Morgonpowerwalk

SOM ALLA ANDRA dagar startas den med en powerwalk på stranden för att möta solen…

I dag skulle mina goda vänner och gymkolleger tillbaka för ett CXWORKS pass men jag insåg att jag inte skulle klara/orka det så jag fortsatte på egen hand en bit vidare…

Soluppgången ÄR fantastisk här…

Och det går fort så det gäller att hänga med 😉

Jag gick som sagt en bit längre i dag…

En bit var jag ”tvungen” att gå på gatan men mycket snart så fanns det en spång som ledde ner mot havet igen…

Vem i hela världen, ialla fall nordbo, skulle ogilla den här synen?

Helt plötsligt var det vatten i vägen – bara att kränga av pjuksen och strumporna 😉

Stand ger sandiga fötter – det är logiskt…

Det blev en härlig tur…

Och efter det trodde jag faktiskt att jag skulle orka frukostten jag plockade till mig – men det blev kanske hälften av vad tallriken hade att bjuda…

De kokta äggen lades tillbaka och hälften av det övriga får vi hoppas gick till bättre behövande 😉 Ska tänka mig för i morgon…

Nåväl, jag hade ambition om både WOD och Mojoyoga – av det blev intet! Jag tog en vattengympa innan lunch och sedan har jag sovit resten av dagen 😉
Nu ska jag bege jag bege mig ut i jakt på resemedlemmar innan det är dags för middag. Kanske blir det ett dopp i poolen 🙂

I går

…BLEV DET EN härlig men jobbig cykeltur på ön. Jonna och Helen tog emot våra hyrda montainbikes och efter frukost drog vi så i väg.

Det blev en aning stressigt för min del för innan dess hade vi kort promenad på stranden och yoga i sanden – det var en otrolig upplevelse att yoga i soluppgången! Nu gäller det bara att hålla kvar den bilden när vi kommer hem och står i en för all del trevlig sal på gymmet – dock utan soluppgång 😉

Cyklingen var skitjobbig, ingen tvekan om det, men så himla kul och jag måste berömma ”våra” instruktörer – hur i hela friden orkar dom!?

Vi körde upp för ett berg, som jag tyvärr inte kan namnet på, och så klart på en grusväg som löpte parallellt med berget…

Jag blev tvungen att hoppa av cykeln två gånger innan vi var upp eftersom jag fick kramp – där man gör nummer ett. Visste inte ens att kunde få kramp där 😉 Sedan var det den sista biten upp som var en backe som heter duga – där gick jag!

Vi stannade en stund på toppen för att fika och vänta in alla medlemmar…

En utsikt som gjorde att man behövde luktsalt för att inte svimma 😉

När alla kommit upp och fått sig lite till livs så bar det av hemåt igen…

Och väl hemma konstateras igen att vi har proffs som ser om oss, ingen kom undan stretch efter cyklingen 😉

Sedan blev det lunch – lika god som alla andra luncher och – ska man hinna igenom för att smaka på allt måste vi nog stanna minst två veckor till 😉

Om jag ska vara riktigt ärlig – det ska jag ju…så blev det ingen mer träning för mig denna dag, måndag! Jag var helt slut – så det blev en ljuvligt dopp i havet – och bara att ta sig ner och upp från stranden är ett träningspass i sig 😉
Det var ljuvligt att bara kasta sig i det turkos havet och låta sinne och själ få njuta lite oxå!

På vägen upp blev det lite Sangria i baren 😉

Efter det obligatoriska bärhänget, som ju då mest inriktar sig på bicepsen ;-), blev det middag och därefter gemensam aktivitet. Jag var helt slut efter middagen och föredrog att gå hem – orkade bara inte 😉
Av samma anledning blev det heller inget bloggande – jag somnade som ett barn innan 20.00 😉

Vilken fantastiskt underbar resa! Jag hoppas med hela mitt hjärta att detta blir en tradition varje höst!