Det är inte alltid det blir som man tänkt...

JAG BÖRJADE JOBBA TIDIGT i morse med, med ambitionen att kunna lämna tidigare för att ta mig till gymmet och köra en repris av gårdagen…

Så blev det nu inte för det hopade sig så jag kom inte i väg förrän vid 17-tiden.

Nåväl, jag kastade mig på tåget 17.17 och hann med crosstrainern i tjugo minuter innan inbokat Spinning Puls-pass med Jonna.

Men det är ingen idé att vara bitter – får ta igen det en annan dag – en bättre dag ;-O

När jag kom till gymmet hade jag den stora glädjen att springa på min favvoinstruktör så nu är ett pass med nytt styrkeschema bokat till nästa vecka på tisdag ;-)
Så man får glädjas ändå… I morgon blir det vilodag ;-)

Många korta...

NÅGON INSKOLNING SÅ HÄR EFTER FYRA VECKOR SEMESTER var det inte tal om – nej, det var fullt ös medvetslös och jag kände mig faktiskt lite stressad ett tag ;-)

Jag tog dock mitt förnuft till fånga och gav mig at på lunchpowerwalk som jag egentligen inte alls hade tid med men kände att jag så väl behövde för att rensa skallen lite ;-)

Och eftersom jag startade min arbetsdag redan 06.45 så smet jag i väg något tidigare med bussen hem till Gråbo där jag sedan plockade ut cykeln ur förrådet och stack i väg till gymmet…

På gymmet blev det först uppvärmning 20 minuter på crosstrainern:

Totaltid: 00:20:26
Maxpuls: 120
Medelpuls: 103
Procent av maxpuls: 74
Procent av medelpuls: 63
Förbrukade kalorier: 136

Jag har inte löptränat en meter sedan Göteborgsvarvet så jag tänkte nog att jag glömt av helt och hållet hur man gör när man springer ;-) Men jag körde en kort/mjukvariant på löpbandet och överlevde ;-O

Totaltid: 00:20:33
Maxpuls: 131
Medelpuls: 121
Procent av maxpuls: 80
Procent av medelpuls: 74
Sträcka: 2,5 km
Förbrukade kalorier: 119

Varvade sedan ner inför spinningen med powerwalk på bandet i några minuter innan det var så dags…

Totaltid: 00:15:36
Maxpuls: 116
Medelpuls: 108
Procent av maxpuls: 71
Procent av medelpuls: 66
Sträcka: 1,5 km
Förbrukade kalorier: 119

Ja, sedan hade jag då bokat in mig på höstens första spinningpass. Roger, vår spinningledare körde förstås skiten ur oss – som alltid…

Totaltid: 00:45:01
Maxpuls: 138
Medelpuls: 119
Procent av maxpuls: 85
Procent av medelpuls: 73
Förbrukade kalorier: 334

Efter dusch, vilket var en ljuvlig känsla så här första passet på gymmet sedan maj…Jag är ytterst tacksam att jag blev igenkända OCH insläppt blev det cykeltur hem…

Det blev alltså många korta, men intensiva, pass på motionslistan i dag. Nu hoppas jag bara att jag kommer ur sängen till morgonen för det nalkas ännu en arbetsdag och ännu ett spinningpass på kvällskröken…

Dagar i Skåne…

VI ÄR PÅ VÄG HEM NU efter i princip fyra veckors frånvaro med undantag för Vasaloppscyklingen som innebar några dagar hemma.
Sedan var vi ju ett veckoslut i Tyskland men resten av semestern har vi tillbringat i Malmö.

Allt roligt har ju en ände och så även vår semester. På måndag är det arbete igen och hösten tar fart på alla sätt.

Jag smög mig in på gymmets hemsida och bokade ett spinningpass till på måndag – och minsann jag kunde boka ;-)
Jag kände en viss rädsla för att årskortet blivit indraget på grund av bristande närvaro ;-)

Träningen har varit en katastrof hela sommaren om man undantar promenad och cykling. För dagarna i Malmö har givit mig och Leon 10,3 mils promenad och att cykla fram och tillbaka till den lilla familjen har blivit 26,5 mil totalt.
Däremot har jag inte löptränat en meter fast kläder och skor funnits med i packningen. Och som sagt någon styrketräning har jag inte gjort sedan i maj…

Så, det är väl bara att konstatera att nu får det bli ändring!

