Röntgen som jag inte visste varför jag skulle göra ;-)

MÅNDAG ÄR SENIORTRÄNING och då är vi båda på gymmet fast jag brukar åka tidigare och dra ett pass med Indoor Walking innan Woffegubben kommer och det är dags för vår gemensamma träning. Så blev det inte i dag. Mådde minst sagt bra när klockan skrällde 05.50 så jag hoppade över del ett, alltså Indoor Walking-passet. Men senare kändes det bra igen så då drog vi i väg…

1_senirtraning

Det blev ingen fika efter stationsträningen, som seniorträningen är på måndagar, då jag skulle på den röntgen idag som jag inte visste varför jag skulle göra och inte heller det stolpskott, ursäkta, till läkare som sade att jag skulle gå på den!

2_rontgen

Nu vet jag bättre! Jag blev, som vanligt måste jag säga, väl mottagen på Alingsås Lasaretts röntgenavdelning. Man känner sig riktigt bekväm trots att röntgen ju aldrig är kul. Det var en så kallad kontraströntgen som skulle utföras och jag var utan tvekan ängslig för hur det skulle gå med kontrastvätskan jag skulle svälja. Men jag bad om en ”spypåse” som jag hade till hands hela tiden och faktiskt inte behövde använda ;-)

Det är en läkare som utför själva röntgen och han var, visade det sig minst lika trevlig som den unge manlige röntgensköterskan var. När det var klart, det tog ganska lång tid för Woffegubben hann somna i väntrummet ;-), då fick jag se på skärmen precis hur illa det är där nere i mellangärdet. För det första var strupen kraftigt förstorad, förmodligen för att magsäcken traskar upp och ner och har töjt ut den, och för det andra förstår jag nu varför jag knappast får behålla någon mat. Det har nämligen bildats en ”ny magsäck” så maten kommer aldrig dit en ska utan ligger och irriterar i svalget till jag helt enkelt kräks upp det. Smärtorna är förstås när magsäcken vandrar upp i svalget men det hade jag redan anat att det var så det låg till. Jag förstår att du inte kan äta sade han och jag förstår att det absolut inte går bra med annat än utan vätska. Jag blev så glad att jag fick veta detta eftersom jag inte förstod varför jag skulle göra den här röntgen över huvud taget. Och när jag sade det till läkaren så påpekade han första lugnt och fint att det inte var halsen utan alltså svalget som skulle röntgas.

Nu är det då ”bara” att invänta till resultatet når den remitterande läkaren, alltså min doktor på Närhälsan, och med förhoppningen att hon är åter från sin sjukskrivning. Det kan säkert ta någon månad eller mer innan Alingsås får tid för renskrivning av analys och sedan få den ivägskickad.

Efter den, faktiskt både givande och trevliga stunden, på röntgen tyckte vi att vi borde fira med en fika. Man kan ju inte var i Alingsås, fikastaden nummer ett, utan att fika ;-) Det blev årets första semla…

3_samla

Som vanligt, jag tror ju alltid att det ska gå bättre just den här gången, fick jag abrupt avbryta efter några tuggor och förflytta mig in på toaletten.

Nåväl, vi handlade lite på vägen hem och banne mig hann det skymma innan vi var hemma igen…

4_kvallning

På kvällen var jag inbokad på SH’BAM…

5_kvallsgym

Inget vidare i dag

NATTEN VAR INGET vidare hade så himla ont i knäet att jag nästan började tvivla. Det börjar redan igår, sen eftermiddag, antagligen när all smärtstillande släppte och det jag tillförde sedan på egen hand blev aldrig riktigt så effektivt.

Men jag är fortsatt imponerad att den goda mottagningen och för att inte tala om i dag då jag blev uppringd av en sköterska som ville höra hur det var. Jag berättade att jag inte mådde något vidare och knäet smärtade mycket samt att jag inte kunde gå utan krycka.
Sköterskan tröstade mig med att det var helt normalt men skulle ändå be doktorn skriva ut lite med smärtstillande åt mig.

