A Walk in The Neighborhood

I DAG GICK jag i ”mitt” kvarter med start på Kata Beach som fortfarande låg i mörker. Ensam var jag dock inte fast klockan bara var 06.00.

Det fanns fler som var ute och motionerande och sedan vet jag ju av erfarenhet att det ligger flera hundar och sover på stranden. Jag tar det lite försiktigt eftersom dom ofta gräver en liten grop som dom gonar ner sig i. Skulle nog inte bli bra om jag kom med gåstavarna i högsta hugg mot en sådan sovgrop…

I dag tyckte jag mig se en något ovanlig hund, men det är ju fortfarande mörkt så… Nu var det bara det att det var ingen hund utan en liten gris som gick omkring och bökade…

Stranden i Kata är ju inte så lång så när jag gått den till sitt slut gav jag mig upp på gatorna, tog in på lite tvärgator jag inte befunnit mig på innan – det är lite kul att vara nyfiken och se vart man hamnar…

Man ser på flera håll att det är ett tufft liv för många. Delar av vad vi skulle benämna kåkstäder finns ofta på ställen där hus antingen raserats eller rivits. Rätt som det är hör man en tupp som gal och då kan man gissa att det är några som bor där bland rivmassorna…
Jag vill inte fota ställen som jag beskrivit ovan av hänsyn till de människor som faktiskt måste leva där. Så jag fotar en annan som också har ett tufft liv här…

När jag kommer upp på huvudvägen är det med ens fullt liv av Thailändare som stannar och köper sin frukostmat i något rivningsskjul som det osar god matlukt ifrån. Därefter hoppar dom upp på sin mopeder och åker vidare till sina jobb.

Man möter också munken i sin orange dräkt som skaffar sin frukost genom att frälsa sina medmänniskor och där han får ihop både till sin och andra munkars frukost. Dom har varit ute länge vid den här tiden och bär hem maten i olika lösningar till templet…

I bland blir man lite full i skratt av olika vägskyltar – vem avgör när det är säkert. Jag menar det finns ingen trafik i Thailand som är säker 😉

Jag berättade för Woffegubben att jag hittat ett perfekt renoveringsobjekt till oss. Bara lite väggar och ett tak så är det klart 😉

Husets rabatter är redan i blom så där behövs inget göras…

Det blev en liten lagom runde på drygt sex kilometer. Jag har, av någon outgrundlig anledning, fått värk i vänster höft så jag tar det lite lugnt…


När jag kom tillbaka till hotellet blev det dusch, väckning av Woffegubben och sedan frukost. Smakar alltid särskilt gott efter träning.

I dag hade vi bestämt att ta det lite lugnt så det blev horisontalläge vid poolen. Vädret är lite molnigt men inte mindre varmt för det så det är bara att njuta på och ha dessa dagar kvar i sinnet när vi kommer hem mitt i vintern nästa år 😉

Jag är ofantligt trött, vet inte varför för nu bör ju den jobbiga flygresan vara återhämtad. Men jag somnar så fort jag lägger mig ner! Men det är väl bara att sova på tills piggheten kommer i kapp.

I går upplevde vi något mycket trevligt när vi var i Patong över dagen. För åtta år sedan bodde vi på ett mycket lyxigt och trevligt hotell där. Vi var till och med två år i rad på samma ställe. Men, närheten fanns det en liten restaurang där vi gissar att det var familjen som ägde och skötte stället. Vi åt där många gånger och blev så väl omhändertagna. När Steffanie och Peter var med samma år som lille Leon låg i magen fixade dom med Steffanies mat för hon mådde illa av nästan all mat. Dom kokade fisk varsamt och fixade så hon fick i sig lite trots illamåendet.

Nåväl, i går föreslog Woffe att vi skulle åka dit och se om det fortfarande var dom som drev restaurangen och mycket riktigt det blev stora kramkalaset då dom kände igen oss genast…efter åtta år och förmodligen tusentals middagsgäster. Helt enormt! Vi åt middag där innan vi fortsatte hem och bestämde att vi skall återkomma några fler gånger innan vi drar hem till Sverige igen.

I kväll åt vi middag på en annan liten mysig restaurang, i princip ett hål i väggen, som vi upptäckte när vi var här senast i februari-mars. Det var sig likt och god mat så det bir nog fler besök där under vår vistelse här.
Vi har ett antal sådana här favoritställen, alla av lite mindre storlek och härliga människor samt förstås mycket god mat, som vi håller oss till.
Vi testar givetvis nya också så det brukar sluta med att vi har fler i favoritsamlingen att välja emellan innan semestern är slut.

