A Walk in The Neighborhood

I DAG GICK jag i ”mitt” kvarter med start på Kata Beach som fortfarande låg i mörker. Ensam var jag dock inte fast klockan bara var 06.00.

Det fanns fler som var ute och motionerande och sedan vet jag ju av erfarenhet att det ligger flera hundar och sover på stranden. Jag tar det lite försiktigt eftersom dom ofta gräver en liten grop som dom gonar ner sig i. Skulle nog inte bli bra om jag kom med gåstavarna i högsta hugg mot en sådan sovgrop…

I dag tyckte jag mig se en något ovanlig hund, men det är ju fortfarande mörkt så… Nu var det bara det att det var ingen hund utan en liten gris som gick omkring och bökade…

Stranden i Kata är ju inte så lång så när jag gått den till sitt slut gav jag mig upp på gatorna, tog in på lite tvärgator jag inte befunnit mig på innan – det är lite kul att vara nyfiken och se vart man hamnar…

Man ser på flera håll att det är ett tufft liv för många. Delar av vad vi skulle benämna kåkstäder finns ofta på ställen där hus antingen raserats eller rivits. Rätt som det är hör man en tupp som gal och då kan man gissa att det är några som bor där bland rivmassorna…
Jag vill inte fota ställen som jag beskrivit ovan av hänsyn till de människor som faktiskt måste leva där. Så jag fotar en annan som också har ett tufft liv här…

När jag kommer upp på huvudvägen är det med ens fullt liv av Thailändare som stannar och köper sin frukostmat i något rivningsskjul som det osar god matlukt ifrån. Därefter hoppar dom upp på sin mopeder och åker vidare till sina jobb.

Man möter också munken i sin orange dräkt som skaffar sin frukost genom att frälsa sina medmänniskor och där han får ihop både till sin och andra munkars frukost. Dom har varit ute länge vid den här tiden och bär hem maten i olika lösningar till templet…

I bland blir man lite full i skratt av olika vägskyltar – vem avgör när det är säkert. Jag menar det finns ingen trafik i Thailand som är säker 😉

Jag berättade för Woffegubben att jag hittat ett perfekt renoveringsobjekt till oss. Bara lite väggar och ett tak så är det klart 😉

Husets rabatter är redan i blom så där behövs inget göras…

Det blev en liten lagom runde på drygt sex kilometer. Jag har, av någon outgrundlig anledning, fått värk i vänster höft så jag tar det lite lugnt…


När jag kom tillbaka till hotellet blev det dusch, väckning av Woffegubben och sedan frukost. Smakar alltid särskilt gott efter träning.

I dag hade vi bestämt att ta det lite lugnt så det blev horisontalläge vid poolen. Vädret är lite molnigt men inte mindre varmt för det så det är bara att njuta på och ha dessa dagar kvar i sinnet när vi kommer hem mitt i vintern nästa år 😉

Jag är ofantligt trött, vet inte varför för nu bör ju den jobbiga flygresan vara återhämtad. Men jag somnar så fort jag lägger mig ner! Men det är väl bara att sova på tills piggheten kommer i kapp.

I går upplevde vi något mycket trevligt när vi var i Patong över dagen. För åtta år sedan bodde vi på ett mycket lyxigt och trevligt hotell där. Vi var till och med två år i rad på samma ställe. Men, närheten fanns det en liten restaurang där vi gissar att det var familjen som ägde och skötte stället. Vi åt där många gånger och blev så väl omhändertagna. När Steffanie och Peter var med samma år som lille Leon låg i magen fixade dom med Steffanies mat för hon mådde illa av nästan all mat. Dom kokade fisk varsamt och fixade så hon fick i sig lite trots illamåendet.

Nåväl, i går föreslog Woffe att vi skulle åka dit och se om det fortfarande var dom som drev restaurangen och mycket riktigt det blev stora kramkalaset då dom kände igen oss genast…efter åtta år och förmodligen tusentals middagsgäster. Helt enormt! Vi åt middag där innan vi fortsatte hem och bestämde att vi skall återkomma några fler gånger innan vi drar hem till Sverige igen.

