En månad går fort

I ALLA FALL när man är på resande fot. Swish sa det bara, men det ramlade förstås inte in några pengar som annars är brukligt vid just Swish 😎 Vi har haft fyra fantastiska veckor utan en droppe regn! Och det känns så klart tungt att ta farväl i dag. Vi har ju glädjen att ha ännu en resa hit inbokad i december i år så vi ska väl inte klaga – bara längta 💕

Vi har ägnat mycket tid i poolen och den är som väl är utrustad med en bar 🙃…

Ungefär varannan dag har vi varit lite i rörelse med mopparna för det blir lite för bra att bara ligga still i solen varje dag – i alla fall för mig. Vi har som sagt moppat runt lite och bland annat hälsat på elefanter…

Vi har så klart ätit och druckit gott – vågar inte ställa mig på vågen när vi kommer hem 😉

Iskaffe är en hit i den här värmen…

Vi har varit runt omkring och kikat på lite andra strängder men ”våra” egna, Kata och Karon, känns finast…

När man är ute tidigt på morgonen möter man förvånasvärt många cyklister som är ute för att träna! Och träning blir det men dessa backar som jag blir svett bara jag tittar på…

Sedan är det utan tvekan beundransvärt hur man ens vågar cykla här och då tänker jag inte så mycket på vänstertrafiken. Nä, den är nog det minsta bekymret men vägkanterna är ju oftast inte att lite på, trasiga och stora hål här och var. Plus att dom så kallade brunnarna är stora som en gästtoalett i storlek och att gallret på dem är så att både cyklist och cykel lätt kan ramla igenom 😉

Patong har varit ett utflyktsmål vi besökt lfera gånger av olika anledningar och inte bara för att det är syndens näste numro ett 😉 Nej, vi har varit där enbart dagtid så så mycket synd har det inte varit tal om. Klart är dock i Patong finns det ett helt annat BBC är det vid är vana vid att bokstäverna står för – här är det Bad Boys Club 🤭

Thailand är som musik för själen

JAG BÖRJAR SOM sagt dagarna med stavgång tidigt på morgonen. Enligt mig är det den bästa tiden att uppleva Thailand. Dels är inte butikerna som trängs och gärna ställer ut sin varor och produkter så att man med nöd och näppe kan passera. Det finns ju väldigt sällan trottoarer och skulle det finnas så står det stora betongpelare mitt i 😉

Nåja, eftersom alla butiksägare sover så är det heller inga hugade köpare/kunder som står i vägen så faktum är att först då ser man hur det egentligen ser ut utefter gatan. Är det stängt så är det man får gärna känslan att det aldrig är stängt men några timmar varje natt så…

Man anar att thailändare är ett ärligt folk för det här låset kan man förmodligen dyrka upp med en hårnål som storebrorsorna alltid gjorde på lillasyrrans dagbok då det begav sig.

Thailändaren är också noga med att varje dag blidka andarna. Det må vara stora pampiga andehus eller som här på berget en mycket enklare variant…

Man ställer ut både mat och dricka och anden vill väldigt gärna ha sugrör i vätskan. Det går inte att undvika men både hundar och katter tar för sig av det inte anden orkar 😉

Varje morgon möter jag också munkar som är ute på ”tiggarstråk”. Dom har en sorts gryta hängande runt halsen som förmodligen håller maten varm tills dom återvänt till klostret med gåvorna…

Med risk för att vara tjatig så är nog thailändare det snällaste, gladaste och mest fantatiska människor jag vet. Jag mötte en man som sorterade mogronens fångst av fisk som jag frågade om jag fick fota. Jag hade tänkt att ta ett foto på lådan där alla fiskar trängdes men han fiskade snabbt som ögat upp den största fisken och gav mig ett leende som jag levde på hela dagen…

När jag går längs stranden, mest Karon Beach, så ser jag varje morgon fiskarna antingen på stranden sorterandes sin fångst eller hur han i en vinglig lite båt, det finns ingen plats att sitta på, håller på att hala in sina fiskenät…

Och när restaurangen är stängd dugen den gott som parkering 😉

Let’s Take a Walk on The Beach

NÄR KLOCKAN SKRÄLLER vid 04.30 tänker jag först – Nämen nu får du väl ändå ge dig Angela! Men när jag väl lämnat sänghalmen (sängen är för övrigt stenhård så egentligen är det en gåva till ryggen att få stiga upp) och kommit ner för alla trappor och gått rakt in i väggen 😉 Ja, det är så det känns när man kommer från det svala rummet rakt ut i verklighetens 28 graders värme men man vet ju att det ändå är dagens lägsta temperatur så det gäller att passa på.

