Helt utslagen

UNDRAR JUST NÄR man ska lära sig att hålla truten? Jag har ju sagt, så många gånger nu, att jag aldrig blir sjuk! Jomen hallå!

I dag kände jag mig risigare än risigast när jag steg upp i morse – men tänkte att det blir säkert bättre under dagen. Morgnar är ju alltid värst – har jag hört.

Inte fan blev det bättre! Snarare tvärtom med huvud som kändes som om det skulle flyga av kroppen när som helst och ont i nacke och förresten resten av kroppen också för den delen!

Så…vid 14-tiden gav jag upp och tog bussen hem. Bäddade ner mig direkt och sov till 18.30 när Woffegubben (som stannade kvar på jobbet för att försörja familjen) kom hem.

Jag somnade omedelbart, förmodligen vid 15-tiden så det blir en spännande natt! Frågan är om jag somnar över huvud taget? Nåja, det är ju lördag i morgon så skulle det blir sömnlöst så må det ju vara ;-)

Jag tröstar mig lite, i min ynklighet, av veckans tulpanbuketter…

Jag känner mig lite bättre – utan tvekan – frågan är bara hur länge? Har spinning inbokat i morgon men inte bestämt mig för om jag ska avboka ännu. Tar det beslutet under kvällen har jag tänkt.

Det finns vissa värden, i form av en ny avancerad våg jag köpte i veckan, som heter skelettmuskler som talar för träning…
Jag blev hiskeligt besviken på att den var så låg då jag tycker att jag tränar mina muskler rätt så intensivt!
Att alla andra värden såsom vikt, BMI och kroppsfett var alldeles för höga det visste jag. Där räcker det med sunt förnuft för att fatta det – krävs ingen avancerad och skitdyr våg för att konstatera läget på den fronten. MEN jag hade ju hoppats på att värdet på skelettmusklerna var mer än bra ;-(
Så var alltså inte fallet… För kärringar i min ålder är normalvärdet mellan 24,1 till 30,1 och jag landade på 25,9! I min vildaste fantasi trodde jag nog att jag skulle hamna lite högre…
Sanningen är grym! Därför ska jag känna efter riktigt noga i kväll om jag kanske ändå kan träna i morgon. Lite styrka och lite kondition…

Jag har tiden att känna efter för nu surrar maskin två av veckans tvätt runt där inne – i tvättstugan.
Och mannen i mitt liv har förberett med uppvärmning av bilen till morgnen – om utifall att ;-)

Kallt har vi! Nu ligger tempen på minus 13 grader så jag har höjt värmen på max samt tänt på…

Nu var det så själva fan om inte juleljusen ska ta slut ;-)

…och för all del lite andra ljus oxå ;-)

Vilodag...

JODÅ JAG avbokade dagens gympass, Indoorwalking och Spinning, till förmån för vila av den gamla trötta kroppen ;-)

Och det vore en grov överdrift att förneka vilan – jag sov till 10.30 som ett barn ;-) Så, efter spikmatta blev det egentlig uppstigning först 11.00! Men jag förklarade för mig själv att det var OK bara det inte blev en vana.

Vakna ja, fast man hade ju mest lust att lägga sig igen vid en blick ut…

…och somna om. Snö! Vad i hela friden ska vi ha det till nu? Julen är ju förbi!

Well, jag hade ju lite att göra – så det vara bara att sätta igång med Ärtbullarna som ska bli mellanmål till lille knodden nästa helg.

Under tiden som dom jäser ansar jag palmen en aning som tydligen inte trivs med att vara placerad inomhus – och det hjälper föga att jag säger att vi helst också hade häckat i pensionärskuvösen…

Å anra sidan blir det plötsligt lite luft i allrummet – så inget ont utan något gott ;-)

Sedan återvänder jag till Malmö och penslar bullarna med vispat ägg…

Och här och nu önskar jag att jag kunde förmedla den helt underbara doft som uppstod då bullarna gräddades…

Att dom smakade ljuvligt behöver väl knappast påpekas…

Och, man får säga vad man vill om Kung Bore, men han tar sitt jobb på allvar ;-(

När jag ändå hade byxorna nere, eller ugnen i gång, så satte jag några limpdegar. Vilket innebar att jag fick fix dagens middag i garaget??

