Supe för två!

DET ÄR INGET VIDARE NÄR MAN inte är i toppform. Nu ligger Woffe med samma elände som jag har gått igenom! Eller ja, gått igenom och gått igeonom, det är inte riktigt sant för jag hostar fortfarande som en hel hamnarbetare och snoken rinner som en kran. Nåväl, nu är det som det är när det nu inte blev som det skulle så lite trevligt får man ändå försöka att ha!

Jag tänkte mig en potatisgratäng, riktigt fet och onyttig med mycket vitlök, grädde och ost så det blev till att skala potatis…

1_potatis.jpg

Och sedan dela den i skivor…

2_skiva.jpg

Sedan in i ugnen och under tiden den puttrar på där så grillar jag lite kyckling. Ingen höjdarmat en nyårsafton men praktiskt eftersom vi kan äta samma mat och jag slipper göra två varianter…

3_grilla.jpg

Jag hade skalat och skivat så mycket ”potäter” att det räckte till två gratänger…

4_gratang.jpg

Att duka festligt är inte heller det lättaste när energin inte direkt flödar och det ändå bara är vi två…

5_mysigt.jpg

Det smakade dock helt OK och nu återstår att se om någon av oss orkar stanna uppe till tolvslaget?

Ännu ett år till ända

MED ÖNSKAN OM ETT HEJDUNDRANDE 2006 till ”alla” mina läsare av dagboken! Det är ofrånkomligt att inte tänka på förra nyårsaftonen där vi firade in 2005 på Ponta Negra-stranden i Natal…

2005.jpg

Det behövs inte så mycket fantasi för att se…

stranden.jpg

…och förstå att det finns en viss längtan om man säger så…

idag.jpg

Dagen

OJ, DET VAR JOBBIGARE ÄN JAG TRODDE att jobba i dag. Kanske är jag ännu inte riktigt fit for figt men nu är i alla fall dagen till ända. Vi har flyttat i dag, två våningar upp, och det kändes stundtals som om jag borde gå och lägga mig ;-) Men nu är det färdigt och det blev riktigt bra med nya arbetsplatsen. ”Alla” mina tre maskiner är inkopplade och 9 kartonger uppackade. Inte illa ändå. Att det gick så bra beror förstås på att det mesta var lugnt i dag. Många har tagit mellandagarna ledigt så det mesta flöt på som sig bör.

Nu åtestår bara omprissättningen och flytt av flödesmakiner på söndag men först ska vi skåla in det nya året så varför bekymra sig redan nu?!

Bilfärden till jobbet gick dock himla bra vilken jag hade lite onda aningar för i går kväll eftersom det vräkte ner snö.

På väg hem handlade vi lite nyårsmat och annan nödvändig skafferivara och även det gick det bra. Trodde ett ögonblick att det skulle vara ”fullsatt” i affären men det gick ganska bra. Vi är ju goda medborgare och har börjat med självscanning i ICA-affären vilket jag länge var motsåndare till eftersom vi, kunder, inte har någon vinnig med det. Men när vi stod över en timma i kö för ett tag sedan så fick jag nog. Alla självscanningskassorna var tomma och där stod vi!

Så genom kassan gick det fort att få studs på några hundralappar ;-)

I kväll blir det TV för en gång skull! Vi ska titta på den omtalde svenska filmen Cups som lär vara rolig. Och som jag brukar säga ett gott skratt förlänger liver och käften!

I morgon

HAR JAG FAKTISKT TÄNKT MIG ATT jag ska infinna mig på jobbet igen. Frågan är bara hur vi ska ta oss dit?! Det snöar fortfarande så frågan är om vägarna ens är farbara till morgonen? Jag tänker i alla fall inte skotta mer i dag!

I vilket fall som helst känner jag mig mycket bättre i dag. Rösten har till och med kommit tillbaka, i alla fall i bland ;-) Ska försöka att inte prata för mycket för att skona den ännu en tid men det är lätt att säga och svårare att genomföra.

