En ny dag

SOM BÖRJAR REDAN I OTTAN med frukost och därefter ger sig Steffanie, Peter och Woffegubben av till Södertälje för att hämta lastbilen. Anledningen till att den måste hämtas där är att just den bensinstationen är den ende i Stockholmstrakten där man hyr lastbilen en väg och sedan lämnar den när man är framme med sitt flyttlass. Dyrt som attan men bekvämt att inte behöva köra 60 mil tillbaka med åbäket.

Under tiden röjde jag efter frukosterandet och packade ner det sista porslinet. Så fort de anlände med lastbilen var det full fart! Först soffan och sedan bokhyllorna…

1_soffanpaplats.jpg 1_bokhyllan.jpg

Det var tur att vi hade två starka karlar till hjälp annars vete tusan hur det hade gått. Nä, några hunddagar var det inte tal om…

2_njae.jpg

Men minst tusen kartonger…

3_kartonger.jpg

Kändes det i alla fall som…

4_ochkartonger.jpg

Undrar just om det verkligen får plats…

5_jesusmaria.jpg

Banne mig har packningsexperten ännu en gång visat att han har trollerianlag…

6_packningsexpert.jpg

När lastbilen var fullpackad, och då menar jag fullpackad…det hade inte gått att pressa in ett frimärke ens, så bjöd Steffanie oss på middag på Anjas Vedugnsbakade Pizzeria. En liten mysig restaurang i kvarteret. Oj, vad det smakade gott och vilka pizzor sen! Det var verkligen gott och mysigt att sitta där och njuta en stund innan avfärd. Vi snackade lite om att vi kunde köra gemensamt och att Woffe kunde köra lastbilen till Jönköping så barnen kunde vila i vår bil men dom ville klara sig själva så vi tog ett ömt farväl och vi valde då att ta närmsta vägen hem. Det vill säga tråkiga E20.

Jag ringde några gånger och hörde hur det gick för dem och när vi närmade oss Örebro hade dom hunnit till Norrköping. Peter har ju kört liknande åbäken förut och rattade även denna med bravur. Jag sade till Steffanie att hon måste avlasta Peter så han inte blev för trött och fick då till svar att jag ska nog hålla honom vaken ;-)

Vi stannade till vid Mariebergs köpcentra i Örebro och tog en fika…

7_fikaorebro.jpg

När vi sedan hade kört en stund efter fikapausen så kom det ett MMS från Peter…

8_Steffaniekor.jpg

Minsann! Den lilla skruttan kör nu lastbil!

Vi var hemma vid 20-snåret och har nu packat upp. Det kommer att bli sängen ganska så snart kan jag lova. Måste bara förvissa mig om barnen kommit fram…

On The Road Again

VI STEG UPP VID SJUSNÅRET och fick i oss lite frukost, packade ner det sista och gav oss iväg cirka två timmar senare mot Stockholm. När vi lämnade Gråbo var det fint väder men när det var dags för oss att fika i Örebrotrakten så öste regnet ned. Ja, det blev till att sitta kvar i bilen och käka vår medhavda lunch bestående av sallad och bröd.

Vi landade i Bandhagen vid 15-snåret och ”ungarna” såg oss från fönstret för vi blev kärt mottagna redan på gatan innan vi hade hunnit parkerat. Så fick vi då äntligen träffa Peter ja även Steffanie förstås. Det var trevligt att äntligen få ta grabben i hand vi har hört så mycket gott om denne man så det är klart man är nyfiken. Nåväl, han blev mer än godkänd ;-)

Men nu var det ju ingen nöjesresa utan ett arbetsläger så vi blev satta i jobb omedelbums ;-) med att packa in glasdörrarna till bokyllan…

2_packaringlasdorrar.jpg

Medan barnen började med middagen…

1_lagarmat.jpg

Medan maten blir klar i ungen undrar Steffanie vem som dammat ner uppe på skåpet i badrummet… Och sedan blir det middag, fetaostgratinerade kycklingfiéer och potatisgratäng som bara smakade sååå gott!

3_dammar.jpg 3_middagsdags.jpg

Efter middagen tar vi en liten promenad i området (förmodligen den sista någonsin just i detta område)…

4_sistapromenaden.jpg

Steffanie plåtar sina Päron på hemvägen…

7_update.jpg

När vi är åter från promenaden letar Steffanie och Peter efter adressen till den bensinstation i Södertälje där lastbilen ska hämtas i morgon och Den Ömme Fadern tar tillfället i akt…

5_letaradress.jpg 5_ommefadern.jpg

Det är minsann inte vilken sylta som helst vi hamnat på för här vankas det efterrätt…

6_efterratt.jpg

Ja, sedan blev körda i säng 21.00! Nog för att vi brukar lägga oss någorlunda i tid men 21.00 är väl ändå att ta i! Hon kanske förbereder oss nu på hur det blir på ålderdomshemmet senare ;-)

Trött men liksom go trötthet

I DAG KOM VI IGENOM…På jobbet menar jag förstås. Äntligen! Det här är ett underbart jobb när bollen rullar i hålet efter mycket slit och möda.