Ja, det är ju så att jag behövde micron för att värma middagen men eftersom vi har micron integrerad i ”vanliga ugnen” så…
Fick jag helt enkelt ta mig ut i garaget där vi en ”lös” micro…

…för att värma upp dagens middag som då bestod av fläskfilé med blomkålsris med spenat, svamp och fetaosttärningar. Samt skuren tomat som Woffgubben ordnade helt på egen hand ;-)

Och Kung Bore gav inte upp – jag blev tvungen att trampa ut till soptunnan och minsann…Ingen hade skottat gången…

…och nu fyra, visserligen lågprofil, limpor och tjugo ärtbullar senare…

Stänger Gelas Kök för i dag…

I morgon blir det spinning i alperna – vilodagen är till ända med undantag för att jag ska njuta av kvällen i fåtöljen ;-)

Jag vill, till mina läsare, tacka för all uppmuntran angående mina tidigare inlägg! Och det gäller även dem som försöker övertyga mig om att jag tränar för mycket ;-)
Jag tar till mig alla åsikter men ger mig själv bestämmanderätt i slutändan ;-)

Sansa sig...

JAG SKA INTE sticka under stol med att jag är aningen chockad över gårdagens besked om eventuell Artros i höften. Det behöver jag nog inte försöka med heller för dem som känner mig förstår min upprördhet. Jag som inte ens vet hur man gör när man sjukskriver sig ;-)

Om det nu är så – att jag har Artros i höften – så har jag ju knappast något val. Jag menar det är bara att acceptera och göra det bästa av situationen. Det låter väl hurtigt och bra? (Helvetes skit säger jag tyst för mig själv!)

Eftersom jag är helt novis när det gäller alla sjukdomar så tar jag ett djupt andetag och googlar om tillståndet.

Höftledsartros är en nedbrytning av brosket i höftens led mellan bäckenbenet och lårbenet.

Läser vidare…

De vanligaste symtomen för höftledsartros är:

att du har ont i höften när du börjar röra dig, så kallad startsmärta
att du har ont i höften när du står eller går
att du har en stel höftled eller att stelheten ökar mer och mer
att du har värk i höften på natten och när du vilar.

Och här tror jag ett kort ögonblick att jag blivit intervjuad för ovan stämmer precis. Inser sedan att jag inte är ensam. I Sverige finns det 7-8 000 000 som har Artros…Bara i Sverige!
Så. Där rök chansen om att vara unik. Lär väl knappast hitta någon som inte känner någon eller har denna ”folksjukdom”. Mycket märkligt?

Det finns dock glädjande besked i allt jag googlar fram:

Du kan inte påverka själva artrosen. Men ofta blir det bättre och du får mindre ont om du rör på dig och tränar. Träning hjälper till att bygga upp styrkan, förbättra uthålligheten och töja ut strama muskler. Promenera, cykla och simma är bra träning vid höftartros.

Jag fruktade nämligen att min doktor ska säga, om två veckor (eller snarare t o l v dagar om vi ser det krasst), att jag måste sluta träna. Så det var ju bra om man nu ska hitta något som är bra i detta ;-)

Har du ont i höften kan du använda promenadkäpp. Promenadkäppen hjälper till att avlasta lederna.

Njaee, men jag får väl använda mina stavar lite mer frekvent. Kan ju vara bra att ha som stöd när benet viker sig tänker jag lite ironiskt dårå.

Det finns olika hjälpmedel som avlastar leden, fråga en arbetsterapeut eller sjukgymnast. Arbetsterapeuten kan också hjälpa till med anpassning i hemmet och på arbetsplatsen.

Suck…Sportrehab då – igen!
Det är inte så att jag är otacksam över Sportrehab – tvärtom faktiskt! Dom har hjälpt mig med hiskeligt bra resultat tidigare, t ex när jag fick discbråcket i nacken. Ve och fasa vilket vrak jag var när dom satte tänderna i mig.
Ja, inte bokstavligt då.
Det är bara det att det är tidsödande och det ställs krav på övningar man ska göra mellan besöken – men jag hör själv nu att det låter djävligt gnälligt av mig så glöm det!

Well, det var inte min mening att trötta mina få läsare med fakta ni förmodligen redan visste om – det är bara jag som är så satans okunnig och jag ska förbereda mig upp till tänderna inför återbesöket.

Om det nu är Artros?

Är det inte Artros – ja, då ska jag bära mina nyvunna kunskaper på lätt(ad) vänsterhöft.