Döm om min förvåning när doktorn själv ringde upp någon timma senare och hörde sig för om min smärta. Även han sade att det var helt normalt efter att han hade ”röjt” runt därinne och även spolat med vätska. Svullnaden kommer att ge med sig men det tar några dagar så det är alltså inget att känna oro över.

Sen eftermiddag i dag kände jag mig aningens bättre tror jag. Jag har visserligen proppat i mig smärtstillande men på något vis känns det lite lättare nu.

Återstår att se hur natten blir? Det är givetvis jobbigt när det gör ont hur tusan man än försöker att ligga!
Men i morgon är en annan dag – förhoppningsvis en bättre sådan ;-)

Ett fantastiskt team

KLOCKAN NOLLSJUTJUGO VAR det dags att checka in för operationen, som via två titthål, skulle avlägsna eventuell menisk i mitt vänstra knä. Det började med att jag blev lite ängslig då det visade sig att kassan, där man skulle anmäla sig och betala, öppnade först 07.15. Då undrade jag hur i hela friden jag skulle hinna vara på plats på operationsavdelningen bara fem minuter senare – mitt turnummer visade nummer tre…

1_anmalan

Det är klart att jag inte hade behövt oroa mig för det men jag gissar att det hör till – lite oro ska väl infinna sig för jag var inte det minsta orolig för ingreppet!
Nåväl, så klart att jag hann till operationsväntsalen i tid…

2_Inteorolig

Jag blev så fint mottagen av personalen som var mycket mjuka och lite lagom skämtsamma att jag blev helt varm i kroppen! Jag har visserligen hört av flera, för att inte säga många, att just Alingsås är superduktiga på den här sortens operationer.

”Min” ortoped, som skulle operera mig, Ralf Beutinger, tog en sista koll på mitt knä och berättade vad han hade för avsikter med operationen. Han berättade också att det skulle kunna vara så att inget gick att åtgärda… Hemska tanke!

Därefter var det dags för narkosläkaren att prata lite och sedan var jag redo för operationen i den tillhörande snygga klädseln som tillställningen kräver ;-)

3_snyggo

Narkossköterskan fixade med lite nålar och andra nödvändigheter inför sövning…

4_redo

Jag blev inkörd på operationssalen och hann prata två, eller kanske tre, ord med narkosläkaren innan jag somnade ;-)

Uppvaknande var helt odramatisk med undantag för en helvetisk smärta i knäet! Det hade väl så klart sin orsak och jag fick lite smärtstillande som snart visade sig inte hjälpa ett dugg så det blev en omgång till.

Omgång två tog skruv efter ett tag och jag började känna mig glad. Glad att det var över och glad för att det även här på uppvaket var helt fantastisk personal som månade om mig. Ingen stress utan ett lugn som ju utan tvekan smittar av sig.

När jag steg ur sängen på uppvaket kändes mitt knä bättre än det gjort på hela tiden. Naturligtvis spelade allt smärtstillande in men jag kände mig glad igen. Men, jag måste erkänna att det infann sig en viss ängslan över att man inte hade hittat någon skada på menisken.

Innan hemgång, kom förstås doktor Ralf förbi och berättade vad han hittat. Och det var en hel del till min stora glädje måste jag säga för det hade varit konstigt annars med den helvetiska värk och plåga jag haft av detta. Nu kommer jag inte ihåg vad allt hette som han ”hittade” och det är ju kanske inte så konstigt med tanke på att det inte är ord som ingår i mitt normal ordförråd. Men, att det var menisk som hade plockats bort förstod jag. Det hittades också artros bakom knäskålen (tror jag det var) och han pratade om någon korsbandskada som fick åtgärd av något slag…Phew! Tyvärr går det ju inte att läsa vad en doktor skriver men allt detta noterade han…

5_1_hittade

Så var det med det. Äntligen kan jag se framåt! Doktorn rekommenderade fyra veckor med sjukgymnastik innan jag tog tag i gymmet. Men ändå, fyra veckor är ju inget mot alla de veckor som passerat sedan mitten på april!

