För tjugofjärde gången

GICK VI I DAG Vättlefjällsvandringen. Inte särskilt klokt med tanke på gårdagens aktivitet på mountain bike. Men det var inte ens förhandlingsbart 😉

Och faktum är att det kändes OK när vi steg upp i ottan och träffade den allt krympande skaran av vår vänner som går vandringen…

Och det kändes faktiskt OK den första milen av den två och en halv långa vandringen men därefter var jag villig att betala en mindre förmögenhet för att slippa gå resten! Jag svor på heder och samvete för mig själv att aldrig mer gå ett steg i mitt liv…
Men Woffegubben var glad för han påpekade att det var första gången vi gick i samma takt 😉

Och det ÄR en fin vandring, ingen tvekan om det, men man ska kanske inte köra ett fem mils helveteslopp dagen innan…

I alla fall var det perfekt vandrarväder och vi kom i mål till slut.
Slut är jag också så det blir tidig sänggång i dag samt v i l o d a g i morgon 😉
Det finns viss tveksamhet över om jag kommer ur sängen men den som lever får se 😉