Sent i dag igen

FÖRST VAR DET FAKTISKT STYRELSEMÖTE med vår friskvårdsförening efter avslutad arbetsdag. Men sedan blev det lite mer jobb efter det innan det var dags att åka hem som i dag blev utan Woffegubben eftersom han tog bussen hem. Det var bankärende samt klippning på G och då kan man ju inte invänta hustrun som sällan eller aldrig tycks komma i väg i tid numera 😉 Det är för övrigt väldigt ont om nattöppna frisörer och banker just i Gråbo 😉

När jag väl kom hem fick jag räddat mig själv mot snabb svältdöd genom matintag 😉 Och därefter gjorde jag något som jag minsann inte kan skryta med så ofta – jag tittade på Beck från i går som var inspelad på hårddisken. Det sker inte ofta att jag tittar på TV i veckan!

Men huvudet var slut efter dagens vedermödor och jag hade egentligen bara en sak på kvällsagenden och den tog jag efter Beck… Det handlade om rengöring av glidytan på skidorna där klister och kallvalla sedan Långberget skulle avlägsnas inför Kortvasan.

Vi (läs vår fantastiske sektionsansvarige i skidsektionen i GPFF) har hyrt in en proffsvallare som ska valla våra skidor på torsdagkväll, dagen innan Kortvasan. Han kommer till vårt hotell och vill att skidorna ska vara rena och fina så det bara är att ”kleta” på den valla som då gäller. Hörde i dag att det blir cirka sju minusgrader på fredag. Så det innebär kanske att det blir liknande den valla jag hade i Långberget och inte vara klister som förra året på k-vasan.

Om det mot förmodan finns någon som vill följa mina vedermödor via mobil och sms så har jag startnummer 3759 (om jag nu överhuvud taget tar mig i mål i år?). Vi har för övrigt från 3750 till 3767 i gänget från GPFF.

NU är det sängen som gäller!

Börjar jag bli gammal eller?

PRÖVADE MINA VINGAR, eller förresten vingar och vingar det var väl snarare ben och armar, med första morgonsimmet på mycket lång tid i morse. Jag har alltså inte simmat sedan störtdykningen jag gjorde i Långberget på skidlägret eftersom min vänstra axel fick en rejäl smäll. Det gör fortfarande lite ont om jag lyfter armen upp i sidled men inte framåt av någon underlig anledning.

Nåväl, det gick bättre än förväntat och inte ens högerknäet som spökar till och från, just nu mest till, av en urgammal fallolycka för en hel evighet sedan på Teneriffa som gör ont.

MEN däremot fick jag djävulskt ont i vänstra höften??! Det har jag aldrig haft förut!

Visst är det underbart ;-(