Min sjuktransportör, läs mannen i mitt liv, tog mig lika säkert hem från sjukhuset som han tog mig till i morse…

5_klar

Vi tog till och med en liten promenad inne i Alingsås för att jag kände mig så yster ;-)

Väl hemma igen var det ganska skönt att kunna ta fram pumpsoppan jag kokade häromdagen – inget långkok med andra ord för dagens middag. Vi slog oss ner vid TV:n eftersom en nyopererad har giltig anledning till att uppföra sig på det viset en helt vanlig måndageftermiddag…

6_middag

Och eftersom det var Annandag Fars Dag i dag och det fanns farsdagstårta över så…

7_annandagfarsdag

Inte nu igen!

GILLAR INTE HÖSTEN och för all del inte vintern heller! Som en käftsmäll dalar humöret utan att det går att förklara varför det hände här och just nu och igen och igen?! För så är det – känslan känns igen. Kanske är det hösten kanske inte? Kanske något annat? Lite som att gå på en minbana…

Host

Om det var möjligt att gå i ide hade det varit ett bra alternativ, bara för att slippa, komma ifrån och gömma och glömma. Nu är det inte så lätt, tyvärr!

Man kan ju så klart isolera sig och sluta uppdatera med justa ”one liners” på sociala medier eller med bilder som kanske får någon att tro att allt är OK.
För så är det väl?

Stundtals är riktningen rakt in i väggen – dörren har hittats med nöd och näppe! Än så länge! Frågan är bara hur länge?

Att man har miljoner ting att vara glad över hjälper tyvärr inte i lägen som dessa och det ger ju en enorm otacksamhetskänsla när det finns andra som har det mycket värre…

host2

Appropå

SMÄRTA OCH GNÄLL så var jag i går på en smärtklinik. Min fantastiska doktor, som jag går hos för min rygg, tyckte på senaste återbesöket att jag inte skulle gå omkring med ständig smärta och ville att jag skulle testa om en smärtklinik kunde göra något för mig.

Så, efter lång väntan och en viss del av godkännande som patient, så var det alltså dags. Körde hemifrån med en stor del av fjärilar i magen eftersom jag blev godkänd som patient, vilket innebär att man fyller i en mycket ingående dokumentation om sitt hälsotillstånd samt en ”dagbok” där man graderar smärtan under en period. Den här skickade jag ju in innan jag fick ryggblockaden eftersom jag då inte ens visste när den skulle ske. Det innebär alltså att jag kommer dit med minimal smärta och inte på långa vägar det ”tillstånd” som dokumentationen förtäljer.
Men, jag kan ju bara berätta som det är och bli hemskickad igen – tänkte jag!

Jag började dagen med att avboka mitt inbokade crossfit-pass eftersom jag fick lite Ågren över om jag skulle hinna. Var inbokad 10.00 på Smärtcentrum och CF-passet är 13.00. Man måste avboka två timmar innan och jag tänkte att det kan nog gå åt skogen…

Jag irrade omkring en god stund innan jag hittade men så frågade jag mig fram och till slut och hittade dit jag skulle ;-)
Fick vänta en stund efter utsatt tid innan det blev min tur. Men vilken mottagning jag fick! Doktorn bad om ursäkt för att fått vänta! Han hade också koll på att jag varit där lite tidigare och väntat ganska länge!? Men jag förklarade att det berodde på att jag inte var säker på att hitta ;-)

För att göra en lång historia kort så blev jag väldigt väl mottagen och han, doktorn, både lyssnade noga på min ”story” och gjorde en noggrann undersökning.
Resultatet blev att vi nu ska testa en annan medicin så vi får se.

Doktorn var lite missnöjd över mitt blodtryck, övertrycket var för högt, så han ville att jag skulle kolla upp det vidare hemma på vårdcentralen. Han vill också att jag skulle beställa tid hos ”min” doktor för att diskutera vidare med medicineringen.

