Vasaloppet på cykel 2010

UPPSTIGNING 05.00, FRUKOST OCH SEDAN I VÄG för att lämna av cyklarna på lastbil som skulle transportera dem till Sälen…

Självklart taggade till tusen och rustade upp till tänderna 😉

Vi väntar på busstransporten där vi ska bli levererade till Sälen och starten…

Så kommer vi i väg…

Framme vid Sälen fick vi vänta på lastbilarna som transporterade våra hojjar…

Så vi passade på, i alla fall en del av oss, att ställa oss i den l å n g a toakön 😉

Och minsann anlände inte cyklarna…

När jag fick av min cykel gick den inte att rubba vare sig fram eller bak??! Men Magnus hjälpte mig att fixa och det var skivbromsarna som låst sig förmodligen på grund av transporten…

Eliten startar…

Och vår spinningledare Jonna anländer, som bor på annat ställe, med cykel och vid gott mod 😉

Vi placerar vår cyklar i startfållan…

Och minuterna innan 09.30 placerar vi oss där också 😉

Jag ska inte försöka påstå att jag inte var nervös för det var jag. Jag har ju aldrig cyklat så lång sträcka någon gång förut och framför allt genom lervällingar, stenar till förbannelse, backar både upp och ner, rötter och skog åter skog 😉

Men vi hamnar så småningom vid första kontrollen vid Mångsbodarna och njuter till fullu av blåbärssoppa, saltgurka, vetebullar, vatten och sportdryck…

Ett och annat blåbär är ju med och cyklar också…

efter den kontrollen var det riktigt fina mysiga nerförsbackar på asfalt och jag växlade upp till högsta växeln – då hoppade kedjan av…Inga verktyg så det var händerna som gällde. Lyckades få loss kedjefan som hade kilat sig fast och kom i gång igen.
Växlade åter upp eftersom jag fortfarande befann mig i denna underbar nerförsbacke med asfalt och fanskapet hoppade igen.

Jag ska inte skriva vad jag sade då men konstaterade i alla fall att jag helt enkelt fick skita i högsta växeln och bara rulla med.

Fem kilometer efter andra kontrollen, Evertsberg, får jag punka på framdäcket och får gå tillbaka släpandes på cykelhelvetet för att få hjälp med byte av slangen. Där gick minst en timma 😉

Cyklade vidare och Tina väntade på mig vid nästa kontroll – vilket uppmuntrade mig otroligt mycket, så mycket så jag förträngde min ilska över hur en spritt språngande ny cykel kunde få punka på nya, fina kraftiga däck.

För att göra en lång historia kort kom jag inte så mycket mer än tre kilometer efter ytterligare en kontroll innan nästa punka, på samma däck, infann sig. Då sade jag till Tina att fortsätta på egen hand, jag hade ju sinkat henne illa som det redan var. Och jag gick minst 4 km med punkad cykel till nästa kontroll, Hökeberg…

Då var det ”bara” tre mil kvar och när jag väl var uppe på sadeln igen med min andra nya framhjulsslang så hade jag inga förhoppningar om att ens komma i mål innan nästa punka infann sig!
Jag cyklade vidare på ren ilska och kom faktiskt i mål…

Det tog alldeles för lång tid men just då, när pipet från chippet tutade, och man ropade upp i högtalarna att nu kommer Angela Müller så glömde jag både punkor och kedjehoppen 😉

4 kommentarer tillVasaloppet på cykel 2010

  • Otto

    Härligt kämpat. Hoppas du inte cyklade sönder banan mer än den är OK i mars

  • Angela

    Otto> Tack! Jag kan konstatera att tack var punkorna fick jag gå ner för samma backar som jag inte vågade skida nerför 😉
    Nej, det hinner nog bli bra till dess och då ligger det ju dessutom härlig vit snö som döljer all geggamojja, stenar, rötter and you name it 😉

  • Vilken jädra osis med punkorna 🙁 Du ska ha en eloge för att du är så tapper och duktig med allt sportande!

  • Snurran> Tusen tack! Javisst var det osis, jag var den enda i hela vårt gäng som råkade ut för punkor…

Lämna ett svar

Du kan använda dessa HTML-taggar

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>