JAKTEN FORTSATTE I DAG på det underbaraste leende som finns på jorden. I dag har jag ”riktiga” kameran med och nu…
Blir det värsta leendet mot Spöket Laban…
Och lite diskussion med Laban – högt och ljudligt 😉
Och även med dom andra skötborskompisarna…
Men Laban är bäst…
Nåja, när Leon tröttnade på allt fotande så gick vi ut på en liten promenad och vi hann inte långt innan han blev ledssen så det blev mormors axel några minuter…
Och morfar ville också bli kramad 😉
Nåja…efter några minuter på mormors axel somnade Leon som en stock…
Så promenaden kunder fortsätta 😉
I morgon drar vi vidare igen – denna gång till Tyskland så nu blir det inte mer Leon förrän tidigast måndag i nästa vecka ;-(
Underbar rubrik, fina bilder på Leon och så kul att se. Ha det bra i Tyskland.
Kram från Jerry
Tror du lyckats bäst med att fånga hans leenden! Jag jagade honom imorse men han är ju omöjlig, så fort man flaschar kameran slutar han smila!
Han borde ju le hela tiden – han heter ju det ;-D
Jerry> Visst är han fin? Tusen tack vi har det helt fantastiskt bra, fint väder och bor som kungar med full service hos Woffegubbens syster. I kväll blir det fest hos hans bror med familj och då får vi träffa stora delar att tjocka släkten 😉
Steffanie> Och ändå har jag ju inte lyckats fånga det där allra finaste 😉
Snurran> 😉 Just nu känns det som om han gör det den mesta tiden. Är med och kikar, fäster blicken och smilar så hjärtat smälter som smör i solsken.