Min resa

ATT RESA I FRÅN är inte det jag gör utan till. Och jag kommer ju snart tillbaka ;-)

Det ska bli härligt att få krama om Anna, Oskar, Steffanie och förstås fyrbeningarna. Tyvärr finns Peter och Knodden inte på plats men det får bli dubbla kramar så fort tillfälle ges.

Jag längtar så obeskrivligt efter knodden nu igen! Jag har gjort klart hans påskägg, fattas bara något som Woffegubben ville komplettera med, alltså ännu inte helt godkänt av Moffegubben…
En egen handväska med allt som bör finnas i en dito har jag fixat till ;-) Woffe ska bara korta in axelbandet lite. Den är full med spännande fack och dragkedjor som han gillar.

Utanför tågfönstret lyser solen och björk och gran rusar förbi. En och annan istäckt sjö som väntar på vårsolen. Jag borde njuta för det är vackert! Men jag längtar bara tills jag är framme.

Tankar från resenären någonstans i vårt avlånga land…

Alldeles för fort

HAR DAGARNA MED Leon passerat! Men det är dagar som gått rakt in i mitt hjärta och det blir med lätta steg jag kommer att längta till nästa tillfälle.

Vi lade oss ganska tidigt för att hämta nya krafter inför den sista dagen. Jag förstår ju varför man inte får barn när man är 58 ;-) Man är helt slut efter en dag men lycklig. Jag inser nu också att man kan njuta mer av sina barnbarn än sina barn. Missförstå mig nu inte för allt i världen! Men man har ansvaret, den tunga biten, några dagar och jag hade ju förberett det mesta i matväg och vi var ju två hela tiden som kunde roa och trösta. Riktigt så ser ju inte vardagen ut med arbete på heltid, barn som ska hämtas och lämnas, handla och hinna med. Det slapp ju vi ;-)
Så dessa dagar har varit som en enda lång och smaskig efterrätt!

Natten var lugn och fin ända fram till 03.30 ungefär, då gnydde han till och jag gick in och klappade om lite, ordnade med täcket och letade upp hans tre nappar. En ska vara i munnen och de andra två i vardera hand ;-)
Men, han kände så fort jag lämnade rummet och jag satt ändå kvar till jag tyckte mig ana på andetagen att han sov. Icke han märkte så fort jag gick i väg så då beslutade jag mig för att hämta täcke och kudde så flyttade vi helt sonika över till Leons stora lekmadrass. Vi somnade bägge två och inte ett ljud hördes förrän det var dags att vakna 07.54 ;-)
Jag låg vaken länge och lyssnade på hans rossliga andetag, han är lite hostig, och kände mig varm i hela kroppen. Måtte natten aldrig ta slut tänkte jag flera gånger ;-)

Jag tycker vi hann få till rutinerna ganska väl på morgonen.
Först konstatera att Barbamamma och pappa sitter bekvämt medan jag gör vällingen.
Sedan dricka den i soffan när mormor sitter med och klappar om…

Vi hade inte för avsikt att gå ut i dag i det kalla vädret så vi slappade runt ganska länge i pyjamaserna ;-)
Lyssnade och tittade lite på Hestekorna, som Leon gillar väldigt mycke, och Paddade lite…

Det blev lite risgrynsgröt och leverpastejmacka till ”riktig” frukost och som sagt vi tog det ganska lugnt. Klädde oss först strax innan de ömma föräldrarna kom tillbaka från Köpenhamn.
Och jisses så glad han blev knodden. Vi såg dem genom köksfönstret när dom anlände så han blev alldeles vild ;-)

Egentligen var det ju middagssömn precis då men det blev så spännande så det blev inget med det ;-)

Vi lekte lite och lyssnade på musik och sjöng o dansade och busade lite förstås…

Sedan drog vi oss hemöver och jag somnade som en klubbad säl i bilen innan vi var ute från Malmö ;-)

På Hallandsåsen stannade vi till och åt lite…

Väl hemma blev som sig bör, uppackning, tvätt och ja, ni vet ju hur det är!

När jag tagit hand om tvätten och packat gymväskan blir det sänggång. Jag kommer att sova gott i natt med fyra dagar av knubbiga-armar-kramar och så mycket kravlös kärlek som en mänsklig varelse kan ta emot ;-)

Många stationer blev det...

