Trött men nöjd

I dag har jag fullbordat mitt verk! Nu är nästan alla, med undantag för några få, stubbar borta. Phew, det har varit slitsamt och det är inte lönt att Woffegubben utmanar mig på armbrytning just nu för då kommer han att förlora!

Det är som sagt några kvar men dom har jag sparat till Woffegubben så han får chans att känna på det oxå 🙂 Nä, skämt åsido men jag behövde inte ta bort dom för att kunna bli klar med planteringsprojektet.

Därefter var det dags att flytta hängvideträd numro två. Jag känner mig övertygad om att detta blir en bra mycket bättre plats för dem. Mycket bättre jord och större plats för rötterna. Jag passade på att flytta några Mahonior när jag ändå var i farten och Tibasten fick också den äran att stå bland alla nya snyggingar.

Jag har ont i armar och axlar men för en gång skull så känns det helt OK ändå med tanke på resultatet och ändamålet. Jag märkte i dag, när jag skulle ställa in alla redskap jag använt mig av, att jag tog spettet som om vore det inte tyngre än sopborsten. Jag har också röjt undan för under tiden rotvältningen pågick samlade jag dem alla i en prydlig hög på gräsmattan (så att var och en som passerade kunde se) som nu hade blivit ansenligt stor hög kan jag lova. Dessa har jag nu transporterat bort till parkeringen där dom får ligga till sig tills dess vi får tid och energi att åka till soptippen med dem. Så därav har alltså var och en av dessa stubbar värmt mig två gånger, först vid upptagningen och sedan vid förflyttningen 🙂

När Woffegubben kom från jobbet städade vi ut trädgårdsförrådet – ett måste varje vår. Det blåser in en massa eklöv och vi är själva är inte heller så noga med ordningen under vinterhalvåret, det mesta slängs bara in och sedan är det då en salig röra när våren kommer.

Och banne mig lyckades jag inte övertala Maken att vi skulle få fram trädgårdsmöblerna till framsidan också. Så vi släpade fram ljugarbänken, bordet och stolarna samt pippifåglarnas pool, som jag tyvärr måste måla innan jag fyller det med vatten eftersom ytan i självaste poolområdet har börjat flagna.

Nu återsår således bara att få ordning på altanen men den är belamrad av ett flertal säckar med skräp sedan renoveringarna och även förpackningar av alla de slag som också härstammar från renoveringsarbetet. Dessa ska ju tillsammans med allt trädgårdsavfall forslas till soptippen vid lämpligt tillfälle. Jag får alltså tya mig med detta.

Det innebär att i morgon om vädergudarna är med mig så kan jag sitta ute på framsidan och äta frukost och njuta av resultatet av mitt arbete.

Och skulle jag få lust att sätta mig ner och ljuga en stund så går det också för sig för nu står ljugarbänken under köksfönstret som sig bör.

En bra dag skulle jag vilja summera det som. Jag har fått gjort det jag hade ambitionen att göra och jag är nöjd med resultatet. Flera av kvarterets invånare har i dag passerat och alla tycker att det blivit fint. Nu återsår bara att se hur vi kommer att uppleva öppenheten. Nu finns det ingen tremetershäck som döljer våra förehavanden. Kan kanske bli blandade känslor just när man sitter och fikar eller äter ute eller helt enkelt vill ta sig en tänkarstund – nåja det får framtiden utvisa. Vi ska i alla fall inte utgå från att det blir negativt och skulle det mot all förmodan visa sig att det blir det så får vi väl bygga oss en liten inramning just runt uteplatsen.

Vill du bli lycklig en dag, så drick en flaska vin; vill du bli lycklig en månad, så skaffa dig en kvinna; vill du bli lycklig hela livet, så skaffa dig en trädgård.

KINESIKST ORDSPRÅK

1 kommentar tillTrött men nöjd