Ovanligt tyst

EN MYCKET LUGNARE DAG i dag på jobbet än gårdagen. Till och med så lugnt så jag till slut blev misstänksam frampå eftermiddagen…insåg då att min telefon var avstängd ;-(

Men vi ska väl börja från början. I simhallen i morse var vi ett helt gäng i dag från jobbet. Inte så vanligt men himla kul. Saken var den att sista grenen i vår egen klassiker skulle klaras av för en del i dag. Astor blev dessutom lite förtjust i min kollega Ylvis 😉 Sedan var det himla mysigt att få sällskap från simhallen till jobbet – jag går ju allltid ensam annars. Synd att det inte är så varje dag!

Den sista timman på arbetsdagen (eller egentligen efter dagens slut) hade vi styrgruppsmöte i vår friskvårdsförening så det blev lite hektiskt eftersom jag var inbokad på ett Pace-pass 18.00…men det klaffade – jag hann precis. Lika kul och lika jobbigt som vanligt och i dag var min favvoinstruktör Marie tillbaka. Hon har vrickat sin fot så illa så förra veckans pass fick en kollega ta, Sandra, som också var himla duktig. Men i dag var hon alltså åter.

Efter Pacen blir det ett litet uppehåll innan Spinning Puls-passet börjar så jag tog en repa på löpbandet för att hålla ångan uppe. Det blev bara 15 min och dryga 2 km men bättre än att sitta still så man hinner bli kall.

Sedan var det då Spinning Puls i en timma med Jonna som har en förmåga att få oss att kämpa tills vi nästan ramlar av cyklarna 😉

I morgon måste jag nog ägna mig åt lite styrketräning! Hinner nästan aldrig med det längre vilket är lite synd för jag gillar mitt nya program. Sedan blir det ju inget på torsdag för då är det minsan fest! Fredagar brukar jag inte hinna med någon träning så tidigast lördag eller söndag kan det bli aktuellt igen. Woffegubben vill nog spela Badminton så en av dagarna får väl gå till det.

Men jag säger väl som jag brukar – den som lever får se!