Utan att lova någonting…

JAG VAKNADE FÖRE klockan i morse och såg det som ett gott tecken. Spikade mig och kom sakta men säkert ur säng och pyjamas.

Kände mig fit for fight och njöt av gårdagens inköp av tulpaner (trots att jag redan köpt ”veckans”)…

Jag kunde inte motstå dem helt enkelt 😉
Men jag fixade också med lille knoddens påskägg 😉 Det gäller att planera, eller hur?

Nåväl, nog om gårdagen. Jag drog i väg i bil till gymmet vilket egentligen var stor synd och skam då det var ljuvligt väder med strålande sol ute. Men ska man gå eller cykla så kräver det ju en del planering och den fattades om man säger så…

Det blev ett jobbigt, förfärligt jobbigt pass i Italiens alper. Så klart lika bra som alltid med Stefan men det var jag som inte orkade! Fick knappt andan till mig och pulsen rusade upp vid minsta ansträngning och benen orkade bara inte!
Ska det här aldrig ta slut?…

Jag har nog lite svårt att förstå hur det här kan ta så lång tid? Jag känner mig trots allt bättre och har kört på riktigt sparlåga hela veckan och förra också för all del. Vad är det som felas?
Kanske borde jag ta en riktigt lång paus från all aktivitet? Jag ska ta en funderare på det men inte förrän efter nästa vecka i så fall. Jag vill inte missa målet med söndagarnas distansspinning – Vasaloppsspingen som är nästa söndag.

Det blir ännu en vecka med näst intill ingen aktivitet – sedan tar jag beslut efter söndag???

Men…Indoortalkingen var i alla fall lika trevlig som alltid och gav varken andningsbesvär eller knäsvaghet 😉

Huvudvärken vill inte heller ge med sig…Slutgnällt igen! Som jag sagt så många gånger nu…

När jag kom hem var det som vanligt dags att börja med dagens mat och lite tvätt så klart 😉

Jag hittade en påse med lite skumma ”rötter” när vi handlade sist…

Dessa får bli botten…

Tillsammans med massor av broccoli, paprika och till sist fetaosttärningar (ej med på bild)…

Sista lagret, med gul och röd paprika, är för övrigt Woffegubbens förtjänst 😉

Till detta stekte jag upp lite fläskfilé och gjorde en en smaskig gräddsås till…

Ja, det var den helgen! Försvann lika fort som månadslönen 😉