När jag gick ut från smärtkliniken visade det sig att med lite god vilja skulle jag hinna med crossfitpasset i alla fall så jag bokade på snabbt på väg till parkeringen ;-)

Väl hemma hann jag kasta i mig lite mat, byta till gymkläder och sedan i väg…

20150522CF

Nåja…löpträning är ju tyvärr numera inget jag klarar men jag brukar ro istället och så fick det bli i dag också ;-) Sju kilometer rodd och resten gick fint – eller jag fint och fint! Var helt slut efteråt men kände mig nöjd!

Hemma igen efter träning var det dags för middag som blev Gorgonzolabiffar med blomkålssallad…

1_gorgonzolabiffar

2_blomkalssallad

Hekt OK men lite svårstekta då färsen inte höll ihop…

3_OKmensvarstekt

I dag var jag tyvärr mindre nöjd! Ryggvärken är på samma nivå som innan ryggblockaden och träningsvärken från gårdagens pass är helt outstandning. Nacken känns som om jag har en nackspärr, vaderna är goa också och knäet tar livet av mig!

Så det mest ansträngande som skett här i dag är kålpuddingen jag lyckades prestera till middag…

2_vitkal

3_blandfars

4kalpa

Lite riven smakrik ost överst…

5_rivenost

När jag ändå var i farten fixade jag resten av vitkålen som jag stuvade…

6_ifarten

Kålpuddingen och sallad serverades förstås i kuvösen…

7_kuvosen

Man kan konstatera att även om löksäsongen, pga kylan, varit lång börjar den nu nå sitt slut…

1_dentidsomvar

Och även om knäet nu inte tillåtit någon fysisk aktivitet i trädgården så kunde inget hindra mig från att sitta på ljugarbänken. Där kan man konstatera att innan Tulpanträdets stora fantastisk blad slagit ut till fullo så kan man faktiskt se Blodplommonträdets röda blad…

8_ljugarbanken

Man hoppas ju...

EN HEL NATTS sömn där jag kunde vända och vrida mig som jag ville ;-) Det var länge sedan sist! Just nätterna har varit lite av en plåga och jag har inte sovit särskilt bra eller mycket men i natt blev det full pott om man säger så.

Att sedan vakna och kunna ”köra igång” på direkten utan att ha minst en timmas ”uppmjukning” med mediciner för att komma igång det var det också länge sedan jag upplevde.

En hel dag och kväll utan värktabletter – ja, det minns jag inte heller när det var sist ;-)

Så fortsätter det så här bra så lovar jag att inte klaga!
Nu har jag varit ganska så stillasittande i dag men inte på grund av smärta som sagt utan snarare för att det varit så himla kallt ute så visste man inte bättre kunde man gissat på november. Enligt doktorn fick jag inga restriktioner alls men mitt lilla onda vänsterknä/ben mådde säkert bara bra av ännu en dag i stillhet. Det ska nog tusan blir ordning på det också ;-)

Ryggblockad

SOM JAG OROAT mig! Jag skulle ju som sagt till Spine Center i dag och få en ryggblockad. För ett tag sedan googlade jag om just ryggblockad – det skulle jag inte gjort!

Hittade massor av sidor men ingen av dem var positiva till behandlingen, nästan ingen hade blivit hjälpt och för att inte tala om vilket helvetes smärta ingreppet gav!

När min doktor på Spine Center föreslog ryggblockad, vid besök i februari, som smärtlindring frågade jag lite försiktigt om det gjorde ont att lägga den. Nej, om du inte är rädd för att ta en spruta så…
Det är jag ju inte så jag tackade jag och har alltså väntat på tid för detta sedan dess.

I kallelsen stod det att jag bör ha ordnat med transporten eftersom det kan ge lite problem i benen efteråt och man är då alltså inte lämplig som förare av bil.

