VI FICK INSTRUKTIONER av försäkringsbolaget att kontakta Hallbergs Guld för värdering av Woffegubbens stulna vigselring så vi åkte till stan…

Nu visade det sig att det inte var så lätt 😉 Vi fick bara ett telefonnummer till Hallbergs värderingsman som i själva verket är en kvinna. Henne ska vi ringa och beställa tid innan det händer något på den fronten. Det var ju synd att vi inte visste det innan vi drog i väg ända bort till den stora staden men å andra sidan gick det några timmar som vi hade annat att tänka på. Så inget ont utan att det för något gott med sig.

Dagens funderingar har annars gått till att fundera varför dom tog sig in via sovrumsfönstret och inte strykrummet som ligger sist och är om möjligt nä mer dolt för omvärlden? Vi lär adrig få svar på det men…

Nu har i alla fall Woffegubben skruvat fast inbrottsfönstret med vinkeljärn inifrån eftersom det inte går att stänga ordentligt och med det faktum att det dröjer innan vi får ett nytt monterat.

Vi passade på att handla eftersom vi ändå var ute för värderingen av vigselringen som ju då inte blev gjord i dag. Det mesta av det vardagliga var slut i kylskåpet men en viss panik uppstod då vi var på resande fot i några timmar och huset var tomt. Alla lampor lyste och radion var på…

När vi kom hem försökte vi ta tag i det som borde så vi installerade stereon i allrummet samt flyttade mina hustavlor och jag ”brände i kapp” adventsljusen…

Vi försökte mysa lite…

Framför TV:n…

Bilderna är tagna med nya kameran som blev inköpt i dag. Antagligen ett steg i att glömma att den gamla är stulen. Det blev en Olympus igen. Fast min ”gamla” fanns ju inte kvar så det blev en nyare modell, denna gång i svart.

Jag tycker inte att jag kan vara utan kamera och den här ska inte få vara hemma någon enda dag som jag inte befinner mig hemma också… I fortsättningen kommer den att ligga i ryggan!

Tyvärr kan man ju inte bära om allting där som är kärt – annars hade jag gjort det!

Vi upptäckte fler saken som var borta i dag – bland annat protabla resehögtalare som vi brukar ha med oss när vi reser och Woffes trådlösa möss, två till antalet.

Och tack igen till alla som hör av sig på ena eller andra sättet! Det betyder mycket och värmer våra frusna, arga, förbannade och bittra själar!

Ljus i massor, lyser också i vårt hus, eller jag det som vi kämpar med att tillbaka som vårt hus…

En ny dag i morgon, eller rättare sagt den är ju redan…