I går kväll körde jag, om är något omtumlad och tankarna i mer eller mindre kaos, ett pass styrka och ett avslutande pass motion bestående av Indoorwalking. I dag är det däremot vilodag ;-)

Det må vara som det vill med allt men solen lockade i alla fall ut mig på en mycket kort, med betoning på kort, promenad. Bara runt kvarteret så jag fick lite ”frisk” luft. Hur frisk luften är i centrala Göteborg finns det säkert åsikter om men det tar vi en annan gång ;-)

Dessutom är det ju faktiskt vilodag i dag ;-)

När jag kom hem, ja jag tog bussen hem lite tidigare för att hinna klippa mig, så blev det lite pyssel med tvätt som skulle först tvättas och sedan hängas upp ;-)

Tulipanerna från förra veckan så lite ledsna ut…

…men när jag ansat till dem kom jag fram till att de duger några dagar till ;-)

Det visste jag naturligtvis inte då – när jag köpte en ny bukett till mig från Woffegubben…

Dessutom har jag vattnat mina stackars orchideer, det är ett under att dom inte sagt upp bekantskapen för länge sedan och flyttat, och därmed räddat alla från en hemsk död. Vattenbristdöd!
Jag kanske kommer till himlen trots allt ;-)

Jag har också, med stor beslutsångest bestämt mig för att avboka morgondagens dubbelpass av Indoorwalking och Spinning.
Om det beror på:
1. Att mitt onda vandrat ner i knäet under dagen…?
2. Eller allt jag läst om Artros i dag på nätet…?
3. Eller att GT har larmat om snökaos i morgon ska jag låta vara osagt?
4. Eller om jag/vi kanske borde ta tag i den där veckostädningen som inte blivit av på några veckor?
5. Eller om jag skulle ta och ta den där sovmorgonen som jag så hett traktat efter länge nu?

Som sagt…jag vet inte vad som fick mig att ta beslutet ;-)

Nu tänker jag i alla fall, i väntan på att maskin numro två med tvätt ska bli klar, njuta av en liten men spartansk ostbricka…

Bara så där – från Gråbo…

Tiden...

…ÄR ETT GISSEL och svår att hantera i vissa delar. Som i dag när jag sov till 10.30 och med spiktid hann bli 11.10 innan jag steg ur sängen…

Jag får alltid ångest, utan undantag, när jag sover så länge och ”tappar” bort stora delar av dagen, den lediga dagen! Trots att jag brukar trösta mig med att jag behövde det – annars hade jag vaknat ;-)

I dag fick dock min döttrar mig att förtränga detta genom att ringa upp och facetima med lille Leon i förgrunden ;-)

Leon skrattade så mysigt när jag visade hans nappar och lego som glömdes kvar efter julhelgen.

Anna är i Malmö hos Steffanie, Peter och Leon över helgen.
Så med vissa klagomål på FB om brist på foto för en längtande mormor kom det två MMS…

Upplyft av Facetime och MMS så kunde vi börja dagen – om än med förmiddagen bortsovd ;-)

Vi hade bestämt redan innan att julen skulle städas bort den här helgen så vi satte igång…

Alla återstående julblommor fick gå hädan och det som fortfarande blommade sattes i vas…

Stakarna åkte undan, julgardinerna åkte ner, tomtar och annat juligt likaså. Och det tog mycket längre tid än vi trott – men så är det ju jämt ;-)

När allt juligt var borta så började återställningen av hemmet till normalläge…

Men man kan ju ställa sig frågan varför det finns en hel stor skål med julgodis kvar?
Och en hel drös med Julmust…?

När det redan varit mörkt en stund påbörjade jag dagens middag som även i dag bestod av kyckling. Det är kycklinghelg i det Müllerska huset ;-)

Av ett kilo kycklingfilé blev det färs till kyklingburgare…

Som formas, steks och ovanpå läggs en ”kaka” med Havarti-ost som får smälta ner en stund i ugnen…

Till det blev det blomkålsmos och små djälva tomarer (cocktailtomater). Woffegubben var tyst en lång stund sedan sade han:

– Herrejisses vad gott det var! Detta har du inte gjort för sista gången!

Så…därför tänker jag servera resterna i morgon…

Bekvämt och bra då jag är borta från hemmet (läs köket) stora delar av dagen eftersom det nalkas minst en halvdag på gymmet ;-)
En delsträcka av Tour de France och sedan Indoortalking i sportcafét…

Vilket påminner mig om att det är hög tid att packa morgondagens gymtrunk ;-)

Sanslöst...