Jag brukar börja vid ”vår” strand Kata Beach…

Häromdagen tänkte jag variera mig lite så jag fortsatte helt enkelt och tänkte snart kommer det nog ännu en strand. Det gjorde det, en liten sådan men jag tycker inte att det är storleken som är avgörande 😉 Kata Noi Beach tror jag bestämt att den hette.
Jag hamnade mitt in i ett yogapass men kunde tassa förbi utan att störa…

Det gick inte att gå längre så…

Jag gick tillbaka en bit och hittade en ruskig backe som blev lite frestande för att jag få upp lite flås – det fick jag kan jag lova. Badade i svett när jag var uppe men det visade sig snart att det lönade sig på mer än ett sätt. En magnifik utsikt – ögonens sätt att massera hjärnan…

Ja, när jag väl var nere på ”plattmark” igen blev valet inte lätt…

Jag brukar avsluta vid Karon Beach som är den största stranden häromkring. Jag mötte bland annat fiskare som sorterade sin fångst för att sedan ge sig av till restaurangerna runt omkring för att sälja fisken…

Man får beundra thailändarnas företagssamhet, jag tror ingen av dem kan stava till ledighet, semester och lata sig. Man kan massera medan man tvättar turisternas byk, som man sedan skäms, när man ska hämta den väldoftande och strukna tvätten och betala för tjänsten. Det gör i alla fall jag!

Eller så säljer man bensin till alla miljoner mopedburna ur literflaskor. Att G är borttappat gör inget alla förstår…

När jag är ute så tidigt så träffar jag i stort sett bara thailändare. Eftersom man inte lagar någon mat hemma så köper man det på vägen till jobbet. Det är oftast damer med vagnar som har vad som krävs för att kunna tillaga mat vars doft förför mig när jag passerar lagom hungrig efter någon mils stavgång 😉

Och appropå temat Man måste ingenting så har den här palmen, med bladen bara ut åt sidorna, anammat det till fullo 😉

Och inte en dag mindre

FÖRR, NÄR VI jobbade och reste iväg på semester över jul och nyår och kom hem lagom efter Trettonhelgen blev vi tvugna att förbruka en del av sommarsemestern. Nu har vi varit borta över två veckor och inte en enda dag semester som måste dras bort! Det är gött att vara penisonär – på det viset 😀

Det går inte att ligga vid poolen varje dag – hela dagen, då får jag spader. Så i dag drog vi i väg till Patong och traskade runt lite. Tog oss lite att dricka och hade det bra helt enkelt…

Vi parkerade i ett moppegarage och när vi gick i väg efter att ha parkerat undrade jag om vi någonsin skulle hitta tillbaka till just våra moppar 😉

Men det gjorde vi och på vägen hem tankade vi mitt i den värsta backen…

Ett under att vi lyckades få fart på mopparna i den lutningen uppför…

När man ligger vid poolen är det nödvändigt att ta något att dricka. Vi har konstant mellan 31-34 grader på dagen…

Har man tur hinner man få ändan ur solstolen och ta sig ner till Karon Beach för att beskåda en solnedgång som gör en andlös…

Innan man hinner vända sig om har den gått ner i havet! Helst av allt vill man ju stoppa tiden och bara blicka ut över detta ändlösa hav som ger förhoppning om fler ljuvliga dagar här…

Vi avslutar oftast kvällen med middag på någon mysig restaurang. I kväll ville Woffegubben besöka en som heter Håkan…

Jag försöker ta mig ut varje morgon på stavgång men dom senaste dagarna har det varit lite si och så eftersom jag inte mått bra och därav också varit trött. Men när jag kommer iväg strax efter 06.00 på morgonen är jag så nöjd. Stranden är nästan tom och solen på väg upp samt om lyckan är med så kan man träffa en höna intill vägkanten som också är ute och motionerar 😉

Det var länge sedan sist

NÄR MAN ÄR en glad pensionär, eller fritidsforskare som jag föredrar att titulera mig, så gör man lite som man vill rätt som det är. I dag var en sådan dag eftersom jag sov länge vilket jag inte brukar göra. När jag sover till tio på ”förmiddagen” så är det länge – för mig. Ingen bra sömn i natt heller men det är nog så det är när det gäller min sömn.