I kväll åt vi middag på en annan liten mysig restaurang, i princip ett hål i väggen, som vi upptäckte när vi var här senast i februari-mars. Det var sig likt och god mat så det bir nog fler besök där under vår vistelse här.
Vi har ett antal sådana här favoritställen, alla av lite mindre storlek och härliga människor samt förstås mycket god mat, som vi håller oss till.
Vi testar givetvis nya också så det brukar sluta med att vi har fler i favoritsamlingen att välja emellan innan semestern är slut.

I morgon ska vi ut på äventyr då vi ska let redan på en tygaffär som jag fått tips av en från hotellreceptionen. Dom är så gulliga och hjälpsamma och när jag frågade beskrev hon den här butiken som vi alltså ska försöka oss på att hitta. Vi moppar iväg efter frukost.

Kanske blir det en stavrunda innan avfart, egentligen skulle det bli gym i morgon men Woffe ville gå med ut och då är det bäst att passa på 😉 Vi får se hur min höft känner sig i morgon…a

I går

VI BÖRJADE DAGEN med dryga timman i hotellets gym. Det är lite av en fantastisk upplevelse när solen gassar in genom gymmets fönster redan vid 6-tiden på morgonen…

Vi körde styrka efter bästa förmåga…

När Woffe gick upp till rummet för att duscha tog jag en stund på löpbandet – vi kan ju ändå bara duscha en i taget om det ska bli bra 😉

Överallt, vad man än tittar, så finns det ett och annat unikum där man tänker att inget borde kunna växa här…

Efter frukost åkte vi till Patong då vi behövde komplettera med lite axplock schampo och duschceme osv osv.

Trött tröttare tröttast

I DAG KOM livet ikapp! Jag kom visserligen iväg på stavgång i ottan men resten av dagen tillbringades horisontellt läge 😉 Förmodar att det har med resan att göra…
Men jag tog min stavgångspromenad i morse som jag hade bestämt – det blev en lagomrunda på drygt sju kilometer…

Att man inte måste någonting blir alltid tydligt och klart här i Thailand…

Lugnt än så länge på Kata Beach när jag passerade på morgonkvisten…

Efter frukost landade jag i solsängen vid poolen och där blev jag kvar hela dagen…

Det är jobbigt nu med en massa mangoblommor flytandes omkring i poolen 😉

Det hajar väl vem som helst???

I dag blev det middag på en av våra favoritrestauranger Ging Restaurant på Kata Beach. Mysigt att ses igen!

Och det är ju så klart – ingen kväll på Kata utan solnedgång…

Lite hit och dit

EN GOD START på dagen fick det bli i gymmet. Jag kan säga att det var ett måste då benen kändes som cementpelare efter den långa flygresan med mestadels sittande. Det kändes riktigt skönt och himla bra att Woffegubben hängde på!
Vi avlutade funktionell träning med lite kondition på löpbandet. Det var länge sedan jag vågade mig på att småspringa på löpbandet 😉

Frukost efter det var inte fy skam…

Vi hämtade ut ”våra” moppar och lyssnade lite på Vings reseledare om utflykter men bestämde inget ännu…

Min moppe blev blå i år och Woffe fick samma som han hade tidigare i år när vi var här 😉

Vi invigde mopparna med att åka iväg för att få hem lite vatten och annat smått och gott. Väl hemma igen dök vi ner i varsin liggstol vid poolen. Jag somnade som en gris och missade hela boken som jag lyssnar på 😉

På väg till dagens middagsrestaurang så kikade vi lite på marknaden som vi har på ”våran” gata. Det är gatan längs Kata Beach som har den…

Det är otroligt svårt att hålla fingrarna i styr och låta dom ljuvliga solnedgångarna vara 😉

