Inte nu igen!

GILLAR INTE HÖSTEN och för all del inte vintern heller! Som en käftsmäll dalar humöret utan att det går att förklara varför det hände här och just nu och igen och igen?! För så är det – känslan känns igen. Kanske är det hösten kanske inte? Kanske något annat? Lite som att gå på en minbana…

Host

Om det var möjligt att gå i ide hade det varit ett bra alternativ, bara för att slippa, komma ifrån och gömma och glömma. Nu är det inte så lätt, tyvärr!

Man kan ju så klart isolera sig och sluta uppdatera med justa ”one liners” på sociala medier eller med bilder som kanske får någon att tro att allt är OK.
För så är det väl?

Stundtals är riktningen rakt in i väggen – dörren har hittats med nöd och näppe! Än så länge! Frågan är bara hur länge?

Att man har miljoner ting att vara glad över hjälper tyvärr inte i lägen som dessa och det ger ju en enorm otacksamhetskänsla när det finns andra som har det mycket värre…

host2

För att inte glömma, del fyra

NÄSTA ÅR FÅR jag nog skärpa till mig och uppdatera i realtid! Att blogga i kapp bara för att man säkert ska minnas är naturligtvis inte helt i sin ordning. På något sätt mister det sin charm och framför allt sitt sammanhang…
Samtidigt som jag skriver dessa ord tycker jag mig höra att ”det där har du sagt förr” Och det har jag ju!

Det fanns ju faktiskt en tid när jag uppdaterade bloggen varje dag. Då hade jag ju faktiskt mycket, och då menar jag mycket, mindre tid än jag de facto har just i dag och framför allt denna sommar.
Nu ska jag väl i ärlighetens namn inte ge just tiden hela skulden till att den här bloggen i princip är död.
Jag tyckte nog att jag kom till en punkt där det mesta var upprepning av redan ”dokumenterade” händelser.

Men, när jag tar mig tiden att uppdatera så känner jag att det är ganska kul!

Anemone

Jag planterade en hel drös, minst tjugo, Anemoner. Nu var det bara ett fåtal som ”tog” sig.

Buskeigen

Den här busken blommade en andra gång i år ;-) Den härliga värmen som kom i augusti var nog högst bidragande till att det blev som det blev ;-)

Dagliljan

Egenodlade-rudbeckia

Den här Rudbeckian drev jag också upp i mitt lilla ”växthus” och tre till. Jag hoppas dom överlever nu så det blir kraftiga fina exemplar till nästa år.

Fjarilsbuske

Min fina Fjärilsbuske, som jag fått med från Tyskland av Renate, har tyvärr näst intill tynat bort. Det här blev den enda riktigt kraftiga blomman i år. Från början var den så stor kraftig och växte så jag blev tvungen att dela den och till och med gav bort delar i flera omgångar.

jarnek

Liljaigen

Jag hade några ”sena” liljor som slog ut när dom flesta andra var överblommade.

Rudbeckian

Den här fina Rudbeckian köpte jag förra året i Malmö när vi var och hälsade på hos arvingen. Det såg mörkt ut i våras och jag fruktade att den inte klarat vintern men så växte det upp några blommor, i alla fall två ;-)

snarliklilja

Snygglilja

Dessa två Liljor är också lite ”senblommande” och ganska lika men ändå inte…

Vetejnamn

En ”bastard” som jag varken har planterat eller vet vad den heter ;-) Men den pryder sin plats så…

Tidlosan

Tidlösan, en märklig blomma som påminner om Krokus till utseendet men ändå inte. Den är mycket större än en Krokus och blommar ju då som sagt på hösten. Till våren först kommer bladen och då är det viktigt att man låter dem växa i fred och sedan multna ner för att det ska bli rikligt med blommor senare.

Det börjar dra sig mot slutet

HUR GÄRNA MAN än vill att det ska vara för evigt så är det ju tyvärr så att ett slut närmar sig…

Men minnena lever ju så klart kvar och bilderna också…

Dags

MÅNDAG ÄR DAGEN då den ömma modern ska ansluta med oss här på Gran Canaria. Så klart att vi längtat lite men han är fantastiskt trygg den lille knodden och har inte varit ledsen en enda gång. Det är ju ändå första gången vi dragit iväg på det här viset ;-)

Vi började, som vanligt kan man nästa säga nu, med en liten promenad ”på andra sidan” dit solen hinner först. Och när det blev dags att inta ett bra bord för lunch så valde vi ett där vi skulle kunna se bussen som skulle leverera Steffanie.