MEN HUR KAN MAN sova till 12.30? Det gjorde vi idag! Det underlättar ju inte stressen precis men jag får väl anta att kroppen behövde för annars hade den väl för tusan vaknat tidigare ;-) Även om det nu råkar vara Första Advent…

Å andra sidan kan man undra hur vi kunnat sova med allt liv från storm och oväder som ju måste ha hörts under natten. Det har blåst och blåser fortfarande något hiskeligt. Och med det kommer förstås regn i obeskrivliga mängder. Så mycket regn så att vi numera har sjötomt…

Vi får verkligen hoppas att ine Skattemyndigheterna är ute och spanar för då får vi nog tusan taxera för sjötomt också ;-)

Nåväl, hur som helt är det nog dags att ta in trädgårdsmöblerna som pryder utanförskapet…

Fast man undra ju vilken årstid det är egentligen…

Palmen fick flytta in från pensionärskuvösen och nu blir lilla granen ensam där ute om man inte räknar hortensiorna som ju gått i vintervila…

Jag börjar planera dagens kökstjänst…

Så jag steker upp resten av kalvfärsen som jag inte orkade i går kväll. Blandad med bladpersilja och parmesanost…

Gräddstuvar ett huvud savoykål som ska serveras till löfbiff…

Fast inte i dag, det får bli lunchlådor precis som kalvfärsbiffarna.

Nä, i dag ska det bli en annan variant av rostade grönsaker så jag fyller första lagret i långpannan…

Sedan det andra lagret…

Och tredje innan det åker in i ugnen…

Sedan steker jag lövbiffen i grillpannan…

Som sedan åker in i ugnen med grönmögelost på…

Därefter åker grönsakerna ut en sekund från ugnen för de två sista lagren med paprika och körsbärstomater…

Som snart blir klar och så även lövbiffen…

Serveras med en mumsigt god sherrysås ;-)

Och den lilla granen är så ensam där ute i den kolsvarta pensionärskuvösen…

…medan palmen tar upp halva allrummet ;-)

Japp, det var denna helgen det – försvann snabbare än en månadslön…

Nu ska jag i alla fall packa gymtrucken för i morgon har jag tänkt mig träning…

Det blir en trevlig vecka om det går som jag planerat. Träning måndag, tisdag och onsdag. Årsmöte och julbord med Ledarna på torsdag och pilsner med gymgänget på fredag. Och att inte förglömma tandläkaren för oss bägge på onsag ;-( Kan man ha en bättre vecka att se fram emot?!
Jag bara undrar?

Nåja

VECKAN SOM GÅTT blev en besvikelse så till vida att jag känt mig som en påse nötter i uppförsbacke och inte tränat på hela veckan! Trots att det känns helt galet (för att vara mig) så tror jag kanske att det var ett nödvändigt beslut. Och som grädde på moset har det, av samma skäl, inte blivit något gjort här hemma heller.

Vi ska ju fira jul i Gråbo i år och det har vi inte gjort på många år så jag har känt mig väldig stressad och knappt vetat vad det innebär ;-)

Men i fredags fick jag i alla fall upp julgardiner och bara det gjorde att det kändes lite bättre. När Woffe kom hem kom även stakarna på plats och hokus pokus helt plötsligt såg huset riktigt ”juligt” ut ;-)

Lördagen gick åt till att sanera huset vilket tog sådan tid så det blev frukost först fram på eftermiddagen…

När vi var klara med städningen – som tog långt längre tid än det borde började jag med dagens middag…

…som blev rostade grönsaker och lammfärsbiffar med dijoncréme…

På kvällen försökte vi fånga lite advensstämning med stiltongratinerade päron…

Och lite glögg…

Jodå...

I DAG HAR JAG jobbat fast på jobbet och jag måste nog säga att det gick bra så här nu när jag summerar dagen.

Jag hade visserligen huvudvärk i dag också men inte riktigt av den kaliber jag haft innan. Min gode arbetskamrat David hjälpte mig att göra en bättre inställning på stolen och alla kolleger engagerar sig genom att fråga hur det går. Det har med all säkerhet en psykologisk effekt eftersom det tog väldigt lång tid av huvudvärk innan jag tog upp saken med min chef.

