAN

Ponta Negra, Natal juldagen 2004

JULMIDDAGEN PÅ HOTELLET I GÅR var verkligen fin med det lilla abret att vi höll svälta ihjäl innan klockan blev 20.00. För vi lyckades inte i går heller med att äta mellan frukosten och middagen. Det är helt enkelt för varmt….

Nåja, det var inte lik en svensk jul om man undantager mängden mat, frukt och godis. I vilket fall som helst har ett mål mat sällan smakat bättre!

I morse ”försov” jag mig så det blev ingen motionsrunda förrän efter frukosten. I dag satsade jag på bara frukt, lite med tanke på att jag skulle jogga efter maten. Precis som i går fick jag inte upp någon puls så av samma anledning lugnade jag mig och gick snabbt i stället. Jo, jag fick upp pulsen rejält när jag mötte en jättekrabba, åtminstone med mina mått mätt, som var minst en decimeter hög och lika gul som sanden med undantag för två fyrkantiga vita rutor som satt mellan ögonen och benslutet. Jag ryggade tillbaka en aning men det gjorde han också så jag fortsatte. På ”väg” hem igen lyckades jag dock hålla pulsen hela tiden så av en timma och tio minuter fick jag tilräcklig puls åtminstone trettio minuter. Efter det blev det stretching i bassängen.

Vi gick iväg för att kolla in sandbacken och för att fota den och på vägen hem passade vi på att äta middag. I dag blev det fisk med ris och potatissallad. Lustigt är att det alltid serveras både ris och potatis i någon form till varje måltid.

Eftersom vi i dag intog vår middag redan vid tvåtiden gav vi oss i väg nu i kväll för en enklare måltid och något att dricka. Så nu har vi alltså lyckats att följa Socialstyrelsen rekommendation med tre måltider per dag. Vi åt en sallad i kväll och drack lite öl och fruktblandningar därtill.

Precis som Stora Monsterbarnet så riktigt påpekade i ett sms så firar Brassarna sin jul i dag. Det märktes eftersom en del affärer var stängda och det var ”mitt” internetcafe också så nu skriver jag om dagen från hotellet med ockerpris :-)

I morgon stundar utflykt med snorkling och lite annat trevligt på schemat. Det blir till att stiga upp i ottan för bussen avgår redan 07.20. Det blir med andra ord ingen joggingrunda till morgonen. Kanske bara bra med tanke på att en av de bägge fötterna gör ont när jag stödjer på den. En dags vila kan göra susen :-)

I dag är faktiskt också första gången som vi lyckats hålla oss uppe en bit in på kvällen. Normalt har vi sovit flera timmar nu :-)

En God Fortsättning till alla er som ids läsa ännu!