MEDAN JAG SVÄR över långsam wifi så drog grabbarna bort till fotbollsplanen…
Och rätt som det var tittade ett bekant ansikte in genom fönstret där jag satt och bloggade i reeptionen. Ibland är världen liten – det var en f d arbetskamrat, Ulla Weber, till oss som också bor här just nu.
Det finns ett litet promenadstråk runt fotbollsplanen där man kan klättra av sig lite i väntan på att solen ska landa vid poolen…
Och när solen hunnit ner – ja då fanns det ju inget mer att invänta…
Ikväll får vi nog kolla så det inte hunnit bli simhud mellan tårna 
Vilket härligt hopp!!!