Det finns glädjeämnen

Även om dom inte alltid är självklara. Men några av dem bor i Den Kungliga Huvudstaden! BIM, min cyberkompis fick mig att skratta högt i dag och det kändes som om det var riktigt länge sedan sist.

Vad skrattade jag åt då….jo, det handlade om olika metoder att lösa problem som uppstår och en av dem kallas som bekant strutsmetoden och att man ofta pratar med sig själv fast det är två om samma samtal.

Ja, det är i bland små saker som gör tillvaron något drägligare och i dag fick jag några sådana serverade endera via mail och endera via kommentarer.

Woffegubben håller just nu på som bäst med att sätta upp de båda nya lampor som vi köpte i går till vår , snart färdiga, nyrenorverade hall. Själv har tampats med målning av ena sidan på fyra dörrar – känns som om det är det enda jag för tillfället tillbringar fritiden med – att stå böjd över dörrar som ligger på benbockar och nogsamt granska så att den antikvita färgen täcker väl.

Den sista dörren är inte ens påbörjad och lär nog få vänta tills framöver för den ska nämligen listas med speglar. Den förre ägaren till detta hus speglade nämligen alla dörrar utom just denna och den leder till vårt sovrum. Vi har sagt i 14 år nu att det var då själva fan om vi inte ska få speglat den sista dörren. Vi har letat överallt, nästan, efter den sorts dekorlist han använt och inte hittat den. När vi i lördags inhandlade tapeter på Bauhaus så frågade vii återigen efter denna dekorlist som naturligtvis inte fanns. Innan dess hade vi varit hos minst fem trävaruhandlare men tji. På Bauhaus sade tipsade dock säljaren oss om ett ställe som heter ABI Trä.

– Om inte dom har den så finns den inte – konstaterade han.

Och det hade dom. Vi var där i går kväll och hittade den genast. Vilket sortiment säger jag bara!

Nåväl, den sista och sjätte dörren i hallen är allltså inte påbörjad.

En av dörrarna är helt klar och på plats men dom andra tre ligger alltså utspridda i vårt hus, tre i allrummet och en i vardagsrummet. Varje dörr grundas en gång och slutmålas i två omgångar med ”slutfärgen” som Woffegubben säger att ”så heter det väl ändå inte”. Då svarar jag att det väl visst gör – basta!

Dörrarna är placerade på benbockar och en på köksbordet så äta får vi göra i vardagsrummet. Var och en begriper ju att så här är det ganska påfrestande att leva. Men som tröst kan jag inse att det kommer att bli mycket värre när väl sovrummets reparation påbörjas.

Det är givetvis inte svårt att härmed inse att det tar lång tid innan dörrarna är helt klara. 24 timmars torktid emellan varje lager färg – phew.

5 kommentarer tillDet finns glädjeämnen

  • Hur går det med pysslandet i hemmet; blir ni klara snart? 🙂 Följer eran ’renovering’ och är nyfiken på om det kommer något slut *ler*

    // Mvh Daniel Olovsson

    ps. registrera dig gärna på mitt blogg-forum och hjälp mig bygga ett hjälpcentra för bloggare. tack på förhand!

  • *Ler* Hej igen Angela! Känner mig stolt över att vara omnämnd i din dagbok! *flinar* Ska logga ut nu och lägga mig och läsa. Vi hörs säkert i morgon kväll. *Stor kram*

  • Daniel> Ett rum i taget – nästa är sovrummet som inte är påbörjat ännu 🙂

  • Ett glädjeämne som jag hade igår var när jag städade i besticklådan och fann en rosa påsförslutare märkt med ett handskrivet ”Woffe”. Då tänkte jag på er, FÖRSTÅS!!!

    Jag vet inte hur den där påsförslutaren hamnade där, misstänker att det kan ha med en av era döttrar att göra…

    Givetvis skall den återbördas till sin rättmätige ägare. Hoppas att jag kan få bjuda på middag eller fika i samband med det! Man måste ju skapa sig lite feststämning vid högtidligare överlämnanden… 🙂

    Kramar

    Linda

  • Linda> Ja, han är hopplös med att skriva namn på allt 🙂