Att skiljas är att dö en smula...

DET BLEV SPAFÖRMIDDAG eftersom unge herrn lade av en laddning som inte bara fyllde blöjan utan hela ryggen och pyjamasen oxå…

Och det uppskattade lille Leon ;-)

Så skönt att bli omhändertagen och masserad med mjuk handduk som farmor sytt redan som ung flicka…

Sedan skulle mamman till frissan så vi, mormor och morfar och Leon, tog en liten promenad under tiden…

Efter frissa och ännu en omgång mat så for vi i väg till Bokskogen…

Och Leon vill förstås vara med en våning ovanför liggvagnen…

Och visst går det att äta koktäggmacka även om den lille vill vara med…

Och förresten att äta tillägg oxå ;-)

Mamma fixar till ett provisoriskt skötbord så att det blir en ny torr fin blöja…

Innan vi drar vidare på en liten promenad i den fina bokskogen och lille Leon kollar in tigrarna…

Och en och annan älva ;-)

Nåja, vi får se hur länge herrn nöjer sig med att ligga där och studera tigrar i all oändlighet…

Sådärja – ett noll till Leon…

Man vill ju se lite…eller?’

Och det blev två noll oxå… Till Leon…

Nä, Leon lurar man inte att sova i vagnen…

Så fint som det är här vill man ju förstås se lite…

Det är offattbart att vi nu inte ska träffa vare sig Leon, Steffanie eller Peter i morgon…
Det känns tungt!

Inskolningen är klar…

I MORGON ÄR DET SISTA DAGEN i Malmö. På fredag drar vi hem hela ekipaget och semestern är slut…

Jag tror att vi är inskolade och eventuellt också godkända som morföräldrar ;-)
Och den ömma modern är en fullfjädrad dito ;-) Hon tolkar den lille så bra, sjunger för honom och är underbar morsa i alla lägen. Det kunde man inte tro om vår lilla akademiker – det är ju trots allt så att man inte kan läsa sig till allt…Dom små liven är unika.

Och när Leon fyrar av ett leende som kan få vem som helst att smälla av när den ömma modern visar sig ja, då får man ge henne godkänt ;-)

Dom här fyra veckorna är obetalbara. Att få ha haft förmånen att vara med och se den lille utvecklas från bebisstadiet när man i stort sett äter, sover och skriker till att han är en riktigt social kille med stora krav på underhållning och fyrar av leenden i parti och minut samt joddlar som den värste ;-) Det går inte att värdera i pengar eller guld!

Eller när den ömme fadern kommer hem från saltgruvan och tar den lille som genast blir lugn och trygg och somnar som en klubbad säl i pappas famn – det är lycka att få uppleva ;-)

I dag har vi promenerat i parti och minut – över milen och ska man nu sammanfatta så har vi, Leon och jag, avverkat näst intill 10 mil med barnvagn och en och annan mil med bärselen ;-)

Men nu närmar sig slutet – tyvärr! Vet inte hur jag ska klara det med veckor kanske månader när jag inte får krama om, pussa på, byta blöjan, trösta eller promenera med den lille Malmöprinsen?!
Och att inte få vara med när nästa steg sker i utvecklingen…

Så grymt är livet och bara att acceptera!

