Sprängande huvudvärk

VAKNADE JAG MED I DAG. Vet inte om det blev en alltför lång och ansträngande dag i går eller om jag fått i mig något olämpligt för toabesök mitt i natten tydde på det. Ingen bra sömn med andra ord som dock inte berodde på gästfriheten här hos Renate för den är mer än fullkomlig!

En mycket sparsam frukost med the och en macka fick jag i mig. En katastrof med tanke på det ljuvliga frukostbord Renate har i ordningsställt för oss. Men så kan det gå ibland.

Efter frukost åkte vi och tittade på Lars lägenhet som han precis fått och nu håller på att renovera. Där var jättefint, ljust och nästan färdigrenoverat. Där är jag övertygad om att han kommer att trivas. Det är egentligen helt otroligt med tanke på att han bara för ett kort tag sedan låg för döden. Så illa som han var däran så trodde ingen av oss att han faktiskt skulle överleva. Nu har han släppt på modersbanden, fått ett jobb och faktiskt ett liv. Han fullkomligt strålade av liv och man behövde inte känna till bakgrunden för att dra slutsatsen att han verkligen gillade livet nu. Roligt för oss alla – familj, nära släktingar och goda vänner.

Sedan körde vi vägen om Renates dagis, vi var ju där och tittade när det höll på att byggas så det var kul att få se byggnaden i färdigt skick. Hade jag kunnat hade jag gärna stannat kvar där och lekt. Det var verkligen mysigt och barnen som vistas där saknar verkligen inget.

Väl hemma igen hade Renate bjudit in Holger och Carola och så Lars då förstås, Det blev fika med ljuvliga bakverk – phew…jag kommer att rulla fram efter denna helg. Det blev en trevlig stund med nästan hela familjen samlad, bara Opa saknades. Honom ska vi besöka i morgon. Tanken var att vi skulle gjort det i dag men just i dag är det gravsmyckardag och blev bestämt avrådda då man inte kan ta sig fram för alla bilen. Sådan är storstaden. Oma orkar givetvis inte gå så långt annars kunde man ju ha åkt kommunalt men nu tar vi det i morgon istället.

Nu har vi precis avnjutit en middag som inte gick av för hackor! Renate hade gjort både kött och fisk och jag förstod på köttätarna att dom njöt minst lika mycket som jag gjorde av fisken som var helt underbar. Woffegubben undrade försynt om vi inte skulle köpa klippkort för överfart Malmö/Köpenhamn så vi kunde komma lite oftare 🙂

När jag kopplade upp mig efter besöket på dagiset upptäckte jag att jag åter fått långt mer 300 spam mot gästboken. Alla till extrema porrlänkar – fyfan. Ett mail bekräftade åter att webhotellet stängt scriptet då spamara höll på att spränga servern i luften IGEN!

Det är INTE kul att rensa bort så många spam via uppkoppling via gsm-telefon.

Shit!

Många timmar senare

UPPSTIGNING 04.00 eller ja, det var i alla fall då klockan ringde men den hann nog bli tio över innan jag masade mig ur den goa sängvärmen.

Efter snabb frukost och packning av bil så var vi på väg 05.20. Raka spåret ner till Malmö med delvis besvärligt väglag. Jag körde och Woffegubben sov lite till och från.

I Malmö tankade vi bara och fikade lite innan vi begav oss ut på bron över till Köpenhamn.

Vi bytte plats i Malmö så jag slappade lite resten av körsträckan. Efter 6 _ timma var vi framme i Flensburg där vi letade upp Bauhaus för att köpa snigelgift för en fd arbetskamrat. Vi kikade bara in en kortis i en livsmedelsaffär också för att köpa lite fika att avnjutas hos Oma.

Oma ja, hon har ju haft upprepade behandlingar mot cancern sedan vi sågs sist och jag fick nästan en chock. Så liten och mager hon blivit. Håret har försvunnit så nu får hon bära peruk. Det är i alla fall roligt att hon orkar åka med oss till Hamburg vilket vi gjorde efter fikat. Det är 15 mil mellan Maasholm och Hamburg så det blev åter sittande i bilen en god stund.

Vi hade nog tänkt att vi skulle åka direkt till Renate och ta det lite lugnt på kvällen men det tyckte inte faster Inge och farbror Horst så resan gick till dem. Där blev det ytterligare fika och sedemera kvällsmat. Som alltid hade vi en några trevliga timmar i deras sällskap och fick avnjuta både god och fika och ett ljuvligt kvällsmål. Trötta och nöjda var vi och när vi vid 23-tiden åkte