Woffegubben tog ledigt i dag och var mitt stöd redan i ottan i morse. Jag fick hjälp med ryggen när jag duschade mig i Descutan innan avfärd.

Jag hade tid 07.30 på operationsavdelningen så när vi anlände tog dom mig vidare till operation och Woffegubben satt kvar i väntrummet. Jag var som sagt redigt nervös och berättade för operationssköterskan, när vi väntade på doktorn, att jag hade googlat om detta. Hon var väldigt rar och tröstade ;-)

När doktorn sedan började berättade han hela tiden vad han gjorde – jag låg på mage av naturliga skäl – och om jag överdriver en aning så isade till lite när han träffade nerven men det var ingenting.
Så jag kan konstatera att min oro och ångest var helt i onödan!

Det gick snabbt och lätt och doktorn kom för att prata med mig efter några minuter och frågade hur det kändes. Det kändes mycket bättre men då förklarade han att det även var lite bedövning med i blockaden så när den släpper kan jag känna den ”riktiga” effekten. Ett par timmar skulle det ta och nu vet jag inte om jag vågar skriva det men jag har inte haft särskilt ont under hela dagen och kvällen i dag! Jag har inte tagit några värktabletter mot normalt minst tre per dag.
Han, doktorn, förklarade att i bästa fall kan jag få en smärtstillande effekt som kan hålla i sig i flera månader, det kan också bli kortare samt att det kan bli ingen effekt alls. Det vet man inte innan. Vi ska hålla telefonkontakt och om det är så att detta nu hjälper mig kan man göra om det efter ett halvår.

Vi åkte in till Nordstan för att uträtta lite ärenden efter Spine Center men vi var så tidiga så vi var tvungna att en fika och invänta att affärerna skulle öppna ;-)

0_fika

När vi hade rantat omkring och uträttat alla de ärenden som vi hade i pipen och satt i bilen för att fortsätta till Ikea kunde jag känna en svag smärta i ryggen men det kan också har varit ”trötthetsont” efter allt travande i Nordstan.

När vi till sist kom hem, kändes som om hela dagen gick åt trots att vi gav oss av så tidigt, efter alla affärsbesök så tänkte jag att det här måste ju firas med en tårta ;-)

Tarta1

Så tårta fick det bli…

2_tarta2

Nu hoppas jag förstås att ett under har skett, eller realistiskt sett att blockaden ger effekt, så att jag kan få vara smärtfri ett tag eller åtminstone mindre smärta. Jag hoppas också att någon som är orolig och googlar på Ryggblockad ska hitta detta och känna sig lite lugnad av det ;-)

Nu är det ju sällan man har ett problem i taget – jag har ju mitt förbaskade vänsterknä/ben att tampas med samtidigt. Det är mycket bättre än det t ex var så sent som i söndags men långt ifrån så bra så att jag vågar börja träna. Det innebär med alla säkerhet också att Vättlefjällsvandringen ryker i år. Men det är ju någon dag kvar så jag bestämmer mig inte i dag.

I väntan på...

JAG KÄNNER MIG riktigt bra nu i benet/knäet men vågar mig inte på någon form av ansträngning ännu så någon träning blir det inte för tillfället.

I dag hade jag dock tänkt mig ut i trädgården för lite lättare arbete, plantera lite av allt det som ”tagit” sig i växthuset. En del har vuxit till sig rejält och behöver nog komma i jorden.

Men, i väntan på att yttertempen skulle bli behaglig så pysslade jag ihop ett armband av små gummiband. Har varit lite nyfiken på att göra ett sådant. Kanske kan bli roligt pyssel med Leon ;-)

1_ivantanpa1

2_armband

Ja, när det var gjort och frukost intagen så blev det då trädgården. Det var soligt och fint men kallt som det ju varit ganska länge nu.

