Det ordnar sig alltid...

TILL SLUT LOVADE även SMHI uppehåll och fint väder så det blev cykel till jobbet i dag. Visserligen i motvind – vilket är mycket ovanligt med vind över huvud taget just på morgonen för att inte säga i ottan – men ändå…

En lite lunchpromenad med tillhörande glass blev det också i trevligt sällskap av kollega ;-)

Om inte vinden vänder under dagen får man en gnutta medvind hem – det fick jag ;-)

För övrigt finns det inte mycket att glädja sig åt i dessa dagar – får se hur länge jag orkar? Som tur är finns det alltid någon annan som tror på en och är övertygad om att det ska ordna sig. Jag är inte av samma åsikt men…

Och dagarna går

SOM VANLIGT – NUMERA vaknar jag långt före klockan ringer och i dag var den tiden runt 03.30. Eftersom jag inte behöver stiga upp förrän 05.00 så blev det ett evigt snurrande i hopp om att somna om…

Förmiddagen gick åt till uppgradering och möten…

Vädret visade sig vara den regnfria varianten så vi hann ut på en liten lunchtur…

…eller ja, nästen i alla fall. Det började regna när vi var på väg tillbaka så det blev ett snabbt avslut om man säger så…

Hemma rensade jag lite ogräs mest pliktskyldigast för att det inte regnade…

Tre timmars sömn

ÄR ÅT HELVETE för lite natt till arbetsdag som i dag då som dessutom var måndag! Man styr ju som bekant inte själv över dessa tillstånd och att hjärnan går på högvarv utan någon som helst effekt hör ju liksom bara till sakens natur…

Jag hade planerat cykel till och från jobbet eftersom SMHI lovat en regnfri måndag. Visserligen lite molnig men trots allt inget regn. Och jag kollade hela kvällen igår eftersom jag blev misstänksam då det tornade upp sig mycket mörka moln på himlen. Men det skulle minsann inte bli regn enligt SMHI!

Är man näst intill sömnlös, som jag är just nu, så går man ju upp ett antal gånger på natten och kikar ut. Det regnade varje gång kan jag säga och då snackar vi regn…

Någon gång under min sömnlösa natt beslutade jag mig för att strunta i framlagda cykelkläder och nedpackade ”vanliga” dito att bära under dagen och att cykeln får stå kvar i förrådet och bussen får ta mig till jobbet ;-(

När jag gick hemifrån 05.30 såg det ut som om dagen skulle bli precis så som SMHI lovat och jag fick lite ångest över mitt beslut! Solen var på väg upp och det såg riktigt, riktigt lovande ut. Ångestfull steg jag ombord på bussen men… När vi kom till stan regnade det med besked! Jag blev fullständigt genomvåt på den korta tur som det är mellan Nils Ericson-platsen och GP och då är den mesta sträckan under tak ;-)

Men det är väl tur att jag har vädret att prata om så jag slipper snacka om det som det egentligen handlar om. Min personligen största livskris någonsin!

Vid lunchtime gav jag mig i väg över bron och siktade på tryckeriet V-TAB där jag har vår ordförande i Ledarna. Han skulle jag snacka med inför det som komma skall! Jag tog mig en promenad över bron…

En och annan skur råkade jag ju på men det gick att stå ut med och jag träffade en Tok ;-)

När jag skulle gå tillbaka däremot så vräkte det ner och grabbarna blev lite oroliga för mig. Våran odrförande hämtade en paraply från Marknadsavdelningen och vår sekreterare fick fram busstiderna för att jag skulle ta mig tillbaka torrskodd. Men Paraplyet var så bra så jag gick tillbaka också, eller rättare sagt så småsprang jag lite ;-)

Tillbaka på jobbet var det ”stormöte” om läget… Kan inte hitta så mycket positivt att säga om det!

På riktigt

ANDRA GÅNGEN GILLT. Jag hade ju planerat in den första ”riktiga” träningen redan i tisdagsmorse men – den blev inte av som bekant eftersom jag vaknade natten till tisdag och hade jätteont. Smärtan var nog en cocktail av Spinal Stenosen och rester från söndagens vandring, alltså på ren svenska träningsvärk ;-)

Nåväl, i dag steg jag upp i ottan…

…och bussade mig till gymmet. Jag var lite tidig så det blev lite väntan innan det öppnade 06.00…

Jag värmde upp en några minuter innan på crosstrainern…

Därefter bar det av in i båxen och gud vilken pirrande känsla – har ju inte varit här på åtta veckor. Man skulle kunna rubricera det som en skräckblandad förtjusning ;-)

Elin ”höll efter mig” så jag inte körde för hårt – hon är fantastisk!