ÄNTLIGEN VAR DET dags att hoppa på tåget! Som jag räknat timmar och minuter dessa sista dagar…

20120126-210846.jpg

Station efter station passerades…Varberg, Falkenberg, Halmstad och Hässleholm…

20120126-215545.jpg

Sedan närmade jag mig Lund…

20120126-220013.jpg

Där jag bytte tåg.
Och efter Malmö Central och Triangeln nådde jag slutdestinationen med buss ;-)

20120126-220414.jpg

Dagar som flytt...

DET VILL SÄGA HELGEN som vi tillbringat i Den Kungliga Huvudstaden med den ”lilla”, Oskar och fyrbeningarna. Det var verkligen på tiden – vi har inte setts sedan Leon namngavs samt firade sin ettårsdag – då i Malmö.

Vi tog fredagen ledigt, sov ut (alltså ingen klocka som skrällde), packade ihop oss och stack i väg. I ett gråmulet väder men hopp om bättring – vilket det också blev.

På lördagen sken solen som en tok och efter en mysigt lång och härlig frukost gav vi oss av på en riktigt fin höstpromenad.

Vi fick den äran att packa in oss i Oskars lilla Guldpärla…

Hundarna var lite konfunderade som är var vid Annas bil som är större ;-)

Det blev en härligt höstig promenad…

Man anar hösten och luften är härligt sval och lite kall vid inandning…

Och vi njuter både folk…

och fä ;-)

Den lilla Kitty löper nästan amok av glädje…

Och vi är inte ensamma…

Boris, som är åldersmannen i gruppen, tar det i lite lugnare takt och blir lite efter – men det passar Woffegubben bra, som oxå är åldersman i gruppen ;-)

Och visst är det vackert med hösten som jag inte egentligen gillar ;-)

Jag får väl ge mig dårå…(men det är ju så kort tid)…

Och vi ser även lite älgfylla…

På eftermiddagen spelade vi bowling i Kistahallen – det var kul även om jag nu blev slagen på stort ;-)

På kvällen blev det helt underbar middag – komponerad av Oskar och sedan film – även den fixad av Oskar ;-)

På söndagen, i dag, blev det inte så mycket mer än frukost innan det var dags för oss dra hemöver igen – en helg går alldeles för fort…

Vi fick en tradig resa hem eftersom den stördes av en trafikolycka med lång stillastående i bilkö – nåja…

Väl hemma igen blev det som det sig bör, uppackning av resväska och nerpackning av gymväska samt förstås en maskin tvätt.

I morgon är en annan dag. Och jag har bloggat – vilket hör till ovanligheterna numera ;-)

Dags att komma ikapp, del fem

LÖRDAG 15 OKTOBER sista hela dagen i Tyskland – i morgon blir det hemresa igen.

Vi passade på att hälsa på hos lillebror Lars och Ramona för att titta på deras nya hus.
Innan vi kom iväg ringde Leon till pappa för att höra hur det var ;-)

Och passade på att klättra lite eftersom det tar sådan himla tid innan dom vuxna blir klara att åka…

Leon tyckte det blev långtråkigt när vi smaskade på god tårta och drack kaffe hos Lars och Ramona medan han fick torra smörgåsrån ;-)

Så vi tog en sväng till lekparken med bägge barnen som guider…

När vi kom hem var det i stort sett dags att sova för lille herrn. Men han var lite orolig att vi inte skulle vakna i tid inför morgondagens resa hem så han ställer klockradion på väckning ;-)

Hemresan var lite jobbigare då hamnade i en tio kilometer lång kö men när vi väl kunde stanna på en rastplats så unge herrn fick springa av sig lite energi och fick lite att äta så var det bra igen.

Vi lämnade av Steffanie och Leon hos en längtande Peter och åte sedan hem till Gråbo. Där landade vi ganska sent så…

Dags att komma i kapp, del fyra

SÅ VAR VI DÅ framme för målet med resan till Tyskland. Att fira Woffes farbror som uppnått den aktningsvärda åldern av åttio.
Horst håller här välkomsttalet…

Och Leon lyssnar förstås noga…

Alla goda vänner och släkt var samlade.