Såklart missade vi henne men hon ringde oss när hon kom till receptionen. Och vilket pusskalas det blev ;-) En sådan glädje för det lilla gossebarnet går nästan inte att beskriva…

Efter lunch och avlämning av resväska skulle förstås Leon visa hotellpoolen…

Det visade sig ju att Steffanie är lika tokig i bad som Leon – eller ja, det visste vi ju men hade nog förträngt det en aning. Men jag insåg hur skönt det var med ännu en vuxen i poolen så att det gick att koppla av lite ;-)

Steffanie ville gärna se stranden så det blev en liten promenad dit efter dopp i poolen…

Leon gillar verkligen att hänga där nere. Balansera på stenarna som är hala…

…och att göra fotavtryck i sanden…

Och i sällskap av tre poffssolare så…

Fotboll och plask

MEDAN JAG SVÄR över långsam wifi så drog grabbarna bort till fotbollsplanen…

Och rätt som det var tittade ett bekant ansikte in genom fönstret där jag satt och bloggade i reeptionen. Ibland är världen liten – det var en f d arbetskamrat, Ulla Weber, till oss som också bor här just nu.

Det finns ett litet promenadstråk runt fotbollsplanen där man kan klättra av sig lite i väntan på att solen ska landa vid poolen…

Och när solen hunnit ner – ja då fanns det ju inget mer att invänta…

Ikväll får vi nog kolla så det inte hunnit bli simhud mellan tårna ;-)

Liten utflykt

IDAG TOG VI lokalbussen till Puerto De Mogan. Det är marknad där på fredagar…

Vi traskade runt en liten stund och tittade men snart längtade vi hem igen.
Leon ”fyndade” på marknaden…

Sedan blev det så klart poolen – det finns ju gränser för hur långa uppehåll men kan göra från baden. Dessutom skulle ju dom nya badbrallorna invigas ;-)

Simhud mellan tårna…

HAR VI INTE fått ännu men man vet aldrig ;-)
Vi varierar baden mellan hotellpoolen och vattenlandet…

Att testa lite olika kanor är förstås kul…

Men man kan ju förstås leka lite i vattnet också…

Det blir väldigt fina solnedgångar här…

Bad och mest bad

DET TAR EN stund innan solen hunnit ner i den dal vi bor i så på morgonen tar vi en liten promenad innan det är dags at hoppa i plurret…

Annars är det mest upp…

Och förstås ner igen ;-)

Och i ärlighetens namn en del under också…

Mellan baden blir det mat…

Efterrätt blir det också…

Mellan varven får man pusta ut lite – det kräver sin man att orka simma och äta dagarna i ända ;-)

Våran gata är väldigt fin…

I dag tog vi oss en liten tur ner till stranden så Leon fick göra sig av med lite spring i benen…

Det var mysiga vågor…

Ja, sedan blev det helt otippat poolen ;-)

Full rulle

LEON VAKNADE JÄTTETIDIGT men vi låg kvar i sängen en stund och gosade innan vi klev upp. Vi gjorde så klart upp dagens planering innan vi gick ner i den lyxiga matsalen igen för lite frukost…

På väg från frukosten blev det lite massage…

Sedan blev det förstås vattenparken…

Det finns massor av olika rutschkanor…

Det är havsvatten i bassängerna och banne mig iskallt…

Det gäller att komma upp i bland, hur roligt det nu än må vara, och värma sig lite i solen…

Men vi kan ju inte bara bada! En liten promenad i omgivningen fick det bli innan det var dags för den något varmare hotellpoolen…

Framme

PETER VAR SÅ himla snäll så han steg upp i ottan för att köra oss till Köpenhamns flygplats. Det var uppstigning 04.00 och avfärd från Malmö 05.15…

Vi checkade in…

Och det tog inte många minuter förrän herrn passade på att få sig lite sömn ;-)

Ett evigt väntande – vi som bara vill komma fram ;-)

Efter en evighetslång resa (1 1/2 timma) kom vi äntligen fram till hotellet. Vi bor på nionde våningen så vi har bra koll och fin utsikt…

Så fort vi bara kunde installerade vi oss och fick fram badkläderna…

och testat hotellpoolen…

Leon tyckte det var mycket lyxigt (hans egna ord) att bara ramla in i restaurangen och välja precis det man tycker bäst om att äta ;-)

Och det är ju helt OK att äta efterrätt en helt vanlig måndag när man är på semester…