Det börjar dra sig mot slutet

HUR GÄRNA MAN än vill att det ska vara för evigt så är det ju tyvärr så att ett slut närmar sig…

Men minnena lever ju så klart kvar och bilderna också…

Dags

MÅNDAG ÄR DAGEN då den ömma modern ska ansluta med oss här på Gran Canaria. Så klart att vi längtat lite men han är fantastiskt trygg den lille knodden och har inte varit ledsen en enda gång. Det är ju ändå första gången vi dragit iväg på det här viset ;-)

Vi började, som vanligt kan man nästa säga nu, med en liten promenad ”på andra sidan” dit solen hinner först. Och när det blev dags att inta ett bra bord för lunch så valde vi ett där vi skulle kunna se bussen som skulle leverera Steffanie.

Såklart missade vi henne men hon ringde oss när hon kom till receptionen. Och vilket pusskalas det blev ;-) En sådan glädje för det lilla gossebarnet går nästan inte att beskriva…

Efter lunch och avlämning av resväska skulle förstås Leon visa hotellpoolen…

Det visade sig ju att Steffanie är lika tokig i bad som Leon – eller ja, det visste vi ju men hade nog förträngt det en aning. Men jag insåg hur skönt det var med ännu en vuxen i poolen så att det gick att koppla av lite ;-)

Steffanie ville gärna se stranden så det blev en liten promenad dit efter dopp i poolen…

Leon gillar verkligen att hänga där nere. Balansera på stenarna som är hala…

…och att göra fotavtryck i sanden…

Och i sällskap av tre poffssolare så…

Fotboll och plask

MEDAN JAG SVÄR över långsam wifi så drog grabbarna bort till fotbollsplanen…

Och rätt som det var tittade ett bekant ansikte in genom fönstret där jag satt och bloggade i reeptionen. Ibland är världen liten – det var en f d arbetskamrat, Ulla Weber, till oss som också bor här just nu.

Det finns ett litet promenadstråk runt fotbollsplanen där man kan klättra av sig lite i väntan på att solen ska landa vid poolen…

Och när solen hunnit ner – ja då fanns det ju inget mer att invänta…

Ikväll får vi nog kolla så det inte hunnit bli simhud mellan tårna ;-)

Liten utflykt

IDAG TOG VI lokalbussen till Puerto De Mogan. Det är marknad där på fredagar…

Vi traskade runt en liten stund och tittade men snart längtade vi hem igen.
Leon ”fyndade” på marknaden…

Sedan blev det så klart poolen – det finns ju gränser för hur långa uppehåll men kan göra från baden. Dessutom skulle ju dom nya badbrallorna invigas ;-)

Simhud mellan tårna…

HAR VI INTE fått ännu men man vet aldrig ;-)
Vi varierar baden mellan hotellpoolen och vattenlandet…

Att testa lite olika kanor är förstås kul…

Men man kan ju förstås leka lite i vattnet också…

Det blir väldigt fina solnedgångar här…

Bad och mest bad

DET TAR EN stund innan solen hunnit ner i den dal vi bor i så på morgonen tar vi en liten promenad innan det är dags at hoppa i plurret…

Annars är det mest upp…

Och förstås ner igen ;-)

Och i ärlighetens namn en del under också…

Mellan baden blir det mat…

Efterrätt blir det också…

Mellan varven får man pusta ut lite – det kräver sin man att orka simma och äta dagarna i ända ;-)

Våran gata är väldigt fin…

I dag tog vi oss en liten tur ner till stranden så Leon fick göra sig av med lite spring i benen…

Det var mysiga vågor…

Ja, sedan blev det helt otippat poolen ;-)

Full rulle

LEON VAKNADE JÄTTETIDIGT men vi låg kvar i sängen en stund och gosade innan vi klev upp. Vi gjorde så klart upp dagens planering innan vi gick ner i den lyxiga matsalen igen för lite frukost…

På väg från frukosten blev det lite massage…

Sedan blev det förstås vattenparken…

Det finns massor av olika rutschkanor…

Det är havsvatten i bassängerna och banne mig iskallt…

Det gäller att komma upp i bland, hur roligt det nu än må vara, och värma sig lite i solen…

