Inte mycket

JAG VAKNADE VISSERLIGEN tidigt som vanligt men kan inte påstå att jag fått något gjort! Det blev en sådan dag helt enkelt. Av någon underlig anledning har jag därtill haft ont i ryggen hela dagen? Värst är det från vänster höft och därifrån strålar det sedan ner i benet…

Vi tog hem husvagnen i onsdags så den har vi och för sig gjort klar för säsongen. Två maskiner tvätt men som sagt det blev en konstig dag där ingen lust att göra något infann sig.

Om man kan räkna

INSER MAN ATT jag har gått händelserna i förväg. Det är ju bövelen inte 100 dagars blogg förrän på söndag, alltså åttonde juni! Nåväl har jag lyckats lägga ut nittiosex av hundra så var det då själva den om jag inte ska klara mig över mållinjen…

Upp i ottan och förbereda lite – det är nämligen någon, inga namn, som har födelsedag här i det Müllerska huset i dag. Så mycket kan jag dock avslöja att det är inte jag ;-)

Cykel till jobbet så klart eftersom det är onsdag ;-) Ambitionen är ju måndag, onsdag och fredag men det är ju en helt annan sak än verkligheten. I dag funkade det dock…

Det blev ingen lunchpromenad i dag – kroppen känns som om den vore mörbultad och av samma anledning har jag avbokat morgonens crossfit-pass på gymmet. Känner att jag måste vila mig.
Hemvägen blev blandad med ömsom mot- och medvind men sista milen var tung…

Kvällen blev inte så aktiv som jag tänkt men jag var i alla fall tvungen att packa för i morgon bär det av till Tylösand för stor 100-årsfest med övernattning.
Det blir förmodligen uppdatering i efterhand eftersom jag inte har för avsikt att ”släpa” med datorn ;-)

Näst sista i #blogg100???

DET HAR VARIT lite av en kamp att få till alla dom här hundra inläggen…eller 99 är det väl bara ännu om jag inte räknat alldeles åt helskotta. Lite konstigt är det för det är inte så länge sedan jag var full av energi och uppdaterade den här sidan varje dag i f l e r a år…
Jag slutade mest för att jag tycktes upprepa mig…träning, matlagning, trädgård och ja…på den vägen var det. Ingen människa kan ju tycka att det är intressant i längden!
Så jag började med att använda min sida Angelas dagbok när det hände något utöver det alldagiiga. Resor, dagar med barnbarnet, familjeträffar and you name it.
Men, så blev jag så inspirerad av #blogg100 och trodde att jag därmed skulle komma igång igen…?
Jag är nog glad över att det är ”över”!

I dag är det tisdag och alltså crossfit…

…och uppvärmning på crosstrainern.

Så var vi där igen

DET HÄR MED att ha väckarklocka verkar helt överflödigt för min del. Visserligen sov jag lite längre i går men i dag var det samma visa igen. Nåja, jag kunde ge mig av lite tidigare hemifrån vilket jag mycket snart kunde konstatera att det inte var till någon nytta alls ;-)

Jag hade nämligen rejäl motvind hela vägen så redan efter 11 kilometer låg jag näst intill 10 minuter efter. Trötta ben och motvind är ingen bra kombination…

Men det kompenserades av att jag fick träffa Stora Monsterbarnet, Steffanie, som är i Göteborg med arbetet och ska stanna i dagarna två. Vi fikade och sedan checkade vi in henne så hon slapp att dra omkring hela packningen hela dagen ;-) Jag fick fina konstverk från Leon som han ritat till mormor ;-)

Det blev förstås en lunchpw…

Inkallad blev jag två gånger under dagen… Massor av frågor och jag hade ingen! Inte pga att jag inte hade någon utan snarare för att jag inte klarar av att ställa några. Dom undrar nog om jag är så där jämnt?

Men nej, jag är inte så där jämnt – bara nu i katastroftiden! Jag gissar att det bara är att bryta ihop och komma igen?!
Problemet är då att jag inte är där riktigt ännu – eller om jag någonsin kommer dit. Jag vet inte fråga inte mig?

Nåja, jag cyklade hem efter dagens vedermödor och fick väl en ganska bra tur. Det blev den korta vägen hem ;-)

Så blev det sommar

UPP I OTTAN, fast jag hade givetvis varit vaken några timmar, trött som en gnu – det börjar tära på krafterna nu med alldeles för lite sömn…

Torsdagmorgon betyder Crossfit…

Körde först lite uppvärmning på crosstrainer och sedan ett pass med Sarah som vikarierade för Elin i dag.
Det är lika roligt varje gång – jag tror banne mig att crossfit måste vara den mest utlimata styrketräningen som aldrig blir tråkigt ;-)

På lunchrasten blev det en glass – känns nästan som tradition nu ;-) Men just i dag var det verkligen gott i den rådande tropiska värmen…

Dagar som aldrig tar slut

SÅ VAR VI där igen med usel sömn och allt vad det drar med sig i trötthet och andra nackdelar. I går kväll tog jag till lite sovhjälp så att jag åtminstone fick några timmar.
Det blev bilen till gymmet då jag kände mig högst osäker på om pendeltåget skulle gå efter gårdagens regnoväder men det hade ordnat till sig igen. I annat fall hade jag helt enkelt åkt tillbaka och kastat mig på bussen. Nu slapp jag det.