Men det är ju bara en dag kvar denna veckan om man inte räknar mitt nyårsdagsjobb förstås på söndag.

Dags igen

JAPP, DET VAR INGET OCH BE FÖR bara att ge sig ut igen efter någon timma och det var lika mycket snö igen…

8_dagsigen.jpg

Och…det ska fan vara bevingad i den här trädgården med tanke på hur fågelbadet ser ut ;-)

Mitt vinterland

ATT SKOTTA SNÖ ÄR TOPPEN – det känns i hela kroppen ;-)

Jag har i alla fall lyckats åstadkomma en smal gång fram till entrén…

6_gang.jpg

Samt infarten…

7_uppfart.jpg

Frågan är bara hur länge det varar?

Fy bubblan

ELLER SOM MIN SALIGE MOR alltid sade: Brr sa Kasper när han fick se en naken häst!

1_brr.jpg

Inte nog med snökaoset…det blåser som attan så att snön till och med tar sig in på vår inbyggda altan…

2_altanen.jpg

Nä, det blir nog inomhus i dag…

3_bak.jpg

Bara genom att kika ut genom fönstren blir jag frusen…

4_fonstertitt.jpg

Så jag stannar nog i mitt rum och nöjer mig med att se eländet inifrån…

5_stannar.jpg

Synd om mig ;-)

JA, JAG KAN JU INTE PÅSTÅ att jag är någon mästare på att hantera detta ;-) Kanke beror det på ovana?!

Nåväl, jag är i alla fall inte på jobbet i dag och behöver alltså inte prata. Jag jobbar hemifrån istället och det är ju utan tvekan lugnare för den röst jag inte har ;-)

Och, vad mycket man får gjort när ingen ringer eller pratar med en! Får se om det blir jobbet i morgon eller om jag väntar ytterligare en dag. Jag vill ju helst bli av eländet så jag går inte i väg om det inte är någon skillnad på röstläget, dvs viskningarna för det är så jag låter fast jag tar i allt jag orkar. Tar alltså nytt beslut i morgon bitti.

Däremot så känns sandgropen i halsen som om den ångrat sig och är på väg åt annat håll, med andra ord bättre. Tandköttet, benen och armarna värker fortfarande samt huvudet som innehåller en ständigt molande värk. Men mycket kan hända på ett dygn så jag ska inte måla fan på väggen!

Jag ska jobba som vanligt, om jag inte är bortrest, på nyårsdagen med omprissättning samt med flytt av diverse flödesmaskiner som inte kan röras under pågående produktion. Men det är shit the same vi ska ändå inget göra på nyårsafton. Och känner jag Woffegubben rätt så kommer han säkert med och hjälper till så att det går fortare ;-)

Lagen om alltets djävlighet

JAG SKULLE NOG STANNAT HEMMA i dag. Men det är ju lätt att säga nu när dagen är slut! DET var jobbigt att svara i telefon med noll röst. Det tog en stund i andra ändan innan de (som ringde) fattade att jag redan hade svarat. Nä, fy säger jag bara. Inte nog med det jag har ont i ben och armar som om jag hade världens träningsvärk och det kan jag intyga att det är det inte. Har inte utövat någon som helst träning sedan tisdag i förra veckan… Och som plåster på såren har jag ont i tandköttet! men herrejisses, vad är detta för något?!

I dag har jag trots allt haft det ganska lugnt på jobbet. Inget sim i morse förstås men jag har packat hela dagen. Vi ska nämligen flytta i nästa vecka. Inte långt, bara två våningar upp men allt måste ju, flyttsträckan till trots, packas ned i lådor. När jag gick hem slet jag med mig min dator med tanken att stanna hemma i morgon och jobba hemifrån, så behöver jag inte prata i alla fall. Men när jag nu kommit hem och startat eländet kommer jag inte in med mitt lösenord!! Jag blir så irriterad så det går inte i ord att beskriva. Fattar inte vad som hänt för jag hade ju datorn i Stockholm hela helgen och det funkade alldeles utmärkt att logga iin. I morse när jag kopplade på eländet på jobbet funkade det också. Men nu, icke!