Kyckling Gordon Blue till middag och just i dag blev det en liten efterrätt 😉

Lång dags färd mot resmål

Kata Beach, Thailand

DET BEV LITE strul med resans start men jag gissar att det kunde varit långt värre! Flygkaptenen berättade redan vid start att vi det var problem med vatten så handfat på toaletterna funkade inte samt andra väsentliga vattenfunktioner då.
Nåväl, när vi var i höjd med Köpenhamn vände vi mot Malmö som tyvärr inte kunde avhjälpa problemet fick kaptenen ta oss tillbaka till Landvetter.
Som sagt det kunde nog varit mycket värre men efter två och en halv timma var vi på väg – igen…

Som vanligt kunde jag inte sova på flygresan så fjorton och en halv timma blir l å n g t! Woffegubben lyckades slumra tidvis och jag tror att jag också lyckades gå ner i avslappningsmode åtminstone korta stunder.

Det var självklart en ljuvlig känsla att få kliva ur stålröret, för att bli transporterade till hotell och en efterlängtad säng 😉

Vi blev gott mottagna och fick ett rum på önskad nivå med direktutgång till poolen 😉

Snabb uppackning och en tur ner till byn för att få något mot hungerkänslorna.
Jag startade den kulinariska resan med ett vinnande koncept 😉

Och ser man på…den lilla vakthunden fanns på plats. Han ligger helst innanför precis vid ingången men i dag dög trappan 😉

Ja, med mätt mage och vatten så kommer man långt…ialla fall upp för ”mördarbacken” och till sängen.

Det blev en lång dags färd mot natt men i morgon ska det nog bli en ”normaldag”.

En månad går fort

I ALLA FALL när man är på resande fot. Swish sa det bara, men det ramlade förstås inte in några pengar som annars är brukligt vid just Swish 😎 Vi har haft fyra fantastiska veckor utan en droppe regn! Och det känns så klart tungt att ta farväl i dag. Vi har ju glädjen att ha ännu en resa hit inbokad i december i år så vi ska väl inte klaga – bara längta 💕

Vi har ägnat mycket tid i poolen och den är som väl är utrustad med en bar 🙃…

Ungefär varannan dag har vi varit lite i rörelse med mopparna för det blir lite för bra att bara ligga still i solen varje dag – i alla fall för mig. Vi har som sagt moppat runt lite och bland annat hälsat på elefanter…

Vi har så klart ätit och druckit gott – vågar inte ställa mig på vågen när vi kommer hem 😉

Iskaffe är en hit i den här värmen…

Vi har varit runt omkring och kikat på lite andra strängder men ”våra” egna, Kata och Karon, känns finast…

När man är ute tidigt på morgonen möter man förvånasvärt många cyklister som är ute för att träna! Och träning blir det men dessa backar som jag blir svett bara jag tittar på…

Sedan är det utan tvekan beundransvärt hur man ens vågar cykla här och då tänker jag inte så mycket på vänstertrafiken. Nä, den är nog det minsta bekymret men vägkanterna är ju oftast inte att lite på, trasiga och stora hål här och var. Plus att dom så kallade brunnarna är stora som en gästtoalett i storlek och att gallret på dem är så att både cyklist och cykel lätt kan ramla igenom 😉

Patong har varit ett utflyktsmål vi besökt lfera gånger av olika anledningar och inte bara för att det är syndens näste numro ett 😉 Nej, vi har varit där enbart dagtid så så mycket synd har det inte varit tal om. Klart är dock i Patong finns det ett helt annat BBC är det vid är vana vid att bokstäverna står för – här är det Bad Boys Club 🤭

Thailand är som musik för själen

JAG BÖRJAR SOM sagt dagarna med stavgång tidigt på morgonen. Enligt mig är det den bästa tiden att uppleva Thailand. Dels är inte butikerna som trängs och gärna ställer ut sin varor och produkter så att man med nöd och näppe kan passera. Det finns ju väldigt sällan trottoarer och skulle det finnas så står det stora betongpelare mitt i 😉

Nåja, eftersom alla butiksägare sover så är det heller inga hugade köpare/kunder som står i vägen så faktum är att först då ser man hur det egentligen ser ut utefter gatan. Är det stängt så är det man får gärna känslan att det aldrig är stängt men några timmar varje natt så…

Man anar att thailändare är ett ärligt folk för det här låset kan man förmodligen dyrka upp med en hårnål som storebrorsorna alltid gjorde på lillasyrrans dagbok då det begav sig.