Men vi kan ju inte bara bada! En liten promenad i omgivningen fick det bli innan det var dags för den något varmare hotellpoolen…

Framme

PETER VAR SÅ himla snäll så han steg upp i ottan för att köra oss till Köpenhamns flygplats. Det var uppstigning 04.00 och avfärd från Malmö 05.15…

Vi checkade in…

Och det tog inte många minuter förrän herrn passade på att få sig lite sömn ;-)

Ett evigt väntande – vi som bara vill komma fram ;-)

Efter en evighetslång resa (1 1/2 timma) kom vi äntligen fram till hotellet. Vi bor på nionde våningen så vi har bra koll och fin utsikt…

Så fort vi bara kunde installerade vi oss och fick fram badkläderna…

och testat hotellpoolen…

Leon tyckte det var mycket lyxigt (hans egna ord) att bara ramla in i restaurangen och välja precis det man tycker bäst om att äta ;-)

Och det är ju helt OK att äta efterrätt en helt vanlig måndag när man är på semester…

Det var kanske inte tanken

ATT JAG SKULLE jobba den här veckan utan jag såg nog framför mig hur jag skulle gå här och förbereda packningen och kanske rentav packa lite ;-) Stryka lite sommarkläder som ju förstås skrynklat till sig sedan senaste användningen…

Nåja, det är väl inte så ofta det blir som man tänkt sig så nu blev det lite jobb i alla fall. Måndag och tisdag har jag jobbat och i morgon blir det en riktig maratondag till.

I morgon kväll har jag ett spinningpass inbokat som jag förmodligen kommer att hinna till med nöd och näppe – om jag hinner! Jag blir tvungen, för att ha en chans att ta mig till gymmet i tid , att ta bilen till jobbet och då ligger arbetsplatsen nästgårds om man säger så ;-) Det är nästintill rött kort på det ;-)
Det finns dock inte en chans att först hinna gå hem för att hämta bilen…Jag jobbar till 18.00 och ska därpå larma lokalerna och sedan hinna köra till Stenkullen, klä om och vara på cykeln 18.30!

Det har ju inte blivit någon träning alls denna veckan hittills, just på grund av jobb, så jag hoppas och tror att det ska funka. Sedan blir det ju ett träningsuppehåll på mer än två veckor

Men, sedan får jag nog tacka nej till jobb resten av veckan… Det är bara så himla svårt och jag känner mig lite skamsen för att tacka nej!
Men resväskorna packar sig inte självt så nu måste jag helt enkelt ta mig i kragen och inte bara snacka ;-)

Det ska, under alla omständigheter, bli fantastiskt skönt att komma i väg från det här ruskpricksovädret med storm och regn som rått senaste dagarna!
Det känns ungefär, föreställer jag mig att det gör, som att stå i en biltvätt! Det regnar från alla håll och kanter och därtill mer eller mindre storm. Grått och mörkt och knappt ens ljust mitt på dagen!

På måndag, nästa vecka, hoppas jag på sol och värme samt ett glatt barnbarn med morföräldrar på vift i det som jag hoppas och tror ska bli rena Paradiset för vår lille Knodd ;-)

Hela havet stormar

JEZUZ MARIA VAD det stormat! Det var inte lätt att komma sig till ro för att sova i går kväll – vinden bokstavligt tjöt kring knutarna och det brötade utan dess like! Vi fick plocka ner fågelborden för dom blåste med full fart mot fönstren…

Nu, i kväll, tycks det har lugnat ner sig så vi får väl hålla tummarna att det är över för den här gången.

Jag har ägnat stora delar av dagen på gymmet. Det var dags för både spinning och indoor walking inför Vasaloppet. Den som är med på alla pass har en garanterad post men det kommer inte jag att ha så vi får väl se hur det blir i år. Vi drar ju iväg snart nu så där jag missar jag minst 3 gånger på vardera.

Nåväl, i dag testade jag både spinningen och indoor walking så mellan dessa pass åkte jag bara hem och lagade middag innan det var dags igen. Benen känns lite möra nu ;-)