I morgon ska vi ut på äventyr då vi ska let redan på en tygaffär som jag fått tips av en från hotellreceptionen. Dom är så gulliga och hjälpsamma och när jag frågade beskrev hon den här butiken som vi alltså ska försöka oss på att hitta. Vi moppar iväg efter frukost.

Kanske blir det en stavrunda innan avfart, egentligen skulle det bli gym i morgon men Woffe ville gå med ut och då är det bäst att passa på 😉 Vi får se hur min höft känner sig i morgon…a

Lite hit och dit

EN GOD START på dagen fick det bli i gymmet. Jag kan säga att det var ett måste då benen kändes som cementpelare efter den långa flygresan med mestadels sittande. Det kändes riktigt skönt och himla bra att Woffegubben hängde på!
Vi avlutade funktionell träning med lite kondition på löpbandet. Det var länge sedan jag vågade mig på att småspringa på löpbandet 😉

Frukost efter det var inte fy skam…

Vi hämtade ut ”våra” moppar och lyssnade lite på Vings reseledare om utflykter men bestämde inget ännu…

Min moppe blev blå i år och Woffe fick samma som han hade tidigare i år när vi var här 😉

Vi invigde mopparna med att åka iväg för att få hem lite vatten och annat smått och gott. Väl hemma igen dök vi ner i varsin liggstol vid poolen. Jag somnade som en gris och missade hela boken som jag lyssnar på 😉

På väg till dagens middagsrestaurang så kikade vi lite på marknaden som vi har på ”våran” gata. Det är gatan längs Kata Beach som har den…

Det är otroligt svårt att hålla fingrarna i styr och låta dom ljuvliga solnedgångarna vara 😉

Kyckling Gordon Blue till middag och just i dag blev det en liten efterrätt 😉

Lång dags färd mot resmål

Kata Beach, Thailand

DET BEV LITE strul med resans start men jag gissar att det kunde varit långt värre! Flygkaptenen berättade redan vid start att vi det var problem med vatten så handfat på toaletterna funkade inte samt andra väsentliga vattenfunktioner då.
Nåväl, när vi var i höjd med Köpenhamn vände vi mot Malmö som tyvärr inte kunde avhjälpa problemet fick kaptenen ta oss tillbaka till Landvetter.
Som sagt det kunde nog varit mycket värre men efter två och en halv timma var vi på väg – igen…

Som vanligt kunde jag inte sova på flygresan så fjorton och en halv timma blir l å n g t! Woffegubben lyckades slumra tidvis och jag tror att jag också lyckades gå ner i avslappningsmode åtminstone korta stunder.

Det var självklart en ljuvlig känsla att få kliva ur stålröret, för att bli transporterade till hotell och en efterlängtad säng 😉

Vi blev gott mottagna och fick ett rum på önskad nivå med direktutgång till poolen 😉

Snabb uppackning och en tur ner till byn för att få något mot hungerkänslorna.
Jag startade den kulinariska resan med ett vinnande koncept 😉

Och ser man på…den lilla vakthunden fanns på plats. Han ligger helst innanför precis vid ingången men i dag dög trappan 😉

Ja, med mätt mage och vatten så kommer man långt…ialla fall upp för ”mördarbacken” och till sängen.

Det blev en lång dags färd mot natt men i morgon ska det nog bli en ”normaldag”.

Thailand är som musik för själen

JAG BÖRJAR SOM sagt dagarna med stavgång tidigt på morgonen. Enligt mig är det den bästa tiden att uppleva Thailand. Dels är inte butikerna som trängs och gärna ställer ut sin varor och produkter så att man med nöd och näppe kan passera. Det finns ju väldigt sällan trottoarer och skulle det finnas så står det stora betongpelare mitt i 😉

Nåja, eftersom alla butiksägare sover så är det heller inga hugade köpare/kunder som står i vägen så faktum är att först då ser man hur det egentligen ser ut utefter gatan. Är det stängt så är det man får gärna känslan att det aldrig är stängt men några timmar varje natt så…

Man anar att thailändare är ett ärligt folk för det här låset kan man förmodligen dyrka upp med en hårnål som storebrorsorna alltid gjorde på lillasyrrans dagbok då det begav sig.

