Ett och annat grässtrå

HITTADE JAG I DAG BLAND ALL MOSSA när jag klippte gräset för första gången den här säsongen 😉 Woffegubben har satt på sommardäcken (igen) och förutom gräsklippning så har jag varit i väg och köpt ny matta till förtältet, en markis till husvagnsfönstret, en ny torkvinda samt lite annat smått och gott som saknas eller inte passar sedan förra året.

Woffe var på en föreläsning om hur man bäst löneförhandlar efter jobbet och på vägen hem från shoppingrundan hämtade jag upp honom i stan. I morgon blir det mammografi – usch och fy bubba!

Kärleksförklaring

DET FINNS FOLK SOM UNDRAR hur i hela friden man kan resa från sitt stora hus och trädgård för att klämma in sig på en liten yta i en husvagn. Kanske är det bara Peter eller så är det fler där ute som har samma funderingar? Och visst är väl frågan berättigad?

För mig är Varberg och Getterön mitt andningshål. Här kan jag klampa kring bland klippor och bara vara… Det kan jag inte på samma sätt hemma för där finns alltid en massa måsten.

När jag varje veckoslut kommer till mitt Paradis på jorden så infinner sig ett obeskrivligt lugn i kroppen, inga servrar som bråkar, inga ftp-script som krånglar, inga loggar som måste läsas, inga leverantörskontakter bara en livsglädje som knappast går att beskriva.

Sedan är det alla människor, storebror som jag knappast träffar på hela övriga året, mitt brorsbarn med familj och hund, våra goa grannar som t ex Leon och Evy och Pip och Susanne. Man är hela tiden fullt omgiven av goda vänner – om man vill – vill man inte så respekteras det också. Kanske är det just detta som är det unika – att få längta hela vintern till miljön, människorna, havet, klipporna och Varberg detta ljuvliga sommarparadis med ”riktiga” raggare med snygga vrålåk. