Man skulle kunna säga att det var måndag – hela dagen…

VI HADE SOM sagt bestämt redan på söndag att vi skulle cykla till och från jobbet. Så i ottan gav vi oss i väg, taggade till tusen, på våra nya fina cyklar 😉

Taggade…jo, jag tackar! Vi kom inte långt innan jag fick punka på bakdäcket! Men vad i hela friden?
Nåja, eftersom den Min Ädle Riddare var med så trollade han fram en flaska punkaspray – så efter några minuter stopp trodde jag i min enfald att nu är det bara att trampa på så det ryker om däcken 😉

Efter några sekunder så säger Woffegubben…du det rinner från ditt däck!? Vi får helt enkelt stanna till i Björsared vid tappen och pumpa lite.
Och stanna till kan man säga att vi gjorde. Det visade sig vara ett hål som man kunde kasta in hatten i så den luft som skulle stannat i det däcket finns inte att finna på någon tapp i alla fall…

Så, det fanns inget annat att göra än att Woffegubben, läs Den Ädle Ridddaren, fick cykla hem igen (drygt 11 km) och hämta bilen med tillhörande cykelhållare… Enda fördelen var att han fick medvind hem eftersom det inte var nog med punka utan kraftig motvind också ;-(

Jag ska inte ens försöka berätta hur förbannad, frusen och hungrig jag var när jag stod där och väntade på att han skulle komma tillbaka! Och naturligtvis började det regna – varför inte liksom!?

När Woffe äntligen kom med bilen och vi fick packat på eländet till cykel så låste jag den extra noga mot cykelhållaren då vi inte skulle lämna in den förrän till lunchen. Jag var så satans irriterad och upprörd så jag kastade mig in i bilen och tog inte ens av mig cykelhjälmen. När vi kört en lång stund påpekade Woffe att det kanske var aning overkill med hjälm i bilen och att andra bilister tittade så konstigt in i vår bil 😉

Snöpligt slut på den cykelturen kan man säga och den blev inte särskilt lång heller…

Sedan kan man ju då tänka sig att eländet skulle sluta här – nädå! När lunchen anlände körde vi ut till Sportson för att lämna in cykeln för däck- och slangbyte så borde ju allt vara frid och fröjd – kan man tycka. Då visar det sig att jag glömde cykelnycklarna på jobbet så där står vi utanför Sportson och får inte av eländet! Tillbaka igen och hämta nycklar och sedan ut en andra gång till Sportson…

Frågan är om jag ska sluta cykla eller åtminstone undvika att göra det på måndagar??
Sedan kan man ju undra om jag inte ska ha nya cyklar? När jag cyklade Vasaloppet fick jag två punkteringar också det med en helt ny cykel??
Den gamla harven har Woffegubben tvingat till sig tid (när jag har protesterat för att jag inte vill vara utan cykel) för att byta däck på eftersom dom varit i uruselt skick men aldrig punkat!

Hemmavid, efter arbetsdagens slut, var jag tvungen att trösta mig med lite trädgård 😉

Och av ren ilska putsade jag framsidans alla fönster…

…och ”tvingade” Woffe att bära alla blommorna till duschutrymmet! Så han undrade om vi inte skulle satsa på ”såna där fina plastblommor” för det hade varit mer praktiskt – för honom 😉

Jag kan på sätt och vis förstå honom – det var första gången han bar massor av orchideer i tunga glaskrukor till duschen…

Seg som kola

PÅ SÖNDAGEN VAKNADE vi inte på morgonen om man säger så, snarare någon gång under förmiddagen 😉 Men vi kom hem bra sent på nattkröken, eller möjligtvis tidigt på morgonditon- beror på hur man ser på saken, så det fanns en förklaring om det nu är någon tröst.

I alla fall så har vi en del pyssel att göra innan vårt besök kommer om några dagar. Tänker inte trötta mig själv med någon uppräkning men jag började i alla fall redan tidigare i veckan med att klippa till nya gardiner till sov- och vardagsrum. Mer än så blev det inte så jag fick ta mig i kragen och sytt eländet också…

När jag ändå var i pysseltagen, eller om det kanske var så att jag helst ville ägan mig åt något annat – vad vet jag, så gjorde jag i ordning en pyssellåda till Leon som vi ska ha roligt med när han kommer på besök 😉

Gardinerna blev i alla fall och mot all förmodan färdigsydda – nu ska vi bara vänta på att någon smyger sig hem till oss och putsar fönstren samt hänger upp dem…

Det blev middag i kuvösen…

Den Svenska Sommaren var det ja!

Woffegubben pysslade förstås också denna sega söndag, bland annat att med att sätta namn på min cykel…

Kvällen gick i packningens tecken då vi bägge planerar för cykling i morgon otta 😉

Ännu en helg som försvann snabbare än en månadslön men vi hade en helmysig dag och kväll i Malmö i alla fall 😉

Leon två år…

LÖRDAGEN 30 JUNI drog vi mot Malmö och till lille Leons två-årsfirande. Två år – tänk vad tiden gått fort sedan hans ljusblå såg dagens ljus!

Vi hade, på inrådan av den ömma modern, köpt en springcykel till Leon…

Och det blev en riktig succé 😉 Han mötte oss, med farmor, redan när vi parkerade bilen och släppte inte taget på cykeln sedan 😉

Alla gäster fick sedan i turordning vara med som stöd för att Leon ville bara cykla…

Det var med nöd och näppe vi fick honom att öppna alla andra fina presenter…

Men kusinerna kunde ju förstås hjälpa till 😉

Vi vuxna minglade lite…

…med härlig jordgubbsbål…

Det strömmade in fler gäster, den yngste tre veckor 😉

Mellan cykelturerna öppnar Leon lite fler presenter…

Stora som små…

Som alltid, på Pärongatan, bjöds det på god kalasmat…

…och gott var det…

Våran lilla s t o r a två-åring…

Malmö visade sina allra bästa sidor med fantastiskt väder!

Ömme fadern…

Som sagt, både små och stora gäster…

Sedan kom de fantastiska tårtorna fram som faster Helena gjort…

…bakelser med farfars traktor som dekoration. Leon fullkomligt älskar farfars traktor 😉

En sådan faster va! Prickar in Leons favoriter med Bobbycar, traktor och förstås Alfons Åberg. Hon är otroligt duktig!
Leon går noga igenom alla detaljerna på både tårtor och bakelser…

I ”tårtkön” hinner man snacka lite 😉

Den ömma modern…

Och faster Helenas mästerverk fick godkänt av unge herrn 😉

Leon Zlatan Esse…

Anna och Leon kollar in den coola presenten från henne och Oskar…

Det är mysigt när Moster Anna och Morbror Oskar kommer ända från Den Kungliga Huvudstaden för att få knåda om Leon lite…

Vi hade med en lite traktor till Leon och den fick godkänt 😉 Nästan lika fin som farfars…

Lite gubbasnack hör väl till 😉

Och Leon knep ännu en bakelse med farfars traktor på i ett obevakat ögonblick 😉

En fantastisk dag med strålande sol, härliga människor och vi fick glädjen att träffa ”alla” våra barn 😉