Mitt i allt elände…..

…kommer jag att tänka på en episod som hände på färjan hem från Danmark, slutet på vår långa härliga och händelserika semester.

Alla människor i hela världen vet förmodligen hur ”inibänken” trista dessa resor är. Vi fick givetvis inte plats på någon snabbfärja utan fick ”ångvarianten” som tar över tre timmar innan ankaret kastas i Göteborgs Hamn.

Vi hade säkert åkt i en timma eller två då vi satte oss vid ett bord med en kort soffa på vardera sidan av bordet. Efter fika lade sig Woffe ner det är inga långa soffor så benen dinglar, från knäna och neråt, så att säga i fria luften.

Efter att ingen av oss sagt en enda stavelse på säkert en kvart så hör jag Woffe helt plötsligt bryta den lite loja och trötta tystnaden:

– Vill du har ett tuggummi?

(Va’ tuggummi, tänkte jag. Vad tusan skulle han få det ifrån? Han har väl aldrig i hela sitt liv haft tuggummi!)

– Skojar du heller, svarar jag, du har väl aldrig haft några tuggummi. Vad skulle du få det i från?

– Det finns massor här, säger han lite lurigt.

– Vaddå massor, vad menar du, kontrar jag nu en aning irriterad för jag satt och läste när han ställde frågan.

Jag böjer mig således ner under bordet och hamnar i samma ställning som Woffe.

DÄR sitter minst 20 begagnade tuggummi fastkletade under bordet!

Vid det laget, trött och utmattad med hemlängtan och en intensiv längtan på att denna ortoligt tråkiga transportresa skulle vara över, brast jag ut i ett skratt som fick hela båtens passagerare att vända sina blickar bort mot oss.

MEN det var det värt!

3 kommentarer tillMitt i allt elände…..