En lugn dag

Till min stora lycka var Astor med fru tillbaka i simhallen. Det är ett helt otroligt pensionärspar som varje morgon står mangrant utanför Valhalla vid öppningsdags. Jag tror att dom är bortemot 70 år bägge två och simmar en kilometer VARJE DAG! Visst är väl det fantastiskt! Vi brukar slänga käft lite och trivs väldigt bra tillsammans så därför blir det alltid lite tråkigt när dom är borta en vecka eller så. Och det händer minsann inte ofta. Nu hade dom varit på Öland en vecka, visserligen med mycket regn men det hade varit trevligt ändå.

Det var utan tvekan en mycket lugnare dag på jobbet i dag om man jämför med gårdagen.

Wolfgang ringde vid 11-snåret och sade: Jag har ett förslag, vi går ut och äter i dag och så kan vi spara den medhavda lunchen till i morgon. Björn ringde och ville äta lunch just i dag så då tänkte jag att det kan vi väl göra.

Sagt och gjort vi åt på ”stamkrogen” Golden Days.

Deras salladsbord, som i själva verket är minst tre jättebord, går inte av för hackor! Därpå tre till fyra olika huvudrätter att välja. Mummms – det var gott!

Efter jobbet lyckades jag på något sätt övertala Wolfgang att vi skulle ta vägen om Landvetter (det är inte precis vägen om utan helt fel håll, om man säger så) och den ljuvliga plantskolan som jag besökte för första gången för ett tag sedan med min goda vän och granne.

Det blev fem (!) nya växter och en av dem var ett Blodplommon som jag så länge traktat efter. Det har jag planterat med en viss närhet till den Gulbladiga almen. Åhh, det blev bara så ljuvligt! Visserligen fick jag flytta den Amerikanska jätteblåbärsbusken som så länge stått där och glatt mig och framför allt grannens barn (med blåbären) men förhoppningsvis ska den trivas även under Rönnen som nu är den nya placeringen.

Dom andra växterna ska jag spara till helgen med att plantera. Då ska jag nämligen vara ensam eftersom Wolfgang ska köra Lilla Monsterbarnet till Den Kungliga Huvudstaden (hem) med den lilla valpen som ska hämtas på lördag. Då vill det till att jag har något vettigt att göra för annars kommer jag kanske att klättra på väggarna i min ensamhet eller få nippran!

Nu håller Wolfgang på att bygga ett bord till Lilla Monsterbarnet som hon ska ha när hon sköter om de bägge små pudlarna (ett beställningsjobb från damen i fråga) och det måste ju vara färdigt till lördag då hon anländer från pudellägret där hon nu befinner sig med lilla Boris.

Jag har ägnat kvällen åt att tillsammans med Stora Monsterbarnet fixa (jag=Steffanie) så att Wolfgang kan skriva dagbok. Jag försökte på egen hand i söndags men med gick åt helv…. så jag blev alltså tvungen att konsultera en Expert. Nu har han i alla fall sin dagbok + den fotoblog som han redan påbörjat.

Fint som snus! Nu gäller det bara att han verkligen skriver också men jag ska givetvis ligga på, som vi säger i branschen! Jag menar om detta är enda sättet att gå till eftervärlden så….

2 kommentarer tillEn lugn dag