Som i ett dis av lycka…

HAR JAG OCH DEN STOLTE MORFADERN ”disat” runt hela dagen. Jo, jag fick rätt mycket gjort men det bara öste in gratulationer för den lille prinsens födelse och det faktum att vi blivit morföräldrar. Tusen tack för alla gratulationer – det var inte dåliga mängder, var nästan rädd ett tag att jag skulle bli portad från fejjan 😉
Goda grannar från Varberg ringde, syskon hörde av sig på ett eller annat sätt, vår arbetsplats (vi jobbar ju på samma företag) bara öste över oss ”grattisar”, mailboxar nästan sprängdes 😉 Ja, nu förstår jag varför man säger att det här med att få barnbarn är Livets Efterrätt 😉

Jag hade sedan lång tid tillbaka bestämt mig för att när han väl var född så skulle vi bjuda på tårta på vår arbetsplats. Ja, faktiskt så började jag förbereda den redan när vi var i Thailand i november 2009 😉 Jodå, där kan man nämligen köpa kokosflagor som är s t o r a och rostade… Så det gjorde jag 😉 Helt omöjligt svårt att hitta hemma.

När vi så småningom kom hem var infarten belamrad med med ”träplankor” från vår lokala snickare så Woffegubben tog sig an dessa med att bära dem till baksidan…

Medan jag kastade mig över tårtbaket…

Vår Snurpa, den nyblivna modern, ringde och vi pratades vid för andra gången i dag och vi fick audiens på söndag 😉 Kan knappt bärga mig! Det kom också ett foto – tack gode gud för tekniken…

Finns det något vackrare än gravida och/eller nyblivna mammor? Det skulle i så fall vara nyblivna pappor 😉

Jsg bakade tre tårtor varav två är helt klara för de ska med till våra respektive avdelningar i morgon…

Den tredje är för Malmöbesöket på söndag så den väntar jag med att dekorera tills dess 😉

Nu borde jag legat i min säng för länge sedan men bättre sent än aldrig! En sådan fantastisk dag det varit 😉

Det kom en bild

FRÅN DEN ÖMMA MODERN till de längtande…

En helt liten fantastisk varelse rent utav en Riktig Prins!

Åhh, vad jag längtar till vi får känna och lukta på honom och för all del krama om de Stolta Föräldrarna

Så fin han är!

Mormor…

SMAKA PÅ DET ORDET! MORMOR… MORMOR och MORFAR!
Jag fattar inte att det äntligen är över och då har nog ändå inte morföräldrarna haft det värst 😉
Fast värst nog…

Jag fattar förresten inte heller att jag är MORMOR så det jämnar ut sig 😉

Välkommen till livet lilla Leon! Om du bara kunde fatta hur efterlängtad du är och som vi alla har väntat!

Nu önskar jag bara att kunde få krama både barn och föräldrar – så lång kamp och så tappra!