Woffegubben sov faktiskt ännu längre men när han vaknade så åt vi frukost eller frunch kanske man skulle kalla det 😉

För att på något sätt ta tag i den del av dagen som återstod föreslog jag att vi skulle åka och simma. Woffe brukar simma på onsdagar men om jag ska följa med så passar det bättre med tisdag för min del med tanke på veckans träningsupplägg så det bestämdes. Klart slut!

På något vis var det ändå ett kärt återseende att komma till Valhalla – har inte varit där sedan 2013 när man skiljde oss åt (arbetsmässigt) genom att skicka Woffe till Trollhättan och jag var kvar på Polhemsplatsen. Då slutade jag givetvis att köra bil till jobbet och började pendla precis som Woffe fast med en annan slutdestination. Detsamma gällde simningen – inte så kul att simma själv så jag slutade helt och hållet med den.Woffe däremot simmade i Trollhättan ända tills han gick i pension 2015…

Det var sig likt – inget hade förändrats på dessa år så det var med vana steg vi tog simhallen i besittning. Det blev tusen meter och det kändes mycket trevligt att inte slå i knäna i bassängbotten när man vände 😉 På Vattenpalatset var det krypdjup i bassängens ena ända och det var mycket skönt att inte ens behöva tänka när man vände!
När jag simmade vända efter vända blev det lite tid att tänka på och då slog det mig att när vi nu ändå var i stan kunde vi ju låta bilen stå kvar utanför Valhalla och ta en promenad in till centrum efter avverkad simning…

Det var strålande fint väder och jag avbokade det Indoor Walking-pass jag hade bokat mig på för att inte behöva stressa. Kände att det kanske kunde räcka med en kilometer simning 😉

Vi kikade runt lite i Nordstan när vi kom fram och utträttade en del små ärenden vi hade på listan. Jag behövde bland annat en ny baddräkt upptäckte jag i dag. På vissa ställen kan man se ”igenom” på den jag har så den har väl gjort sitt får man anta. Det blev ju naturligtvis även sådant vi inte ens visste att vi behövde – bland annat ett par jeans på Desigual. Nåja, det kunde säkert varit värre.
Fika var ju så klart ett måste när vi nu ändå var i den stora staden – vilket ju inte är varje dag precis…

Ja, sedan gick vi tillbaka via Avenyn från centrum till Valhallas parkering där bilen väntade på oss och summerat blev det fem kilometer gång så det gjorde nog inte så mycket att passet med Indoor Walking blev avbokat 😉

Det hade hunnit bli mörkt när vi kom fram till bilen och innan vi var hemma var det kväll. Det blev en trevlig, helt oplanerad dag, med simning och liten stadstur. Inget märkvärdigt men det kan man kanske inte begära en helt vanlig tisdag!

Jag kände redan nu ikväll att jag hade skön träningsvärk i vader och baksida lår från simningen. Undrar just hur det ska kännas i morgon? Då har jag en liten maratonkväll inbokad i Alingsås med Basis Ball Raw och nittio minuter cykel…?

Stavgång med fika

JAG STARTADE DAGEN med ett pass Indoor Walking på gymmet. I dag var det Cecilia som vikarierade för Malena. Att hon är mammaledig kunde man minsann inte märka – fullt ös medvetslös som vanligt ;-)…


SMHI hade hotat med att det skulle bli kallt men soligt och det verkade stämma när jag var klar på gymmet vid 10.30 snåret.