Lillebror Lars…

Och Leon kollar alla skrymslen ;-)

Renate…

Lillebror Holger och fru Carola…

Lars och Ramona…

Steffanie så klart…

Födelsedagsbarnet dansas in med alla barnbarnen som dansar runt Horst och Inge som dansar i mitten…

Yngsta tillskottet av barnbarnsbarn var förstås med…

Leon blev lite trött och här vaktar Morfar skatten…

Frågetävling…

Det blev förstås rätt på alla svar ;-)

Alla barnbarnen…

Fyrverkeri och tårta…

Och dans förstås…

En fantastisk kväll och natt! Dom kan det här med fester – ingen tvekan råder om det ;-)

Dags att komma i kapp, del tre

FREDAG 14 OKTOBER började dagen som vanligt med en pigg Leon…

Trappor är himla kul alltså…

Leon och jag tog en liten promenad så han fick sin skönhetsömn inför kvällens fest ;-)

Det var för all del inte bara Leon som snek åt sig lite sömn…

Och det blev förstås lite gott äta innan avfärd…

Att det var gott, som alltid, råder ingen som helst tvekan om…

Renate har själv ritat sitt hus och där är så himla trvisamt. Vi bor som kungar när vi är på besök…

Gästrummet…

Och sovrummet som Leon och Steffanie invaderade ;-)

Och ett badrum som jag fullkomligt älskar! När solen lyser in här på morgonen ja…

Man vill inte åka hem när man väl har kommit hit ;-) Och trädgården som är som en dröm – jag skulle nog kunna tänka mig att bo här oftare ;-)

Dags att komma i kapp, del två

TORSDAG TRETTONDE OKTOBER vaknade vi till en fullkomligt strålande dag.

Efter frukost blev det en promenad i omgivningarna…

Så ljuvligt väder, riktig brittsommar…

…med en himmel så blå så man nästan tappade andan…

Vi inspekterade Renates joggingrunda ;-)

Leon passade på att ta in skönhetssömn under promenaden men på vägen hem var han vaken…

Väl hemma igen…

Blev det lite vila på soffan i trädgården…

Det var så skönt så visste man inte bättre kunde man tro att det var mitt i sommaren…

Efter lite lunch var vi ute och shoppade lite, mest till Leon ;-)

Och Leon ser till att Morfar får leka lite…

Och i morgon ska vi minsann på fest så det gäller att komma i säng i tid så man är riktigt pigg inför fredagskvällen…

Dags att komma i kapp, del ett

ONSDAG TOLFTE OKTOBER startade vi från Gråbo i ottan mot Malmö för att hämta upp arvingen och barnbarnet ;-)

Så fort bilen var packad bar det av över bron till Köpenhamn och sedan vidare mot Rödby för att där ta färjan över till Puttgaden…

Leon sov nästan hela vägen så han fick ”leka av sig” lite på färjan innan det bar vidare mot Hamburg…

Resan gick över förväntan bra med den lille. Han sov mest hela tiden och var väl så pigg när vi kom fram till Renate, Woffes syster, som härbärgerar oss dagarna här…

Efter att Leon undersökt alla Renates fina prylar högt och lågt, inspekterat samtliga skåp samt kattens vattenskål var det dags att sova.
Borstar tänerna…

…och tar kvällsbadet…

Vi var alla ganska trötta efter dagens resa men lite umgänge och snack blev det innan det var dags även för oss vuxna att komma till ro.

Det tar på krafterna ;-)

ATT VARA en aktiv mormor. Jag orkade inte blogga i går när vi kom hem efter dagen med Leon ;-)

Jag börjar förstå nu varför man inte får barn när man är 58 ;-) Man orkar helt enkelt inte! Därför är det himla praktiskt att man kan njuta av dem ändå som mor- och farföräldrar.

Han är så himla go och aktiv hela tiden när han inte sover. Det går bara inte att vara på dåligt humör när den lille är i närheten. Och kramar från hans knubbiga armar kan göra vem som helst knäsvag. Och den otroliga glädje över så banala saker som en kastrull eller tom plastförpackning från cocktailtomater ;-)

Som vanligt tog vi en liten promenad efter grötmålet för då brukar han somna så gott i vagnen. Leon sitter så fint och väntar när mormor plockar ihop sig…

Det var mycket snack med dada och tack och lite ahh och förstås lite pruttande med munnen men till slut så tog sömnen över…

Det var soligt men himla blåsigt. Nåja, allt utom regn får duga ;-)

När vi kom hem efter sovpromenaden fick jag hjälp i köket…

Och efter lunchen så blev det promenad igen. Vi skulle nämligen fortsätta att jaga skor till lilleman…

Jodå, vi hittade ett par skor och det var minsann så tröttsamt så det blev en liten sovpaus på vägen hem…

Ja, och när vi kom hem så var jag så trött så jag satt och somnade i soffan ;-)