Nädå

MITT LÖFTE OM en bättre mathållning håller i sig ännu Det är bara uppdateringen av bloggen som är högst sporadisk. Det kan kännas lite hopplöst emellanåt också om jag ska vara ärlig. I alla fall när inte kroppen hänger med längre utan det ena bakslaget följer det andra. Jag tänker förstås på mitt eländiga vänsterknä som inte vill ge med sig.

Så efter tisdagens avbokade crossfit-pass så gjorde jag ett nytt försök på onsdag…

Alla övningar där ryggen är inblandad är ju jobbiga men jag gjorde vad jag kunde. Toes to Bar är ju inte att tänka på men som tur är finns det varianter som även jag klarar

Det blev cykel fram och tillbaka till gymmet och som vanligt, kan man nog säga nu, blev jag dränkt av en skur som hette duga. I måndags var det på väg hem men nu på väg dit…

Hemma igen blev det en stund vid spisen. Jag hade fänkål liggandes som jag kände att jag borde ta hand om så en gratäng passade bra…

Lite såsigt på…

Samt riven parmesan…

Det blev godare än jag trodde

Till det stekte jag lite fläskfilé rakt av bara utan några som helst krusiduller

Efter det fick jag sådan paltkoma att jag blev tvungen att lägga mig en stund

Vaknade lite i panik eftersom det var cykling på schemat. Ride of Silence – en manifestation. Man cyklar två mil i max 20 km/timme för att hedra alla cyklister som dött eller skadats i trafiken. Det är andra året i rad nu och det är vår engagerade spinninginstruktör Stefan som kallar samman oss.

Det kändes som en katastrof och gänget var så gulliga och väntade i form av att någon cyklade tillbaka där jag befann mig sist och såg till att jag var med samt uppmuntrade mig. Men herregud! Vad har hänt med min cykelförmåga? Kände helt ärligt att jag inte hade någon kraft alls i benen. Skrämmande, bedrövligt och helt otroligt! Vad är det som händer med den här skitkroppen?

Nåja, det blev lite längre för min del eftersom jag cyklade till Stenkullens kyrka, där vi samlades och sedermera hem därifrån…

Jag ställde klockan på ringning 04.15 så att jag skulle kunna avboka torsdagens crossfitpass i fall jag skulle bli tvungen…och det blev jag. Kom knappt ur sängen!