Thailändaren är också noga med att varje dag blidka andarna. Det må vara stora pampiga andehus eller som här på berget en mycket enklare variant…

Man ställer ut både mat och dricka och anden vill väldigt gärna ha sugrör i vätskan. Det går inte att undvika men både hundar och katter tar för sig av det inte anden orkar 😉

Varje morgon möter jag också munkar som är ute på ”tiggarstråk”. Dom har en sorts gryta hängande runt halsen som förmodligen håller maten varm tills dom återvänt till klostret med gåvorna…

Med risk för att vara tjatig så är nog thailändare det snällaste, gladaste och mest fantatiska människor jag vet. Jag mötte en man som sorterade mogronens fångst av fisk som jag frågade om jag fick fota. Jag hade tänkt att ta ett foto på lådan där alla fiskar trängdes men han fiskade snabbt som ögat upp den största fisken och gav mig ett leende som jag levde på hela dagen…

När jag går längs stranden, mest Karon Beach, så ser jag varje morgon fiskarna antingen på stranden sorterandes sin fångst eller hur han i en vinglig lite båt, det finns ingen plats att sitta på, håller på att hala in sina fiskenät…

Och när restaurangen är stängd dugen den gott som parkering 😉

Sometimes I feel good

JUST NU KÄNNER jag så utan tvekan! Det är svårt att hitta något att klaga på om man inte ger sig den på att finna något vill säga. Jag föredrar att inte anstränga mig på den punkten 😉

Det vore överdriviet att påstå att det är fullt ös, för det mesta har vi det lugnt och skönt vid poolen och pulsen stiger endast något då vi ger oss iväg på mopparna. Inte så mycket för att det är vänstertrafik och att man kan man snacka om fullt ös medvetslös i trafiken hela tiden. Utan mer för att man måste ha full koncentration precis hela tiden för här kan man inte slappna av en sekund. Man blir omkörd på insidan och förresten ”alla” sidor och det är inte sällan man möter en lastmoppe, med lasten på sidan, som kör högertrafik eftersom ”man” inte ska så långt, bara några hundra meter eller så, för att leverera något till butik eller restaurang 🤪
Men min uppfattning är ändå att det fungerar fantastiskt bra trots den kaos som vi västerlänningar tycker att trafiken mest liknar. Man tar det lugnt och tänker över varje mannöver, speciellt västersidan när man kommer ur en rondell, så verkar det faktiskt som om thailändarna tar stor hänsyn. Och när man möter en turistbuss på en väg som mest liknar en asfalterad kostig gäller det att ha tungan i rätt mun…

Vi ligger ju såklart inte bara vid poolen utan vi tar oss ner till vår fina strand och slänger oss i Indiska Oceanen också…

Jag brukar tillbringa en stund på vår balkong, med utsikt över poolområdet, en stund innan vi ger oss av för lite middag frampå förkvällen. Solnedgången är utan tvekan finast vid stranden men inte helt utan mysfaktor från balkongen heller…

Oftast, eller om sanningen ska fram alltid med undantag för en gång, går jag ut ensam i ottan på morgonmotion med stavgång. Men som sagt ett undantag gjordes då jag fick med nådige herrn på en morgonrunda. Om det var för att han inte ville släppa iväg mig ensam på moppen över till Patong ska jag låta vara osagt men vi kom i väg tidigt, redan vid 06-snåret, för att inta Patong Beach för morgonens motionsrunda…

Sedan var det ju det där med att man inte måste någonting

Så har det gått en vecka igen

JUST NU KÄNNS det som om tiden bara kan få gå utan att göra några som helst avtryck. På något vis känns det som om jag är utanför min egen kropp som om jag inte passar i den längre…

Det är klart att veckorna ser i stort sett likadana ut – så känner väl alla mer eller mindre. Så ock för mig/oss. Måndagen börjar ju med seniorträning, styrka med gummiband. Ett rätt så tufft pass där man hittar muskler som man inte hade en aning om fanns…

Tisdagar kör jag Functional Moves, mycket bra träning för balans och rörlighet, och efter det brukar jag köra Yinyoga. Just den har jag valt bort ett par veckor men i dag hade jag inget att skylla på…

1_Traningtisdag

Onsdagar har jag som regel som vilodag från gymmet men den här onsdagen blev det ingen vila trots att jag inte tränade på gymmet 😉 Men en gång om året arrangerar mitt underbara gym en resa till Ullared för seniorerna. Vi är ju där då och då Woffe och jag när vi åker till Malmö (liksom ändå kör förbi) men det är så himla kul att åka med det här gänget så det vill jag inte missa. Och som sagt, man vet ju inte på förhand vad man inte visste att man faktiskt behövde 😉
En stor buss hämtade oss…

