Promenad, kycklingköttbullar och pasta

I MIN GLÄDJE ÖVER att det inte var stegräknaren det var fel på utan mig så bestämde jag mig för att gå en bit hem från jobbet i dag. Jag stegade i väg 16.02 och 1 timma och 10 minuter senare var jag i Sävedalen där färdtjänsten hämtade upp mig för avfärd mot hemmet. På hemvägen avslöjade han dock att han tänkte ta vägen om byns snickare så jag bad att få avsläppt vid kyrkan där hemma vid och på så vis snek jag till mig ytterligare 1 kilometer. Totalt har jag nog traskat milen i dag.

Nåväl, väl hemma mötte mig det faktum att jag vi (läs jag) inte har någon färdig lunch för morgondagen. Så jag övervägde snabbt om jag skulle gå ut och göra slut på barkhögen eller om jag skulle fixa lunchlådorna?! Jag hade sådan tur så det började ösregna så det blev lunchen för morgondagen som i sig inte alls består av något märkvärdigare än kycklingköttbullar och pasta. Vi ska nämligen i morgon, efter gymet, ta med oss thaimat hem från restaurangen som ligger under gymet – var det tänkt. Det kräver dock att vi lyckas klara av gymaktiviteterna innan 20.00 för då stänger dom. Jag sade väl att vi bor på landet med stränga religiösa regler. Här ska det inte gås på några restauranger efter 20.00 på kvällen. Gud förbjude!

Samtidigt som jag kokte pasta och kycklingköttbullar planterade jag mina orchidebebisar (som inte är några bebisar längre) som jag köpte i Thailand när vi var där för över två sedan. Vi besökte en orchidefarm och dom sålde orchidéer som på flaska utan rötter. Man får ju inte föra med sig några växtligheter på rot hem från utlandet men ägarna till farmen hade fattat det här med tokiga svenskar som älskar orchidéer. Orchidéerna som såldes på flaska hade således inga rötter ännu utan satt i någon gelénäringslösning och skulle där stanna tills det började utvecklas rötter. Därefter skulle flaskan krossas och orchidesticklingarna placeras i regnskogmossa – ska inte berätta eller plåga mina få läsare med hur jag fick tag i den. I mossan skulle orchidéerna stå tills det började utvecklas rejäla rötter. Ja, för att göra en lång historia kort så är dom nu åter omplanterade i orchidejord.

——

Som tur är kommer min kära kollega tillbaka (från sin semester) på måndag så det nalkas snart en utekväll med pilsner så man inte slipper dö i maltbrist. Snacka om en hemsk död! Den kvällen ska både orchidéerna och stegräknaren får stå tillbaka! Jo, det var så sant – stegen stannade i dag på 22 572 i antal.

Astor och Rullande Stenar

ASTOR, SOM OFTA FÖRGYLLER MIN dag med sin kluriga kommentarer gjorde så i dag också. När vi vände vid bassängens slut för femte gången väntar han in mig och säger:

– De första nio hundra är för djävliga…

Han simmar 1 000 m varje dag 😉

– Ja, men efter dom går det som på räls, svarar jag.

Som bara simmade 700 i dag…

Nu har jag varit ute på staden och dels köpt hem Stones nya platta och dessutom hämtat hem en hel bärkasse med ögon (endagslinser för ett halvår).

Jag skulle lämnat tillbaka min förb…ade stegräknare oxå OM det inte var så att det inte var något fel på räknaren utan bäraren. Men mig ville dom inte ha med risk för att aldrig bli såld 😉

Saken var den, har jag förstått nu efterhand, att problemet med räknaren var förmodligen att jag med bältet för IPoden bäddat in den så fint så den inte kände av några steg… I dag visar den antalet steg som sig bör – jag lade IPoden i innerfickan på jackan istället.