Jag körde förstås utan vikt och stången stannade i axelhöjd på inrådan av coachen. Det var nog bra för jag inser att jag tappat det mesta på det här uppehållet. Jag körde inte heller hela för Elin tyckte jag kunde nöja med 21-15-9 men jag kände mig så taggad och det gick så bra så jag fjäskade till mig en nia till ;-)
Pullups dårå – det blev ringar och jag kunde konstatera att jag måste ökat i vikt för jag var tung att dra upp ;-)

Med risk för att vara tjatig så har jag förmånen att få träna med Världens Bästa Gäng och Världens Bästa Coacher på Världens Bästa Gym. En bättre start på dagen blir svår att hitta!

Syndafloden har gjort ett tillfälligt uppehåll så det blev en liten lunchpw i dag. Det var länge sedan sist…

Ännu en helt underbar dag

DET ÄR SÅ himla gott för själen när vädret är fint med sol och en gnutta värme. Det ska bli sämre i slutet på veckan har jag förstått på vädergubbarna så det gäller att supa i sig så mycket det bara är möjligt ;-)
Egentligen var jag inbokad på ett pass Crossfit i kväll men jag har avbokat och ska försöka ta mig ut på en cykeltur istället.
Däremot tog jag mig ut på en härlig lunchpowerwalk. Det är något helt annat att ta tag i eftermiddagen när man stärkt sig med lite sol och luft ;-)

Update:

Jodå, det blev en helt fantastisk kvällstur på hojjen trots att jag inte kom i väg som jag tänkt mig i tid. Men, va tusan – jag hade ju bestämt mig och även sett fram emot en ”riktig” cykeltur. Så jag kastade mig i cykelstassen och gav mig av…

Det var mörkt när jag kom hem men det funkade med cykellamporna ;-)

Det kändes jättebra och benen var pigga. Litte motvind dom första åtta kilmetrarna men sedan gick det som på räls, banvallen till Stenared, Hultet förbi tippen, Lerum, Stenkullen och sedan vidare hem mot Gråbo igen…

Ja...jo, i den bästa av världar

Hade jag gett mig ut på en cykeltur när jag kom hem från jobbet. Vädret var ljuvligt, solen sken och cykeln var redan i ordninggjord av Woffegubben redan till söndagens tur till och från gymmet. Men…jag tränade ju i morse, ett grymt roligt crossfit med Sarah. Och anledningen till att jag bytt just kvällsträningen mot tidig morgonträning på tisdagar är ju för att få lite tid här hemma…
Och jag tränade ju i går kväll, ockå ett grymt bra crossfitpass med Elin och jag hann dessutom värma upp lite på crosstrainern ;-)

På lunchen tog jag en powerwalk och blev faktiskt riktigt varm ;-)

Så på bussen hem tog jag beslutet att fortsätta ”röja” här hemma. Så det rensades lite och resten av kvällen lagade jag omeletter till veckans frukostar…
I morgon kanske…

Glöm inte att andas...

VILKEN DAG DET blev…bara så där ;-) Jag började dagen med ett pass Crossfit som gav mig sååå mycket egoboost som bara är möjligt! Faktum är att jag har blivit biten av att träna Crossfit efter senaste träningsresan och att jag har vatit en katastrof fram till nu…skulle jag vilja påstå finns det nog fler som skulle hålla med om ;-)

Jag fick alltså beröm – och jag vet att man inte får det av någon slags rutin på mitt gym med coacher som är proffs…Och jag vågade mig mig på lite vikter vilket jag inte kan påstå att jag gjort innan…

Nåja, det var morgonpasset 06.30 ;-)

Sedan var det ett extra årsmöte med Ledarklubben eftersom vår trogne kassör har för avsikt att bli fritidsforskare (läs pensionär) och val av ny var av nöden tvunget. Så det blev en powerwalk som hette duga…

Efter några timmars jobb kastade jag mig på pendeln för ett spinningspass…

Och vår helt fantastiska men oxå grymma spinninginstruktör påminner oss om att inte glömma andas!
Dessutom så har han födelsedag just i dag så det blir tårta och kaffe efter passet…

…som fru med bistånd av föräldrar och goda vänner ordnat med!
Vilket gym, jag bara undrar, har ett sådant engagemang och så fantastiska ledare som gör detta möjligt?

Men nu ska jag packa för morgonens Crossfit-pass så…

Strandpromenad

EN PROMENAD ÄR ju ett måste när man är i väg så här. Tyvärr är stranden för kort för att promenera på så man får helt enkelt ta sig upp i bergen för att kunna fortsätta…

Väl uppe på berget…

Är det mestadels tre nyanser av brunt…

Och väldigt mycket sten ;-)

Stranden så här en bit från ovan…

Rakt in i väggen ;-)

Det finns en och annan växt där upp även om man får leta för att hitta någon ;-)

En fiskare fångade in frukost…

I goda vänners lag

Patong och Khao Lak 20121230, söndag

VÅR TAXI KOM 08.30 och hämtade oss och resan gick till Patong. Vi hade bestämt med goda vänner som bor på Karon att vi skulle försöka träffas. Så fick det bli i dag ;-)
Resan var lång men vi fick en trevlig chaufför som dock inte kunde ett ord engelska men ändå försökte ”visa” oss lite platser som vi passerade. Som tur var visste vi ändå men det var rart av honom.