2_buss

Så klart hade Eleonore och Catarina ordnat med underhållning på vägen. I år blev det en musikquizz vilken jag på förhand kunde säga att jag inte skulle klara. Jag är hopplöst dåligt på sångtitlar och artister så…

3_quizz

…jag fick inte förstapriset och inget annat heller 😉
Det var en trevlig dag och vid 16-tiden tog bussen oss tillbaka hem igen. Woffegubben mötte upp med bilen på gymmets parkering och därefter åkte vi och handlade på ICA då det var så dags…

På torsdagsmorgon är det seniorträning igen. Jag cyklade och Woffegubben tog bilen. Han vill inte cykla när det är minusgrader ute. Jag kan ju inte skylla på det eftersom jag har satt på dubbdäck för en mindre förmögenhet 😉

4_synas

På seniorträningen skulle det egentligen varit Basis Ball Centercore men Catarina är inte helt frisk ännu så Petra körde skiten ur oss med Raw-varianten i dag också 😉

På kvällen hade vi besök av Marie som hade med sig tröstpresent (för att vår Thailandsresa inte blir av) som var mycket beroendeframkallande. Jisses vad goda dom är…

6_beroendeframkallande

Marie åker ju som sagt den 8/12 till Thailand utan oss så det var kul att träffas lite innan.

På fredagen skrotade jag mest runt härhemma och gjorde ingenting, eller jo det gjorde jag ju. Jag gjorde mitt livs första sötpotatispommes…

5_sotpotatis

På fredagskvällen är det förstås Fredagsfys Innan Fredagsmys som Stefan så klokt säger…

7_fredagsfys

I kvarteret lyser det av adventsstakar och stjärnor i nyputsade fönster och buskarna är fyllda med juleljus. Hos oss är det mörkt – inga stakar inga stjärnor – precis som det hade varit om vi hade fått resa iväg. Jag vill helt enkelt inte. Det kommer ju att bli både jul och nyår ändå så jag skiter helt enkelt i det. Nästa år, för det är ju så att den förbaskade julen återkommer, ska jag se till att inga hinder finns för att vara bortrest…

Det drar ihop sig

ATT ÅKA HEM från Lanzaroligt som Leon säger 😉 Här på Lanzarote var det en arkitekt med stort inflytande som bestämde att alla hus skulle vara vita och sedan fick man välja om detaljerna skulle vara blå, grå eller gröna. Vårt hotell hade blå detaljer…

1_frukost

Efter frukost blev det som vanligt en promenad. Det har ju blivit en god vana den här veckan…

2_prom1

Jag har väl nämnt att vi har pool va 😉

3_pool

På eftermiddagen kombinerade vi promenad två med en golfrunda på ett annat ställe…

4_golf

5_vantar

Man måste ju ändå säga att vi gått en hel del och inte bara latat oss 😉

6_prom2

I morgon blir det bara frukost o ch packning. Taxin hämtar oss 12.10 för vidare färd till flygplatsen.

Nästan en mil

DEN HÄR DAGEN blev en riktig promenaddag. Vi började med att Leon och jag skulle visa morfar vilken väg bussen körde oss igår när vi skulle till ubåten.

Så efter frukost gav vi oss iväg. Första biten var inte så trevlig mest väg och bilar men så småningom kom vi ner i en annan by med lite butiker och restauranger. Och vi konstaterade att det var tur att vi inte behövde ringa till någon 😉

1_telefonkiosk

Det blev en lång promenad så lite vila och vattenstopp var tvunget…

2_vilar

Efter drygt sex komma sex kilometer var det skönt att äta lunch och lite fika förstås..

