Vet inte ännu

OM JAG NÅGONSIN kommer att lägga ut detta inlägg. Vet faktiskt inte om jag är beredd att ”dela” med mig. Å andra sidan vet jag inte heller om det går att undvika – vi får se.

Jag skriver för mig själv så länge så får framtiden visa hur det blir med ”delningen”.

Jag har i alla fall i dag tagit ett stort beslut om att jag ska viktoperera mig. Jag vet ännu inte om det kommer att klaffa med allt men jag har i alla fall varit i kontakt med Centrum För Titthålskirurgi för att höra mig för.

Så än så länge är det här mest tankar och ord för mig själv. Mycket måste ordnas för att det ska gå att genomföra.

Det jag säkert vet är i alla fall att jag inte vill eller orkar hålla på med den här bantningsältningen längre. Jag är så trött på soppor, LCHF och GI så jag tror jag kan dö! Det skulle vara så skönt att slippa det.

Problemen är ju inte soppor, LCHF eller GI – det funkar för många, ja rent av tusentals, men tyvärr inte för mig.
Eller jo, det har funkat och jag gått ner i vikt och lovar mig själv varje gång att nu ska jag stanna här. Det är ju bara att konstatera att så blir det aldrig!
Jag behöver helt enkelt hjälp!

Nu är det ju ingen räkmackeresa att bli viktopererad – det innebär lika mycket jobb, om inte mer, som att banta med vilken metod man nu än bestämmer sig för. Men skillnaden är att man inte kan äta för mycket för magen kan inte ta emot för mycket.
Det är den hjälpen jag behöver!

Men jag är rädd för att folk omkring mig inte tycker detsamma och att bli dömd för att inte klara på egen hand. För det här med övervikt är lite fult, smutsigt på något vis. Man betraktas mer eller mindre som en förrädare av vissa, att man är lat och inte ids ta sig i kragen och väljer en genväg.
Allt detta är ju skitsnack det vet dom flesta! Att det skulle vara en genväg är ju utopi. Det blir snarare jobbigare att få ordning på sina kostvanor och kräver en disciplin utan motstycke. Jag vet inte om jag orkar eller vill ta den diskussionen med folk som har den inställningen?
Visst kan man ge tusan i elaka kommentarer men det är inte så jag ser på saken med att ha en blogg där man delar med sig av sitt liv. Och jag tycker att kommentarer bör besvaras/bemötas.

Sedan är det ju en hel del hinder som sagt. För det första kostar operationen näst intill 100 000:- och sedan utförs operationen bara i Stockholm vilket ger lite andra logistikproblem. Inte olösliga så klart för då hade jag ju inte börjat forska kring det här.
Men det innebär boende ett antal dagar på hotell, det tillkommer resor osv osv.
Man blir borta upp emot fyra veckor från jobbet.

Jag har inte hunnit så långt ännu i planeringen så att jag vet hur allt detta ska lösa sig men det kommer det att göra.
Det är upp till fem veckors väntetid på operation när man bestämt sig och haft en konsultation med läkarteamet.

Sedan är det ju alla tusen frågor och tankar som ett sådant här projekt skapar.
Jag har aldrig blivit opererad och därmed heller aldrig sövd – bara det?!

Och ”logistiken” för att hålla detta hemligt – hur i hela friden ska det gå till. Men det är min önskan i alla fall.
Jag har ett antal inbokade aktiviteter framöver som jag bara inte kan genomföra – hur ska jag tackla det på bästa sätt?

Det får ge sig med tiden och just nu får det snurra runt i huvudet tills allt är bokat och klart. Så är det bara!

Lämna ett svar

Du kan använda dessa HTML-taggar

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>