Hemma blev det en rejäl frukost då jag inte hade ätit innan gymmet och därefter klädde vi oss för promenad. En himmel man inte kunde motstå och sol på det…

Det blev stavgång så klart…

…i blandad terräng…

Det blev en rejäl tur där vi hamnade på ställen som vi inte räknat med men man lär sig något varje gång. På tillbakavägen hamnade vi i Skepplaskog och kom förbi hos Bosse där vi stannade till och fick en god kopp kaffe med dopp. Så klart hann det bli mörkt innan vi kom i väg för att gå hem sista biten 😉

Det blev en fin runda på dryga elva kilometer. Det gäller banne mig att passa på när solen tittar fram men vet inte när det händer igen…

Det blev bra med en ”alltiettlåda” i ugnen på kalkonbröstfilé. Ungefär vad som orkades med efter den turen 😉

Den blev helt OK med tanke på ansträngningen 😉

Sol som tittar fram

NÄR DAGEN BÖRJAR med att god granne ringer på och önskar krya på dig med en äkta julros ja, då kan man sannerligen inte klaga. Så gulliga grannar vi har och det är mitt livs första julros! Ska bli kul att sätta ut den i trädgården till våren…

1_julros

Solen tittade fram så vi bestämde oss för att ta en liten stavgångspowerwalk…

2_promenad1

Lite blandad terräng…

3_promenad2

Förbi Hollywood…

4_hollywood

Vi gjorde inte så många mer knop än det som promenaden genererade. Jag gjorde en ugnsomelett till middag eftersom det pockade på i grönsakslådan…

5_ugnsomelette

Andra bullar

RYGGVÄRKEN HAR SOM sagt återvänt till min förtvivlan – det har ju ändå varit skapligt i flera veckor. Men, jag kan fortfarande vända mig i sängen utan att ta till hela kroppen till hjälp. Det gör ju så klart att jag sover bättre än det som alldeles för lång tid varit normalt för mig. Till råga på allt elände var knäet ändå värre i dag. Kan nu knappt böja benet innan jag mjukat upp mig på morgonkvisten. Slutgnällt!

Woffegubben frågade helt oväntat, när vi frukosterat en lång stund och njutit så där som man gör på helgerna när tiden finns, ska vi ta en cykeltur?
Ja, svarade jag (för jag måste ju trots alla smärtor ändå försöka hålla mig i gång) det hade varit trevligt!
Bra sade Woffe för jag har en påse med bullar…
Inte en chans svarade jag! Jag fixar fikat och du kokar kaffe – basta! (Jag försöker få Woffe på bättre tankar när det gäller matvanor när jag nu ändå ”håller” på med mig själv 😉

Så jag snabbade mig att tillreda omelettrullar och Woffe kokade kaffe…

1_andrabullar

Så till slut var det dags att ge sig av…

2_tillslut1

3_dags

Tyvärr ingen värme men solen lös ju åtminstone 😉

Färden gick till Sävenåns Naturreservat. Vi försöker titta till där någon/några gånger per år men i dag var det första tillfället för året…

4_saveans1

Vi blev positivt överraskade med att man håller på för fullt och bygger nya spångar och broar. Kul att det underhålls för det är ett riktigt paradis!

5__saveans2

Normalt brukar vi titta in här tidigare och möta blåsipporna som finns i stor mängd men det var givetvis över för i år. Det fanns dock lite annat att njuta av…

6_gult

Ja, det är så ini vassen fint här och fåglar kvittrar i otalig mängd så det är en ren njutning. Vi var såklart inte ensamma utan mötte massor av folk som precis som vi är ute för att njuta…

7_inivassen

8_fint

Och bruset från Säven som på vissa ställen rent av forsar öronbedövande fram är också ljuvlig…

9_brusar

Vi brukar alltid fika på samma ställe varje, en stor sten mitt i den som mest forsande av Säveån, men i år valde vi bänkar som stod placerade så att solen värmde upp…

10_fika1

11_fika2

Jodå, omelettrullen slank ner men sedan kom frågan om var bullarna var 😉 Stackars Woffegubben – inga bullar med!

Det blev en fin söndag trots att kylan och ganska stark vind…

12_finsondag

Det blev en ganska simpel och snabblagad middag i dag bestående av kotletter och broccolisallad samt grönsallad…

13_simpelmiddag

Som, med risk för att vara tjatig, så klart avnjöts i kuvösen 😉

14_ikuvosen

På ruta noll igen

JAG TROR ATT jag fått Ödem! Det har varit en hemsk vecka där jag knappt har kunnat böja benen eftersom dom är så svullna av vätska som samlats. Det är inte bara ben och fötter men där är det värst. Det gick inte att urskilja vad foten började så svullet var det.