Thailändaren är också noga med att varje dag blidka andarna. Det må vara stora pampiga andehus eller som här på berget en mycket enklare variant…

Man ställer ut både mat och dricka och anden vill väldigt gärna ha sugrör i vätskan. Det går inte att undvika men både hundar och katter tar för sig av det inte anden orkar 😉

Varje morgon möter jag också munkar som är ute på ”tiggarstråk”. Dom har en sorts gryta hängande runt halsen som förmodligen håller maten varm tills dom återvänt till klostret med gåvorna…

Med risk för att vara tjatig så är nog thailändare det snällaste, gladaste och mest fantatiska människor jag vet. Jag mötte en man som sorterade mogronens fångst av fisk som jag frågade om jag fick fota. Jag hade tänkt att ta ett foto på lådan där alla fiskar trängdes men han fiskade snabbt som ögat upp den största fisken och gav mig ett leende som jag levde på hela dagen…

När jag går längs stranden, mest Karon Beach, så ser jag varje morgon fiskarna antingen på stranden sorterandes sin fångst eller hur han i en vinglig lite båt, det finns ingen plats att sitta på, håller på att hala in sina fiskenät…

Och när restaurangen är stängd dugen den gott som parkering 😉

Let’s Take a Walk on The Beach

NÄR KLOCKAN SKRÄLLER vid 04.30 tänker jag först – Nämen nu får du väl ändå ge dig Angela! Men när jag väl lämnat sänghalmen (sängen är för övrigt stenhård så egentligen är det en gåva till ryggen att få stiga upp) och kommit ner för alla trappor och gått rakt in i väggen 😉 Ja, det är så det känns när man kommer från det svala rummet rakt ut i verklighetens 28 graders värme men man vet ju att det ändå är dagens lägsta temperatur så det gäller att passa på.

Jag brukar börja vid ”vår” strand Kata Beach…

Häromdagen tänkte jag variera mig lite så jag fortsatte helt enkelt och tänkte snart kommer det nog ännu en strand. Det gjorde det, en liten sådan men jag tycker inte att det är storleken som är avgörande 😉 Kata Noi Beach tror jag bestämt att den hette.
Jag hamnade mitt in i ett yogapass men kunde tassa förbi utan att störa…

Det gick inte att gå längre så…

Jag gick tillbaka en bit och hittade en ruskig backe som blev lite frestande för att jag få upp lite flås – det fick jag kan jag lova. Badade i svett när jag var uppe men det visade sig snart att det lönade sig på mer än ett sätt. En magnifik utsikt – ögonens sätt att massera hjärnan…

Ja, när jag väl var nere på ”plattmark” igen blev valet inte lätt…

Jag brukar avsluta vid Karon Beach som är den största stranden häromkring. Jag mötte bland annat fiskare som sorterade sin fångst för att sedan ge sig av till restaurangerna runt omkring för att sälja fisken…

Man får beundra thailändarnas företagssamhet, jag tror ingen av dem kan stava till ledighet, semester och lata sig. Man kan massera medan man tvättar turisternas byk, som man sedan skäms, när man ska hämta den väldoftande och strukna tvätten och betala för tjänsten. Det gör i alla fall jag!

Eller så säljer man bensin till alla miljoner mopedburna ur literflaskor. Att G är borttappat gör inget alla förstår…

När jag är ute så tidigt så träffar jag i stort sett bara thailändare. Eftersom man inte lagar någon mat hemma så köper man det på vägen till jobbet. Det är oftast damer med vagnar som har vad som krävs för att kunna tillaga mat vars doft förför mig när jag passerar lagom hungrig efter någon mils stavgång 😉

Och appropå temat Man måste ingenting så har den här palmen, med bladen bara ut åt sidorna, anammat det till fullo 😉