Jaja, vi får se då hur det blir i morgon. Tycker inte att jag har tid att sitta hemma en hel dag utan att kunna jobba men tillståndet och förnuftet får avgöra till morgonen hur det blir med den saken. Det blir garanterat en tidig sänggång i kväll och om jag inte kan sova ska lyssna på julklapparna i Ipoden…Nämligen Alexander den store av Bengt Liljegren med uppläsare Tomas Bolme och Mysteriet Olga Tjechova av Antony Beevor med uppläsare Qina Johansson. Dessa bägge rariteter fick jag av Steffanie i julklapp och har i dag lagt in bägge på Ipoden. Vi började lyssna lite på Alexander den store i går på väg hem från Stockholm och Tomas Bolme är ju bara så bra som uppläsare. Det ska under alla omständigheter bli spännande. Tanken från Steffanies sida var att jag skulle lyssna när jag går men hon förlåter mig nog om jag lyssnar lite utan att röra på benen ;-)

Slut

BÅDE JULEN OCH JAG…i dag försvann rösten totalt! Visserligen har Woffegubben det lugnt men ändå ;-) Boris har i alla fall värmt mig hela natten genom att ligga tätt, tätt intill och mysgosa. Annars hade det säkert varit ändå värre ;-) En tryggare hund än honom får man leta efter länge. Vi var ju tillsammans igår hela gänget hemma hos Oskars mor och fikade. Innan vi andra hade fikat klart rusade Anna i väg med Ila för hon skulle jobba och när vi så småningom gick i väg, Oskar, Woffe, Boris och jag så skildes vi utanför och Boris reagerade nada! Jag tycker det är fantastiskt. Vi drog i väg till bilen, åkte till Fridhemsplan och sedan till Steffanie och han var precis som det var vad han sysslade med varje dag. När vi kom från Steffanie tog vi en runda innan det var sängdags. Upp i lägenheten som han aldrig varit i innan och somnade som en död på sängen under tiden jag bloggade. När jag sedan gick till sängs kröp han ner under mitt täcke som om inget hade hänt!

Vi, Woffe, Boris och jag, avslutade julhelgen hemma hos Steffanie dit också Anna, Oskar och Ila kom. Vi åt frukost tillsammans och alla pratade i mun på varandra som vanligt utan jag som kraxade och fick fram ett ljud då och då. Efter avslutad måltid drog Anna och Oskar till Ikea och Woffe och jag mot hemmet. Ila och Boris stannade hos Steffanie som skulle hundvakta medans Matte och Husse rantade runt på Ikea.

Ända till Örebro var det väglag som man inte önskar sin värste fiende men efter det lättade det. I dessa trakter och ända hem sedan hade det inte vräkt ner lika mycket snö. Men det gick bra och det fanns inte så mycket annat att göra än att ta det lugnt. Jag låg halvdöd, kändes det som, i sätet och Woffe fick ensam köra hela vägen. Vi lyssnade på en av julklapparna, Alexander Den Store, uppläst av Tomas Bolme. En ren njutning och jag tackar igen för alla fina julklappar och kom på att jag glömt få med några på fotot från i går. Vi fick nämligen årsprenumeration på Allt om historia av Steffanie. Alltså njutning ett helt år!

Som vanligt när vi lämnar barnen (barn och barn 24, 25 och 32 år) så känns det tomt och innehållslöst. Det går över så fort vardagen tränger sig på men så är det bara och det hör kanske till när man har 50 mil emellan varandra. Under alla omständigheter har helgen varit fullspäckad men ljuvlig och i morgon ska vi åter till vardagen genom att jobba som om inget hade hänt.

Nu ska jag dricka ingefärste med honung och förmodligen krypa i säng rätt så tidigt för att förhoppningsvis få rösten åter i morgon. Annars blir det himla kul när telefonen ringer ;-)