Men jag ska väl börja i rätt ordning. Milt sagt var det kaos i simbassängen i morse. Vi har fått nya kravallungar som tävlar och då tar man ingen hänsyn. Jag blir mäkta irriterad att personalen inte ryter i. Banan är faktiskt märkt som motionsbana och banan efter den är för dem som simmar snabbare. Varför i hela friden tar kravallungarna inte den banan?!

Det gör förbaskat ont att bli sparkad av en hetsporre som till varje pris ska först fram för att vända. För att inte tala om de andra kravallungar som simmar 5-7 personer i rad så man får stanna till och vänta om man råkar komma samtidigt som dem vid vändningen. Nä, jag ska banne mig klaga nu hos badvakterna. Som den Surkärring som jag är!

I alla fulla fall fick jag simmat 1100 meter i dag och vid sista 100 meterna hade alla kravallungar gått upp annars hade jag nog nöjt mig med tusingen. Det var bara så skönt att få simma utan sparkar och vågor så därför höll jag mig kvar ett varv till.

Promenerade förstås till jobbet från simhallen och då hade värmen hunnit i kapp lite. Vi hade minus i morse men när jag simmar klart var det plus igen.

Dagen på jobbet var en aning angenämare än de andra dagarna i veckan varit. Jag ska inte försöka inbilla ens mig själv att jag inte är trött men det är en helt annan trötthetskänsla nu när stressen är över. En ganska skön och avslappnad trötthet om man nu kan beskriva det så. Jag gav mig själv tid att till och med lyssna på musik i dag på arbetstid. DET händer inte så ofta.

Jag överraskade mig själv också med att komma i väg en timme tidigare, efter veckans alla sena dagar, så jag hade energi kvar för ett gympass. Det blev 20 minuter uppvärmning och 1 timma styrka. Ingen eftermotion men ändå…

Kvällen ska ägnas åt lite förberedelser inför resan till Stockholm som går av stapeln i morgon bitti. Lite packning av kläder och mediciner och annat av livets nödtorft. Jag har i ett svagt ögonblick lovat orchideerna en gnutta vatten också så det ska dem väl få då.

Dagens låt, Always And Forever – Chocolate Puma

Som en fiolsträng

JA, SÅDAN KÄNNER JAG MIG JUST NU! Det är mycket nu och ibland önskar man att något av alla projekt jag kör för tillfället kunde gå som på räls men det är väl förmätet att önska sig. I dag har hela gruppen slitit som djur men vi nådde inte ända fram. Egentligen gillar jag ju när det är så här men just nu känns det som om det skulle vara skönt att bara sköta de ordinarie arbetsuppgifterna. Det är inte utan att det börjar kännas som lite för mycket. Men det kommer ju, som väl är, en arbetsdag i morgon också så vi får väl se vad den kan ge.

Tror det eller ej men nu är den hemma, eller ja, nästan hemma för den står på ”sommarparkeringsplatsen”. Jag lyckades slita mig från jobbet vid 17.30-tiden och då åkte vi bums ner till Fjärås för att hämta hem den från vinterförvaringen där den stått inomhus hela vintern…

1_husvagn1.jpg 2_husvagn2.jpg

Nu ska vi väl bara hoppas att vi kan komma ut mer än en gång denna sommar. Hela förra sommaren stod den på ”sommarparkeringsplatsen” och vi slet med att byta gavlarna på huset.

När vi kom hem var jag bara tvungen att ta lite kort i trädgården. Som sagt, det händer saker här nu och fort som attan går det. Jag hinner inte njuta särskilt mycket av det men får väl titta i min dagbok ;-) Somligt har faktiskt slagit ut redan och annat är på G kan man säga…

3_somligt.jpg 4_annat.jpg

Det är tur att jag har ”egna” sippor i trädgården för det lär inte bli någon tid i år att njuta dem i naturen…

5_sippa.jpg

På baksidan, som är lite senare, är det nära nu och slår förmodligen ut riktigt över helgen…

6_narajpg 7_lite.jpg

Fast några tidiga tulpaner har redan börjat blomma och likaså hyacinterna…

8_utslaget.jpg 9_utslaget2.jpg

Nya friska tag i morgon och är jag inte helt utpumpad och inte har lika ont i axlar och rygg som i dag så kanske, kanske jag tar mig till gymmet ;-)