Jag värmde som vanligt upp en stund innan mha crosstrainern…

Dagens crossfit var som alltid kul och givande. Riktigt svettigt faktiskt ;-)

Nu vill jag bara sova – om jag kunde…

Cykeltur

WOFFEGUBBEN FÖRESLOG REDAN i går kväll att vi skulle ta en cykeltur när jag berättade att jag var inbokad på ett pass Crossfit. Så jag avbokade för det är ju inte ofta vi cyklar numera. Förut kunde vi trots allt cykla gemensamt till jobbet – så är det ju tyvärr inte längre…

Av någon anledning sov jag längre än jag gjort på länge – till klockstollen nästan var 10 på förmiddagen. Men kroppen tar väl ut sin rätt med flera veckors katastrofala sömntimmar.

Vi frukosterade oss och sedan drog hela kvarvarande familjen Müller i väg, dvs Woffegubben och jag :-). Vädret var ju strålande och faktum är att på utvägen hade vi medvind ;-) Den vände ju tyvärr inte så hela vägen hem var det stark motvind…

Vi cyklade 52 km men Runke Per, som jag brukar kalla honom när han strular, tyckte att det räckte med 45 km. Nåja…

Det var strongt av Woffe att klara det på ett bräde så här hans första tur för året! Vi får hoppas att hans ambition med att simma innan jobbet i morgon går att genomföra. Jag kommer så väl i håg hur jag kände mig efter första t o r till jobbet som ju bara är en hårsmån längre i km räknat. Det var liksom bara att ställa sig ovanför toaletten och sedan ramla ner och hoppas att man kom rätt… Att sätta sig ner på normalt sätt var helt utestultet!

Trots motvinden blev det en go tur och när vi kom hem var det bara att kasta sig över middagen som var planerad att bli mozzarellabiffar med gräddsås och stuvade morötter. Så blev det också. Det var himla gott och inte sista gången jag serverade detta…

Nu ska jag bara packa ihop för morgondagen som är planerad med cykel till och från jobbet. Men vi får se hur det blir med den saken. Det har ösregnat en god stund nu och SMHI ger inga goda utsikter till hemfärden.
Vi får helt enkelt se vad jag tar för beslut i morgonbitti…

Trädgård och mat

SÅ SPÄNNANDE HAR min dag varit! Vädret visade ju sin bästa sida så det var inte mycket att välja på. Bara att stiga upp i ottan, men dock inte pga vädret utan att sömnen inte räcker längre än så, förbereda dagen och sedan ge sig ut i trädgården…

Gräs skulle klippas och mossa skulle dödas – så det ägnade jag dagens bästa timmar åt. Sedan blev det instigning i grottan för att laga dagens middag. Den bestod av blomkålsrösti…

Och serranoinlindad kycklingfilé…

Den avnjöts i pensionärskuvösen…

Och nu är det bara att se fram emot att få sova – förhoppningsvis mer än ett par timmar ;-)

Det ordnar sig alltid...

TILL SLUT LOVADE även SMHI uppehåll och fint väder så det blev cykel till jobbet i dag. Visserligen i motvind – vilket är mycket ovanligt med vind över huvud taget just på morgonen för att inte säga i ottan – men ändå…

En lite lunchpromenad med tillhörande glass blev det också i trevligt sällskap av kollega ;-)

Om inte vinden vänder under dagen får man en gnutta medvind hem – det fick jag ;-)

För övrigt finns det inte mycket att glädja sig åt i dessa dagar – får se hur länge jag orkar? Som tur är finns det alltid någon annan som tror på en och är övertygad om att det ska ordna sig. Jag är inte av samma åsikt men…

En och en halv timma senare

JAG ÅKTE TILL gymmet i ottan i sådan dimma och dis så man knappt såg en armslängd framför sig. Det var dags för crossfit igen…
Men först lite uppvärmning…

En och en halv timma senare var det full fart – på solen alltså…

Så härligt! Det känns som om det var ett tag sedan sist ;-)

Under dagen sedan blev det först en ”ärendepromenad”…

Och sedan en lunchpowerwalk ;-)

Tänk vad man orkar när solen skiner!

Jag hade ju parkerat i Stenkullen så dit tog jag mig tillbaka efter avslutad arbetsdag. Sedan körde jag och handlade i Lerum och nu packar/planerar jag för cykelt t o f till jobbet i morgon… Vi får väl se?