Sometimes I feel good

JUST NU KÄNNER jag så utan tvekan! Det är svårt att hitta något att klaga på om man inte ger sig den på att finna något vill säga. Jag föredrar att inte anstränga mig på den punkten 😉

Det vore överdriviet att påstå att det är fullt ös, för det mesta har vi det lugnt och skönt vid poolen och pulsen stiger endast något då vi ger oss iväg på mopparna. Inte så mycket för att det är vänstertrafik och att man kan man snacka om fullt ös medvetslös i trafiken hela tiden. Utan mer för att man måste ha full koncentration precis hela tiden för här kan man inte slappna av en sekund. Man blir omkörd på insidan och förresten ”alla” sidor och det är inte sällan man möter en lastmoppe, med lasten på sidan, som kör högertrafik eftersom ”man” inte ska så långt, bara några hundra meter eller så, för att leverera något till butik eller restaurang 🤪
Men min uppfattning är ändå att det fungerar fantastiskt bra trots den kaos som vi västerlänningar tycker att trafiken mest liknar. Man tar det lugnt och tänker över varje mannöver, speciellt västersidan när man kommer ur en rondell, så verkar det faktiskt som om thailändarna tar stor hänsyn. Och när man möter en turistbuss på en väg som mest liknar en asfalterad kostig gäller det att ha tungan i rätt mun…

Vi ligger ju såklart inte bara vid poolen utan vi tar oss ner till vår fina strand och slänger oss i Indiska Oceanen också…

Jag brukar tillbringa en stund på vår balkong, med utsikt över poolområdet, en stund innan vi ger oss av för lite middag frampå förkvällen. Solnedgången är utan tvekan finast vid stranden men inte helt utan mysfaktor från balkongen heller…

Oftast, eller om sanningen ska fram alltid med undantag för en gång, går jag ut ensam i ottan på morgonmotion med stavgång. Men som sagt ett undantag gjordes då jag fick med nådige herrn på en morgonrunda. Om det var för att han inte ville släppa iväg mig ensam på moppen över till Patong ska jag låta vara osagt men vi kom i väg tidigt, redan vid 06-snåret, för att inta Patong Beach för morgonens motionsrunda…

Sedan var det ju det där med att man inte måste någonting

Och inte en dag mindre

FÖRR, NÄR VI jobbade och reste iväg på semester över jul och nyår och kom hem lagom efter Trettonhelgen blev vi tvugna att förbruka en del av sommarsemestern. Nu har vi varit borta över två veckor och inte en enda dag semester som måste dras bort! Det är gött att vara penisonär – på det viset 😀

Det går inte att ligga vid poolen varje dag – hela dagen, då får jag spader. Så i dag drog vi i väg till Patong och traskade runt lite. Tog oss lite att dricka och hade det bra helt enkelt…

Vi parkerade i ett moppegarage och när vi gick i väg efter att ha parkerat undrade jag om vi någonsin skulle hitta tillbaka till just våra moppar 😉

Men det gjorde vi och på vägen hem tankade vi mitt i den värsta backen…

Ett under att vi lyckades få fart på mopparna i den lutningen uppför…

När man ligger vid poolen är det nödvändigt att ta något att dricka. Vi har konstant mellan 31-34 grader på dagen…

Har man tur hinner man få ändan ur solstolen och ta sig ner till Karon Beach för att beskåda en solnedgång som gör en andlös…

Innan man hinner vända sig om har den gått ner i havet! Helst av allt vill man ju stoppa tiden och bara blicka ut över detta ändlösa hav som ger förhoppning om fler ljuvliga dagar här…

Vi avslutar oftast kvällen med middag på någon mysig restaurang. I kväll ville Woffegubben besöka en som heter Håkan…

Jag försöker ta mig ut varje morgon på stavgång men dom senaste dagarna har det varit lite si och så eftersom jag inte mått bra och därav också varit trött. Men när jag kommer iväg strax efter 06.00 på morgonen är jag så nöjd. Stranden är nästan tom och solen på väg upp samt om lyckan är med så kan man träffa en höna intill vägkanten som också är ute och motionerar 😉