Äntligen

HAR JAG fått ordnat med lite bilder från vår Pragresa!

Galna kobilder kommer oxå (kanske senare i dag).

Det värsta ögonblicket för en ateist är när han är oerhört tacksam och ingen har att tacka.

DANTE GABRIEL ROSSETTI

Lördsgsfemman

ELLER som Etage så riktigt skriver i sin blog Pierre Andersson behöver hjälp med att få svar på nedanstående frågor.

1. Varför bloggar du? Och varför började du?

Anledningen till att jag började var helt och hållet dottern, Stora Monsterbarnet, förtjänst. Hon ville att vi skulle skriva under vår Thailandsresa så att dom, bägge barnen, […]

Minsann

TITTADE inte solen fram i eftermiddags! Vem kunde väl ana det denna jämngråa morgon och förmiddag.

Torkvindan fick minst tre maskiner tvätt hängandes på sig i en hast. Baksidans plattor blev befriade från ogräs och när jag höll på som bäst med det så ringde Stora Monsterbarnet. Vi pratade en lång stund och jag hann […]

Fredagsfyran

TACK OCH LOV för att Fredagsfyran finns mitt i denna tristess som jag för tillfället upplever som mördande.

1. Vad ska man göra när sommaren regnar bort?

Om jag ändå kunnat ge ett bra svar här. Det finns säkert tusen och en saker man kan göra i stället för det vi normalt ägnar oss åt […]

När man minst anar det

FÖRRFÖRRA måndagen kom jag till jobbet och möttes av en död, stonedead, maskin. Det var min maskin.

Jag gjorde ett antal upplivningsförsök, fjäskade med den och talade om att jag bara inte kunde leva ut den. Det hjälpte inte så jag ringde vår IT-avdelning till slut som efter någon timme konstaterade det jag redan konstaterat, […]

Efterord

DET KÄNNS som om det blivit dags att avsluta mitt liv – ojdå! Nej, jag ska inte avsluta livet utan givetvis bara sluta skriva om det – åtminstone det som varit och i den här formen. Jag har redan konstaterat att det är svårt för att inte säga omöjligt. Jag har också konstaterat att jag […]

This is my life, part 6

NÄR jag skulle fylla femtio, alltså förra året, hade jag en fruktansvärt jobbig period med många om och men. Skulle jag fira eller skulle vi åka bort? Blir alla, inte minst barnen, besvikna då? Man kan lätt konstatera att Woffegubben inte hade det lätt denna period. Jag avreagerade nog min beslutsångest mycket på honom är […]

This is my life, part 5

NEJ, livet tog inte slut men visst blev det tyst och tomt när Anna flyttade ihop med sin fästman. Vi umgicks trots det ganska mycket för avståndet var ju

Ögonblick räddade undan glömskan, del 1

MIN lillebror, Harry, gifte sig med sin Anette och vi var förstås bjudna på bröllop. Dom gifte sig i Ölmevalla kyrka som ligger i Åsa, tror att det kan ha varit i mitten på 80-talet. Harry och Anette bodde då i Åsa där dom köpt hus.

Kyrkan är så vacker och det var ett fint […]

Jag forcerar

MÄRKER jag nu tydligt när jag läser igenom senaste delen av Mitt liv. Jag har inte tagit med nästan något av alla de oförglömmliga (heter det så?) händelser, tillfällen, meningsutbyten vi haft med barnen under årens lopp. Alla dom där alldeles vanliga dagarna med guldkant på. Eller stora dagar som när flickorna tog sina respektive […]

« Nyare inlägg  
  Äldre inlägg »