3_hyacint

Jag fick planterat lite och gick så klart runt och njöt. När jag väl grävt lite och blivit varm i kläderna så åkte jackan av. Åtminstone på södersidan ;-)

5_medrisk

Det blev en sedan en simpel lunch/middag bestående av färdig fisksoppa och fröknäcke ;-) Ibland är jag riktigt lat!
Nåja, jag avnjöt måltiden i pensionsärskuvösen och där kunde man inte klaga på att det var för kallt…

4_simpel

På kvällen fortsatte jag med mitt ”projekt” som jag inte kan avslöja meningen med ännu ;-)

6_projekt1

7_korsbar

Nu ska vi se om jag kan sova några timmar i väntan på morgondagen som jag är riktigt skakis inför!
07.30 ska jag infinna mig på Spine Center för en ryggblockad…

Jag googlade om detta – men insåg ganska snart att det skulle jag inte gjort!

Woffegubben har tagit ledigt för att följa med mig – det finns nämligen risk att jag inte klarar av att ta mig hem själv efter. Det rekommenderas inte att man kör bil då benet ”kan lägga av” att fungera.

Så, den här dagen har varit mest i väntan på.

Om det ändå kunde bli som man tänkt sig!

NU HAR JAG äntligen kommit igång med träningen så som jag vill att den ska vara ;-) Det vill säga boka de pass som passar mig bäst – helst tidigt på morgonen…

4_gymmet

Det blir mest crossfit men ett och annat pass med Indoorwalking och lite konditionsträning på egen hand blir det också.

3_1_cf

Det händer till och med att jag unnar mig lyxen att fika efter en tidigt morgonpass ;-)

5_gymfika

Så vad hände då? Jo, det förbaskade vänsterknäet börjar krångla och göra ont så jag startar med en inflammationshämmande kur som dock inte hjälper mycket.
Så typiskt när jag nu äntligen hade alla förutsättningar för att kunna få till en bra och regelbunden träning!

Så efter att ha kört måndag och tisdag med crossfit och varit ute på en halvlång premiärcykeltur så blev det till att avboka resten av veckans pass. Blir så himla ledsen!

Här hemma har jag hållit på med ett lapptäcksprojekt ett tag så jag tänkte att jag får väl sy klart det då när jag nu inte kan träna.

Som tur är har vi stort vardagsrum då det är platskrävande med lapptäcke för en dubbelsäng ;-)

3_turmedvardagsrummet

Det var näst intill omöjligt att sitta ner och sy…

1_ejsitta

…så jag fick flytta maskinen till klippbordet så jag kunde stå och sy istället ;-)

2_fiksta

Tyvärr gjorde knäet så ont så det gick inte att sy heller men jag blev klar till slut med både över- och undersida…

6_Lappklar

Efter det har det mest blivit stillasittande pyssel…

7_stillasittande

8_pyssla

Jag fick kontakta Vättlefjällsvandringen för att avanmäla oss – kommer knappast att hinna bli bra till 3/5 ;-(

Ruta ett ;-)

FÖRBÄTTRINGEN HÅLLER I sig och jag har inte fått tillbaka svullnaden i ben och fötter. Jag känner mig allmänt mycket bättre än den gångna veckan och det är jag glad för då det kändes som ett riktigt bottennapp! Precis som om det inte räckte med ryggbesvären?!

I dag har jag varit åter på Cykelvinden och cyklat samma sträcka eller faktiskt lite längre och kände inte alls av flåset jag hade i tisdags! I dag kändes det mer normalt så jag hoppas det är på väg bort ur kroppen vad det nu än var!

Det blev Flandern igen ;-)

Flandernigen

Jag bestämde mig för en dryg femmilare men insåg efter dryga tre att jag nog inte skulle ta hela sträckan så otränad som jag ju faktiskt är på långdistans. Men jag känner mig nöjd ändå och en vacker dag tar jag den ;-)
I dag kan man dock inte med den vildaste fantasi påstå att det var en vacker dag! Snöblandat regn hela dagen…

I morgon har jag bokat in mig på Crossfit. Det har jag inte tränat sedan i september förra året!