I kapp…

JAG BORDE NOG SLUTA BLOGGA eftersom livet innehåller så mycket så jag blir efter ;-)

I dag viskade Leon till mig att vi borde kika lite på Malmöfestivalen… Och eftersom han sett den redan så somnade han som en gris och jag fick njuta på egen hand ;-)

Nästa år mormor ska jag stå där och dansa med…

Hoppsan…

Och flaskträd dagen till ära…

Ojdå…

Nästa år vill jag ha en mormor…

När vi cyklade hem var inte motvind utan snarare STORM… Men vi kom hem till slut och konstareade att nu är det slut…

Solskyddet åkte ner…

Det blev kaos i ”matsalen”

Och det gällde även markisen…

Vi har visserligen två dagar kvar innan hemfärd men det ska blåsa och regna resten av veckan så…

Och nu tror vi att vi är inskolade som morföräldrar och det gäller även vår lilla akademiker till dotter som blivit en helt riktig MAMMA så det känns helt OK även om vi kommer att sakna både Leon, den lilla familjen och Malmö…

Resan åter...

EFTER EN LÅNG SKÖN PRATIG frukost styrde vi kosan mot Malmö igen. Då vi var hemma ganska sent på söndagskvällen blev det ingen Leon och lilla familjen förrän först på måndagen…

Och när vi vaknade på morgonen konstaterade jag att hösten är på G…

När vi äntligen landade hos den lilla familjen så blev det en gemensam frukost och även utfodring av lille Leon…

Sedan var det dags för BVC…

300 gram uppåt – det du kallar jag viktuppgång ;-)

Sedan, när Leon fått ännu en måltid gick vi ut på promenad med stränga förmaningar åt den ömma modern och tillika morfadern att städa ;-)

Nåja, herrn sov hela tiden men kollar bloggen senare så han vet vad vi upplevt ;-)

Efter promenad och ännu en utfodring ville den ömma modern sticka i väg på ett gympass…

Så Leon och morfar skruvar ihop en pall för det ösregnade så det gick inte att få till en promenad utan att bli genomdränkta.

Oj, det ser svårt ut…

Hoppsan…att få in den skruven verkar besvärligt!

Spännande…

Sent samma kväll, efter cykling hem för att lämna av dagens packning så bar det av mot Limhamns centrum för inköp av dagens simpla husvagnsmiddag som intog inomhus…

Femtio år...

WOLFGANGS LILLEBROR FYLLER FEMTIO ÅR och som vanligt blir det en hejdundrande fest med släkt och vänner…

I trädgården med 60 personer så har grillmästaren full upp…

Hela tjocka släkten samlas tillsammans med Holger och Carolas goda vänner…

Och ”våran” alltid glada Carola…

Alla, med betoning på ALLA var förstås välkomna…

Storebror (Holger) och lillebror (Lars) med repsektive (Carola och Ramona)…

Och alla har trevligt…

Och Faster Inge leker med Woffegubbens ifåne…

Petra häller upp…

Och grillkocken har så att säga fullt upp…

Och så även Renate…

Så blir det då dags för presentöppning…

En Nikon 600…

…och ett objektiv…

En helt igenom mysig fest…

Som förstås innehöll Carols specialare…

Och att Holger bjöd på egenspelad musik…

…med sitt band…

En mycket trevlig fest med släkt i goda vänners lag…

Att komma i kapp, del två

EFTER EN GOD NATTS SÖMN blev det mer umgänge och snack, ång frukost och mycket snack syskon emellan.

När det blev dags för middag kunde vissa av oss, inga namn nämda, slappna av totalt ;-)

Medan Renate tänder på…

Och blir dagens grillmästare…

Jag häller upp gott rödvin…

Och en ljuvlig sallad…

Till god grillad fläskfilé invirad i bacon och en och annan god korv…

Efter den här goda middagen var det vara nödvändigt med en promenad…

Och månen var full…

Och sedan kvällsmys innan sängen…

Att komma i kapp med livet

ÄR INTE ALLTID DET LÄTTASTE när man inte har internetuppkoppling och inte tiden ;-)

Vi startade i alla fall från Malmö på torsdag 19/8 med resan till Tyskland och det tog i stort sett hela dagen i anspråk.

Väl framme blev vi förstås utfodrade med god mat och trevligt umgänge med Woffegubbens syster Renate…

Och som vanligt räcker inte tusen ord när vi träffas…

Det avnjuts hembakad plommonkaka…

Och husets katt Minki vill inte vara med…

Utan har sin egen soffa…