Hemresan, andra augusti 2006

JAG LÄSTE MINA MAIL, i går eftermiddag, och upptäckte ett från den riktiga Matten som skrev och undrade om vi ville lämna Boris tidigare för hon saknade honom så?! Jag var inte sen att hänga på för om jag ska vara ärlig var det nog ganska bra med nästan tre veckor som ”hundägare”. Det har varit mycket trevligt och sällskapligt, något annat skulle jag inte kunna påstå, men det är bundet. För att inte tala om det dåliga samvete som skapas varje gång jag lämnade Boris i ”klorna” på Woffegubben.

Så vi gjorde slag i saken och begav oss mot Stockholm vid 15-tiden i går eftermiddag. Med kiss- och bajsstopp samt middagsstopp för oss alla tre så var vi framme i Upplands Väsby strax eter nio på kvällen.

Snacka om en tokglad Boris som fick träffa sin familj igen. Han skällde lite på lillsyrran Ila, pussade Anna och Oskar samt gruffade lite på kissarna Kif och Tyler. Han tokade runt en bra stund innan han fick lugnat sig och jag kände att han var nöjd med semestern nu.

Eftersom vi hade bestämt att åka hem igen blev det bara en kort fika innan avsked.

Tyler hjälper gärna till att fixa med fikabröd…

2_fikamedhjalp.jpg

Medan Boris inte gärna släpper taget om den riktiga Matten…

1_trygghosmatte.jpg

Vi åkte från Stockholm 22.35 och var inte hemma förrän 05.00 i morse. Det gick knappt med styrfart under stora delar av natten eftersom det regnade som om himlens portar voro öppnade. Väl hemma, vi åkte alltså till Gråbo, somnade vi som två klubbade sälar.

När vi sovit ut och fått i oss lite frukost tog vi oss åter ner till Varberg. Det var uppehåll hemma men när vi drog i väg mötte vi regnet i Kållered. Det öste verkligen ner i ordets rätta bemärkelse. Men när vi kom till Varberg hade det regnat klart där så nu hoppas jag verkligen att det blir lite bättre väder!

Och jo, jag saknar Borran väldigt mycket men inser att min frihet är värt en del också. Det har varit väldigt nyttigt den här tiden med hund. Jag önskar att alla som funderar på att skaffa hund fick samma chans för det är mer arbete och framför allt ansvar än man tror innan man vet och har provat på.

I alla fall om man tar oss som exempel. Vi har inget som binder oss eller bryr sig om om vi är hemma eller ute och slarvar. Barnen har flyttat hemifrån och man har full frihet så att säga.

Däremot ska jag erkänna att tanken slagit mig att eventuellt skaffa hund när Woffe går i pension eftersom han är fyra år äldre än mig och alltså då också slutar arbeta fyra år innan. Där har jag vissa farhågor om att han kanske blir alldeles försoffad om han inte har någon som pockar på uppmärksamhet och som måste ut och promenera. Men, som sagt det tål att tänkas på.

Att man sedan är hjärtligt välkommen vid hemkomst, vare sig man varit borta hela dagen eller bara slängt soporna, är en underbar känsla. Att uppleva den hysteriskt glada hunden vifta hejdlöst på svansen och pussas så man nästan drunkar – ja, det borde alla människor få uppleva.

Att hela tiden ha en trogen vän vid din sida vare sig du är på toa, lagar mat eller vad som, är också en känsla som är obeskrivlig. Man känner sig aldrig ensam och får omedelbar respons hela tiden.

Att vakna varje morgon med pussar så man nästan drunknar är också en speciell känsla. För att inte tala om att man aldrig behöver frysa i sängen eller sova ensam 😉

Men, nu ska vi göra allt det som inte går att göra, åtminstone inte lika lätt, när man har en liten hund som ivrigt väntar på att man ska gå på promenad eller komma hem.

Vad Boris beträffar har jag fått rapport från säker källa att han varit på dagis hela dagen i dag och när han anlände på morgonen intog han sin postion som om han inte varit därifrån alls. Jag tror att han njutit av att koppla av men samtidigt inte fått några men av att bara umgås med två trötta gamlingar och inte fått så mycket aktiviteter som han ju är van vid. Sovmorgon varja morgon, med undantag för första veckan då han jobbade med mig, och lagom med promenader och för all del lite bus med bollen och en och annan simtur. Men långt i från det han är vad vid med träning på hundklubben och så vidare

12 kommentarer tillHemresan, andra augusti 2006

  • Det låter tufft – själv klarar jag bara 2 dygn som barnbarnsvakt. Det gäller samma sak där, alla borde få pröva hur det är innan man skaffar barn. Sån där datordocka… så skulle många förhastade tonårsmammor säkert akta sig mer.

  • Ahnna

    Hej!

    å..vad Urre kommer sakna Boris blogg här. Men Borta är bra men hemma bäst! Visst är man bunden med hund. Men tur att man har en ”farmor” som ställer upp. I Boris fall en ”mormor”&”morfar”. Men nu ska vi men spänning följa dig i din frihet./Ahnna

  • Bloggblad> Kan tänka mig att det är ändu tuffare med ”riktiga” barnbarn 😉 Japp, jag håller med dig till fullo om prövotid för både bebisar och hundar!

  • Urre och Ahnna> Tack Urre men du får bara surfa dig till http://www.pudelbus.com/blogg/ Och du säg nu till din Matte att vi väntar, borde extramatte och jag på din blogg! Tack Ahnna du är så välkommen!

  • Jösses vad lydig Boris är 😀 Han lyssnar på minsta vinkning ute… hehe, träningslägret har gett resultat ;). Rakade ner honom helt i dag och benen ser inte ett dugg svullna ut. 🙂

    Och angående det här med hundägandet är det ju ngt man växer in i. Du får inte glömma att Boris är en extremt krävande hund på det sättet att han har sådan separationsångest. Om jag vetat att han skulle köra så med er skulle ni fått lite tips om hur ni skulle stävja det i det – här hemma håller han inte på sådär längre eftersom han inte får gehör för det. Men det tar ett tag innan man lär känna vovven och vet vilka gränser man kan sätta. 🙂 Jag och Oskar är inte speciellt hindrade i vårt liv för att vi har hundar – vi handlar, går på bio, träffar kompisar, reser och gör allt vi vill ändå. Och om ni skaffar hund ngn gång har ni en självklar hundvakt hos mig när ni åker på långresorna till Brasilien etc 🙂 Kram till er och GRATTIS till att bli certifierade hundvakter 😀 😀

  • ”stävja det i tid” skulle det vara! 🙂

  • Bim

    Jag har följt Boris Blogg med glädje! Men jag kommer nog att följa Angelas Blogg nu med ännu större glädje! 😉 *Kram*

  • Biggan

    Tack Angela för din härliga blogg som extramatte! Den har du skrivit med både kärlek och humor. Jag kommer sakna den men ska allt fortsätta titta in ändå. Pudelbusarna har jag följt av och till på avstånd ända sedan väntan på Boris för många år sedan ;-). Ha det gott i friheten!

  • Anna> Ja, jag inser att du inte är lika fjollig som jag är och det beror givetvis på att man inte har vanan såklart. Vi bägge bugar och tackar för cetrifieringen ;-O

  • Bim> Tack, du är en trogen bloggkompis! *Kram*

  • Biggan> Tack för din aord om bloggen, det värmer! Du är givetvis hjärtligt välkommen att titta hit så ofta du vill! Har du ingen blogg förresten?

  • Bim

    🙂 Det är du också! *Kram*

Lämna ett svar

Du kan använda dessa HTML-taggar

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>