Jag skriver var för sent i går kväll släppte helt plötsligt svullnaden i fötterna och underbenen! Fråga mig inte varför det helt plötsligt gjorde det när det hängt i nu i näst intill två veckor. Denna vecka var det så illa så när jag tränade på Cykelvinden i tisdags trodde jag att jag skulle avlida! Jag körde en nätt liten tur i Flandern – inga backar och fin väg men blev trots det andfådd och hade jättehög puls med tanke på att det var en raksträcka jag körde.

På onsdag när jag skulle kört 90 minuter spinning insåg jag redan mitt på dagen att det kommer inte att gå så jag avbokade och så gjorde jag även med fredagens inbokade pass. Lördagens efterlängtade långdistanspass var också bara att glömma! Alltså ingen träning, med undantag för tisdagen då, på hela veckan…

Jag har googlat på Ödem och varför man får det men tycker inte att förklaringen stämmer in på mig. Sedan finns det visserligen olika sorters Ödem men jag kände ändå inte att det stämde överens med hur jag känner.
Nu håller jag tummarna på att det är på väg bort med tanke på att en del av svullnaden har försvunnit men jag känner mig långt ifrån övertygad…

Nåväl, i dag tittade solen fram och jag kände mig skaplig så det blev en liten promenad med mannen i mitt liv…

Gelaowoffeweb

I dag tog vi oss upp mot Annersjön och minsann pågår det lite nybyggnation på vägen upp…

1_dethandersaker

Och med tanke på att det porlar lite här och var kan man inte undgå att tänka på våren 😉

2_porlar

Förra veckan blev det Playa del Mjörn och i dag, en vecka senare, blev det Playa del Annersjön 😉

3_playa-del-Annersjon

Det var soligt men kallt och det lär dröja innan bryggorna kommer i sjön…

3_Annersjon

Jag hjälpte till att göra sönder isen lite 😉

5_hjalpertill

Men som sagt det blev en fin men kall dag och solen höll oss sällskap under hela promenaden…

6_soligsjo

En och annan snöhög vägrar släppa taget…

7_klamrarsigkvar

På väg hem passerade vi Kolerakyrkogården. Undrar just hur länge den får vara orörd då det byggs hej vilt omkring. Massor av nya hus gränsar nu på riktigt nära håll så det är kanske bara en tidsfråga…

8_kolera

Lite vårtecken skymtades också i trädgårdar vi passerade…

9_vartecken

10_vartecken2

Promenaden blev dryga 7,5 km så vi var ganska nöjda när vi kom hem 😉

20150222PW

Om man lyckas med...

ATT FÅ ÄNDAN ur soffan kan det bli en promenad när man minst anar det. Så blev det i dag fast Woffe försökte med att vi skulle städa först och sedan gå ut. Jag vann med min argumentation att dammsuga kan vi göra i natt men promenera bör göras när det är ljust ute 😉

Snön håller på att tina bort och jag hoppas verkligen att det inte kommer mer men det är väl att hoppas på för mycket…

1_sista

Vi valde att gå ner mot Mjörn…

2_avstand

Och ser man på! Det händer saker på Den Svenska Landsbygden. Här har vi travat på i grus på en ”vild” stig skapad av kreativa promenadörer med livet som insats eftersom det var ett ögonblicks verka att kana ner. Nu har vi fått asfalt och mycket enklare att gå uppför…

3_asfalt

Som sagt, målet var att ta oss ner till Mjörn där vi inte varit på evigheter. Båthamnen låg kvar där den ska…

4_hamnen

5_hamnen2

Och Playa de la Mjörn likaså 😉

6_Playa dela Mjorn

Vi konstaterade att vi nått isgränsen i alla fall…

7_isgransen

Så ini vassen – om man säger så…

8_vass

Vackert på sitt eget vis…

9_mossa

Det blev en go promenad med lite luft som visserligen var kall men uppfriskande…

10_gela

Och solen gjorde sina försök att tränga igenom…

11_solen

Men, när man ser att isen frusit på isen så undrar man om det inte är för tidigt att hoppas på våren?

12_ispais

Nåja, det finns dock något grönt…

13_gront

20150215PW

Väl hemma igen lagade jag dagens middag, medan woffegubben drog runt snabeljohan vilket var behövligt!
I dag blev det fisk, på begäran från den äkta hälften, ugnsbakad på en bädd av pepparrotskräm…

14_fisk