Sedan lurade jag mig slälv en aning med att bestämma att jag väntar med att ta värktablett till efter lunchpowerwalken med resonemanget att frisk luft kan göra underverk ;-)

Det gjorde det förstås inte men jag fick verkligen fullt upp efter lunch och hann kanske inte tänka på huvudvärk. Så än så länge har jag inte tagit någon värktablett och nu ska jag ju ändå snart hoppa i säng så…

Jag avbokade gymmet i dag också… Jag vet inte om det är bra eller dåligt men det är under inga omständigheter skojigt att gå dit med blixtrande huvudvärk…

Det innebär att jag får p l e n t y med tid över om man säger så…
För att inte få nippran helt gav jag mig på kylskåpssanering i kväll…

Och för att inte gå in på närmare detaljer kan jag medge att det är ett under att inte skåpet exploderat? Jag slängde en stor balja med olika livsmedel där Bäst före var från 2001 och framåt!!
Minst tio Blockchokladkakor som inte längre var av färgen brun…?

Jag säger som Mamma alltid sade – Inget ont utan att det för med sig något gott!

Men, det ska erkännas att jag får panik av att inte träna – jag kommer att vara på ruta ett när jag väl kan återvända… Om jag kan återvända??

Men vi ska väl inte måla fan på väggen – det räcker gott med ett kylskåp som fram till i dag var likt ett minfält ;-)

Vem vet jag kanske hinner röja skafferiskåpen oxå ;-)

För övrigt kan jag meddela att varje steg på lunchpw:en var en plåga även i dag så här två dagar efter Tappavandringen!
Ingen normalt funtad människa i min närhet kan fatta att det blev så när jag tränar så mycket… Och även om jag inte kan räknas till samma kategori, alltså normalbegåvad, så fattar inte jag heller!?

Någon kär kollega trodde att jag hade ”något” i kroppen och att det är därför musklerna reagerar så här. Så kan det kanske vara men framförallt är det en tröst…

Allt har en ände

OCH KORVEN HAR TVÅ sägs det. När jag kom hem efter den underbara höstpromenaden var det bara att ta vid där jag slutade.

Jag kokade färdigt vitkålen till dagens middag samt stuvade två kg morötter…

Det blev middag på Utanförskapet…

Korven färdiggjord i ugnen…

Och vitkålen…

Till det vanlig bonnig sallad förstås…

Nu tänker jag inte göra något mer vettigt i dag…

Startade dagen med…

ATT MED STÖRSTA försiktighet ta mig ur sängen – jag har en grym träningsvärk sedan vandringen igår ;-)

Fast det är inte hela sanningen för jag vaknade redan vid tretiden i natt och var tvungen att gå upp och ta en värktablett för höft- och ryggont.

Jag hade bestämt mig för att vi skulle äta chorizo till middag i dag. Choritzo med hör kötthalt. Jag hittade en variant på ICA som höll 82 % så det fick duga.
Att stå i köket i dag var ganska väl lämpat med tanke på min träningsvärk – det krävs inte så många steg mellan diskbänk, spis och kylskåp ;-)

Jag gjorde en god röra på basilikablad, soltorkade tomater i olja, fetaost och creme fraiche som jag mixade och sedan fyllde korvarna med…

Till det strimlade jag ett vitkålshuvud som jag stekte lite lätt med en stor gul lök. Kokade ihop allt med krossade tomater och tomatpurée, kryddor och lite creme fraiche.

Under tiden samlade jag ihop fyra lunchlådor av resterna från fredagen med kalkonstek, blomkålsmos och krustader med svampstuvning…

När jag kommit så långt sken solen som en tok på himlavalvet och jag bestämde mig för att hänga kameran på axeln och överge köket för en stund…

Lite bakis…

VAKNADE INTE FÖRRÄN 09.30 men det var det värt. En sådan trevlig fest vi var på i går!

Jag har ägnat dagen åt att byta gardiner. Jo, jag putsade ju alla fönster för några veckor sedan men orkade inte me gardinbyte också. I dag var det dags efter att ha samlat kraft igen…

Lika fint väder i dag! Även om jag nu ägnat dagen inomhus så är det dock trevligare om solen lyser där ute ;-)

NUu, regnar det dock och morgondagen är är inplanerad med gym helkväll! Gymväskan är packad så nu är det bara några timmars sömn som krävs…