Inte som jag trodde

NÄDÅ, JAG KOM INTE IVÄG från jobbet i tid. Hade tänkt mig till gymmet. Dagen har varit pressande och jag är faktiskt helt slut, både psykiskt och fysikt. Men som den obotlige optimist jag är (i alla fall i bland) så tänkte jag att då åker väl vi till Bauhaus och köper wellpapp till Steffanies glasdörrar. Vi har lovat att fixa det under veckan. Bokhylledörrarna är glasade och måste slås in för att skyddas under färd. Så kan jag ju köra hem Woffegubben och sedan åka till gymmet efter det…

Glöm det! Jag är trött som en gnu och skulle inte orka ta mig från parkeringen in till gymmet! Fattar inte varför jag är så trött och totalt ur led men förmodligen är det pressen på jobbet. Alldeles för många bollar i luften!

Nåväl, dagens motion får räcka med den kilometer jag simmade i morse och den alltför korta promenad jag tog från Valhalla till jobbet. Så är det bara!

Nu ska jag fundera på om jag åtminstone kan få klart våra deklarationer för det måste göras denna vecka och i morgon ska vi som sagt hämta ut husvagnen från vinteförvaring och helgen ja, den blir som den förra…med andra ord arbetsläger i Stockholm ;-)

Jo, det var så sant! Jag ”hittade” nya härliga liljelökar på Bauhaus i dag. Planterat dem har jag förstås inte gjort ännu men det kommer – vilket år som helst.

Vet just inte

OM DET FINNS NÅGON MENING med att skriva i dag heller? Jag har hektiska dagar på jobbet så att det räcker och blir över men det har väl dom flesta så ingen lär frivilligt ta över. Så mycket fritid blir det inte av tidigare nämnda skäl. Jag borde ta mig tid till trädgården för där börjar det hända saker kan jag berätta men det finns varken tid eller energi till det. Vi borde hämta ut husvagnen från vinterförvaringen men det blir inte förrän på torsdagkväll.

Jag pallrade mig i alla fulla fall iväg till gymmet i går efter jobbet och då var klockstollen redan över 18 när jag hamnade där. Körde 20 minuter uppvärmning och 65 minuter styrka. Woffe bytte till sommardäck under tiden.

I dag sade jag till mig själv i sträng ton att nu borde du gå iväg i tid från jobbet och promenera en bit. Så blev det också och jag gick lite över milen innan Woffe hann i fatt mig. Det resulterade i 18396 steg… Men dom behövs mer än väl kan jag betätta då söndagens hemfärd från Den Kungliga Huvudstaden inte gav särskilt många steg ;-)

I kväll har jag matat in månadens räkningar och kom just på att vi måste hinna deklarera innan fredag eftersom dessa ska lämnas in nästa helg och då är vi inte hemmavid. Samma drama varje år – är det inte märkligt?! Blanketterna har legat på köksbänken länge men inte tusan har dessa blivit ifyllda! Nää, det är ju lång tid kvar. Och Woffe han sätter upp persienner i tid och otid. Nu är det bara 7 fönster kvar…

I morgon är ambitionen att hinna till gymmet medans det fortfarande kan finnas lite kraft kvar men vi får väl se hur det blir med den saken. På torsdag blir det hämtning av husvagnen efter avslutad arbetsdag (kanske hinner jag med en promenad också). Innerligt många plikter och det ger knappast något att skriva om men nästa vecka ska jag äntligen få träffa min mycket goda vän och det ser jag framemot ;-) Då ska vi lösa världsproblemen, diskutera barnuppfostran, sänka en eller annan Pripps och framför allt ha det trevligt. Jag har inte träffat grabben sedan han slutade (vi var arbetskamrater) och flyttade till Örebro och sitt livs Kärlek.

Och inte tusan har jag fått cyklat till och från jobbet som jag hade tänkt denna vecka!

Arbetslägerhelg

NU ÄR VI HEMMA IGEN efter helgen i Stockholm. Vi åkte strax efter 11 och var hemma någon gång vid 17.30-tiden. Inräknat då var middagspaus i Laxå (vi körde alltså E20 hem) och tankning i Alingsås. Bra trafikförhållande så det flöt på ganska bra. Jag körde till Laxå och efter matpaus bytte vi chaufför.

Det har varit en effektiv helg, vi har packat och skruvat ned ett helt hem. Eller ja, Steffanie hade ju börjat redan så mycket var gjort men nu känner vi alla att vi börjar närma oss slutet på denna flytt.

På lördagmorgon åkte vi ut till Upplands Väsby och gick med Anna på ett gympass på ”hennes” gym. Det var lite kul att testa ett annat gym med lite annan utrustning än vad ”mitt” gym har och faktum är att jag impade lite på bägge tjejerna med vilka vikter jag använder ;-) Men å andra sidan har jag ju hållt på lite längre än dem.

