På uppmuntran….

….av Lilla Monsterbarnet så skriver jag nu dagbok om i går.

Hon tycker att jag har varit för slapp sista tiden och inte uppdaterat min dagbok.

DET stämmer till viss del men det finns inte mycket att skriva om heller. Det händer inte så mycket och jag lägger min mesta fritid på gymet och resten sover jag – känns det som om i alla fall.

Men för att återgå till lördag 22/11 så gick hela dagen till inköp på diverse affärscenra. Vårt huvudmål för dagen var en present till Oskar som har födelsedag i morgon och eftersom vi åker till Stockholm nästa vecka så skickar vi den inte i år utan överlämnar den på fredag.

Som vanligt är det så himla svårt att hitta presenter till ungdomar. Nåja, vi får hoppas att han inte tycker vi är för tradiga 🙂 Fast han är så gullig och snäll så han skulle ju aldrig säga det ändå även om han verkligen tyckte det.

Mål två var att hitta kortärmade tröjor, typ t-shirt, till Woffegubben inför vår stundande resa som måste börja planeras nu antingen vi vill eller ej. Tiden rusar iväg och det som är färdigt i god tid är bara en lättnad inför sista dagarna. Vi hittade jättemånga häftiga tröjor så nu kommer han att se riktigt ungdomlig ut 🙂

Sedan blev det en tur till speceriaffären för att jaga korvar i versionerna tre. Vi ska nämligen ut och luffa i skogen med barnen och Hundkenneln när vi är i Stockholm nästa helg och då vankas det korvgrillning och pinnbröd att grädda över elden. Anna ska göra degen färdig innan till pinnbröden. Åhh, det ska bli mysigt. Har inte bakat pinnbröd med ungarna sedan dom var små 🙂

Nå, korvar i versionerna tre då? Jo, Anna och jag är vegetarianer så för vår del blir det vegkorv, Oskar är också vegetarian men äter kyckling så då köpte jag kycklinggrillkorv till honom och så har vi ju då Steffanie och Woffegubben som äter som ”vanligt” folk.

Ja, det var den dagen det. Därpå hem och kasta sig över spisen för att laga lite mat. Vi fikade förstås ute men det kan man ju inte klara sig hela dagen på.

Kvällen blev framför dumburken. Woffe hade för en gång skull lyckats spela in en riktig Pärla. En irländsk film som hette irländska hjärtan – får inte glömma fråga barnen om dom sett den för den var verkligen super. Både tårar och många leenden frambringades.

8 kommentarer tillPå uppmuntran….