3_sexkomasex

Så klart blev det poolplask med morfar efter promenad och mat…

4_badsaklart

När vi skulle ge oss ut för att ”jaga” dagens middag blev det en liten promenad igen och på vägen bestämde Leon att vi ville ha Fish and Chips (igen) till middag. Det är verkligen Leons favvomat här och faktum är att fisken är ljuvlig god panerad…

7_fishandchips

Och så fint skurna morötter får vi aldrig hemma 😉

Vi hittade en restaurang där vi kunde njuta av solens sista strålar innan den gick ner för i dag…

6_sistasolstralarna

På vägen hem blev det en lite glasspaus…

8_glasspaus

Leon visade att man kunde ligga och vila sig också…

5_bankvilaigen

Sammanlagt med förmiddagens promenad så hamnade vi på milen och drygt det för jag glömde sätta igång Runkeeper och AppWatch vid ett tillfälle och kom på det först senare. Men ingen ville gå om 😉

9_kvallensprom

Kyligare

DET BLEV SOM sig bör en ”första promenadrunda” efter frukost. Man kan nog säga nu, efter tre dagar, att det är rutin med frukost, promenad och bad 😉

I dag gick vi tillbaka mot den gamla delen för att vi ville kolla om det fanns en båthamn. Vi var i närheten sist men i dag gick vi alltså lite längre. Nåja, så mycket båthamn var det faktiskt inte där vi trodde att det skulle finnas en. Men vi sågett helt gäng dykare så det fick väl duga 😉

Det kändes kallare i dag och när solen gick i moln så åkte tröjan på. Det är första dagen vädret ”uppför” sig på det här viset!
Leon tar ju chansen direkt och föreslåt en liten motorcykeltur i väntan på att solen ska komma fram och värma oss 😉

1_motorcykel

På väg tillbaka stannade vi för en liten fika som idag bestod av en god jordgubbscheesecake. Lite skönt att vila sig, framför allt fötterna, en liten stund så att man orkar vidare hemåt.

2_cheescake

Jag berättade för Leon att vi alltid brukar hyra EU-moppar när vi är i Thailand och då kontrar Leon md att när han fyller femton så ska han också hyra moppe.
– Vad bra, säger jag, då kan ju vi köra ut på äventyr tillsammans du, morfar och jag.
– Ja, svarar Leon – om ni lever då!

3_forstarundan

Väl hemma igen blev det lite vila då jag hävdade att det var för kallt att bada i poolen. Det gick inte hem någon längre stund så snart vad det dags för pooolplask. Jag lyckades i alla fall förhandla mig till att vi inte behövde hoppa i utan att det var OK om vi stod utmed poolkanten och kastade bollen till honom! Phew!

4_obligatoriskt

Att unge herrn var helt ensam i poolen var inget som bekymrade honom. Vi skojade och sade att han hade hotell med ”All in poolinclusive” 😉

5_heltensam

Vi har pratat lite om att göra en utflykt med ubåt. Woffegubben är inte så lockad av det så Leon och jag bokade in oss för avfärd i morgon. Det ska bli spännande och när jag påpekade att det skulle bli ännu sämre väder i morgon och kanske t o m regna så fick jag det kloka svaret att det spelar ju ingen roll för då är vi ändå under vattnet 😉

Kvällsrundan blev kort kan jag lova – det var så kallt! Vi köpte med oss lite till TV-mys istället…

4_andrarundan

Lite molnigt

DET VAR LITE molnigt när vi vaknade. Så ”samrådet” beslutade vid frukosten att det helt enkelt får bli en golfrunda i väntan på solen 😉

1_godmorgon

Det är ”himla” bra med tre olika sorters juice så man kan säga att det går åt några glas nu när man kan hämta och välja själv…

2_juicehamtning

Som sagt en liten golfrunda i väntan på att solen skulle bryta igenom var det bestämt men den hann komma fram före vi var klara med golfen…

3_golfrunda

Det var friska vindar men vad gör väl det när solen är framme…

4_vagat

På väg hem från golfen och efter en rejäl promenadrunda köpte vi med oss lite fika hem så det blev solstolsfika vid poolen – inte alls så dumt!

5_solstolsfika

Tro det eller ej men i dag lyckades Leon ”lura” i mig i poolen! Jag hade föredragit några grader varmare men nu blev det som det blev och jag hoppade motvilligt i 😉

5_mormorbad

På eftermiddagspromenaden lyckades Leon igen! Att övertala mig att han verkligen, och då menar jag verkligen, behövde en ny fotbollsdräkt nu när Zlatan spelar i annat lag 🙂 Jo, jag tackar vilken liten rackare han är och fullt trovärdig vid övertalningen…

6_overtalad

Nåja, det är näst intill obetalbart att se hans lyckliga min när han poserade för oss. Och det är ju klart att grabben ska se fin ut på sportlovet och han har gjort klart för oss att han minsann ska ha både tröja och shorts på första gympalektionen när vi kommer hem och det blir redan på tisdag nästa vecka…