Det började regna, faktiskt ösregn, på vägen mot Patong. Jag var dock helt övertygad om att det skulle ge med sig innan vi var framme. Det gjorde det inte ;-)

Men ”som av en ren tillfällighet” sprang det säljare emot oss redan efter några få meter och lyckades kränga regncape till mig och paraply till Woffegubben ;-)

Nåja, vem dör av lite regn? Inte en karg nordbo, eller förresten två, i alla fall.

Först rantade vi omkring lite och shoppade lite skräp och sedan räddade vi oss in på Bangla Road…

…och Starbucks…

Strax därefter var det dags att möta upp Marie och Christer – så det gjorde vi ;-)

Marie, som är mer hemtam här än en tvättäkta thailändare ledde oss alla till en helt fantastiskt lite restaurang…

Vi åt gott, drack gott och pratade och hade det så himla mysigt både länge och väl innan vi drog vidare för lite shopping och sedan avslutade vi på irländsk pub med några pilsner.

Nåja, det är väl bara i Patong man är så här hänsynsfull men så många pilsner blev det inte ;-)

Att ”vår” taxicahufför hittade oss i den röran måste vi ge honom extra credit för! Bara några minuter försenad, förmodligen pga av trafikkaos, så var vi alltså på väg hem igen. Två timmar senare lämnade han av oss på hotellet.

Då det började bli dags för något ätbart så vi lämnade bara av shoppingresultatet och gav oss ut igen för en sen middag. Det blev ganska ordinär mat i kväll för Woffegubben var sugen på pasta och jag på lite panerad fisk…

Och, eftersom restaurangen har Wifi så fick vi tagit igen dagen i väntan på maten ;-)

Därefter var den ”gamle” helt slut efter vår trevliga dag och magen full med spagetti så honom skickade jag hem medan jag tog en kort runda på byn ;-)

Därtill kan läggas minst lika mycket travande i Patong med Marie och Christer så…det blir nog sovmorgon i morgon ;-)

Med viss risk för att vara tjatig ;-)

Khao Lak 20121229, lördag

NÄ, DET BLEV ingen aktivitet denna morgon heller ;-) Verkar vara stört omöjligt att övertala mig själv med uppstigning i ottan och då kan man undra hur det ska gå sista dagen? Bussen hämtar oss 04.30! På morgonen alltså!

Nåja den dagen den sorgen – det är trots allt n ä s t a n en vecka kvar…

På väg till frukosten kunde jag notera att man planerat en ny blomma som pryder sin plats väl…

Det blev som sig brukar, omelett och massor av annat gott men i dag pressade jag ner lite frukt också. Det blev alltså frukostavslutning med fruktstund ;-)

Woffegubben är fortfarande röd som en krabba så han ville sitta i skuggan även i dag – jag tog mig ner till stranden…

Varje dag anordnar hotellet volleyboll, eller vad tusan det nu heter på stranden och det är alltid folk som orkar delta ;-)


Jag har lite svårt att bara ligga och jäsa och läsa ;-) Så jag bestämde mig för en liten strandpowerwalk och i dag gick jag åt andra hållet…

Det var ganska vindigt i dag – vilket bara var skönt för all del – och det blev en del vågor…

Jag såg många vindsurfare och glada barn som roade sig i vågorna ;-)

Åt andra hållet på stranden ja. Den stranden är inte så lång…

Snart tar skogen vid och lite bersknallar så den tar alltså slut ganska snart…

Så jag vände tillbaka och konstaterade att man faktiskt även kan ha nytta av ett dött träd…

Då det blev en aningens för kort så fortsatte jag bort mot fyren innan jag vände åter och tog mig till min solstol…

Inte så långt kanske men naggande gott!

Därefter flyttade jag mig upp till poolen men först ville Woffe ha något att äta så det blev poolbaren en stund…

Till slut kom verkligheten i kapp och jag ekiperade mig för gymmet – i dag ville till och med Woffe gå med ;-)

Jag körde ”som vanligt” lite kondition och lite styrka – med betoning på lite…

Däremot…sprang jag! Jo, det är sant! På löpbandet. Det var nog det första löpsteget jag vågat ta sedan jag ställde in Göteborgsvarvet för två år sedan pga av min onda höft. Helt fantastiskt – i alla fall just nu! Vi får se hur det känns i morgon ;-) Jag tog det väldigt varsamt och sprang i två minuter och sedan gick i två. Så höll jag på i tjugo minuter – men ändå?! Det är som sagt mer än hundra procent mot vad jag gjort innan ;-)

Efter dusch blev det förstås en kort tur på byn för att dels hämta tvätt som vi lämnat in men också för middag…