När vi kom hem hade Woffegubben gjort ren ugnen och det var ingen lätt uppgift. I den har det nämligen tillagats anka (för länge sedan) och jag undrar i mitt stilla sinne om det inte var sprängd anka med tanke på hur den såg ut…

Ja, sedan var det bara att sätta igång med med att packa, slänga, packa och slänga igen. Det är ofattbart vad mycket prylar man har i ett hem. Och jag börjar misstänka att hon har ärvt sparivern från sin far och dessutom blivit en aning värre ;-)

Två källarförråd har vi också gått igenom, massor av innehållet står nu i grovsoporna och resten är packat och klart.

Det blev ingen bloggträff för min det som jag ett ögonblick trodde eller rättare sagt vi ”båda tre” skulle hunnit med men tyvärr! Tiden räckte bara inte så vi får hoppas på nästa träff.

Vid middagsdags kom resten av barnen, dvs Anna, Oskar samt Boris och Ila så vi åt middag tillsammans och umgicks lite med skratt och kel med vovvarna. Det slog mig att nu kommer det inte att bli så här i fortsättningen när en av dem är kvar i Stockholm och den andra i Lund. Men så är det väl här i livet. Det går ju inte att förneka att det på alla sätt och vis varit väldigt praktiskt att ha dem samlad i en och samma landsända om man nu uttrycker sig så.

I dag har vi bara ”efterplockat” en del och gått några vändor till grovsoporna och efter det så drog vi mot Västsverige och Steffanie mot Lund.

Nästa helg blir det ”riktig” flytt. Då skall hela bohaget fraktas till Lund och Woffegubben och jag åker upp igen för att bara behjälpliga med att få bohaget på lastbilen.

Ungar säger jag bara… I flyttröjningen kom det fram två glasskartonger, 2-liters i plast, som var fyllda med växelpengar från plånboken. Ja, inte min plånbok men väl lägenhetsinnehavarinnan

1_pengar.jpg

Jag satte mig och sorterade alla ”småpengar” och det visade sig vara 1500 kronor. Nittio spänn av detta var gamla femtioöringar! Ungar…

Stockholm here we come

EFTER SIMNINGEN i morse promenerade jag till jobbet. Solen tittade fram och var på sitt bästa humör trots att vi hade minusgrader i natt och även när vi for hemifrån så var över 2 minusgrader och ganska kyligt. Men när jag hade simmat min kilometer var det över och solen hade jagat iväg Kung Bore.

Ett kort möte på morgonkvisten och sedan lite spring fram och åter så var det då dags att åka till Borås på studiebesök. Ett mycket intressant möte med entusiastiska människor.

När vi var klara vid 15-tiden åkte mina kollegor hem och jag stannade kvar och inväntade Woffegubben som kom farandes. Det var ingen mening för mig att åka de fyra milen tillbaka till Göteborg när vi ändå skulle passera Borås på väg upp till Stockholm.

Halvfyra svängde Woffe in efter vägkanten och hämtade upp mig. Vi stannade sedan vid Brahe hus och fikade och efter det var det full fart igen. 19.45 svängde vi in på Steffanies gata och packade in vårt pick och pack.

Resan gick bra och det var skönt att få köra i dagsljus hela vägen. Det var länge sedan sist! Jag körde från Borås och Woffe, som ju hade jobbat hela dagen, slumrade tidvis vid sidan om mig.

Nu väntar vi bara på att Steffanie ska anlända med tåget från Lund. Ett tag övervägde vi om vi skulle ta vägen om Anna, Oskar och De 16 tassarna men vi konstaterade att dom inte var hemma så då körde vi istället raka vägen till målet för resan.

Jag uppdaterar med via uppkoppling med mobil så det blir inget långrandigt den här helgen ;-)

Små nätta steg

ATT JAG INTE SKULLE UPPNÅ något slags rekord stegmässigt i dag var inte svårt att ana. Visserligen promenerade jag som vanligt från Valhalla till jobbet och visserligen har jag sprungit som en skållad råtta på jobbet hela dagen. Men att nu konstatera, när jag knappt orkar resa mig för att gå till sängen, att jag stannade på 9 991 steg i dag var ju lite nesligt!

Har inte tid

EGENTLIGEN HAR JAG INTE ALLS TID att sitta här vid datorn! Visserligen är resväskan klar och det viktigaste av allt, nämligen Puslingarnas presenter. Klart som korvspad att man inte kan komma till Den Kungliga Huvudstaden utan presenter till vovvarna. Boris skulle aldrig förlåta mig ;-)

Nu ligger dem i alla fall på resväskan så det blir svårt att glömma dem…

1_borisoilapresent.jpg

Men jag har två maskiner tvätt att ta hand om, mat som ska packas och allt det som man inte får glömma…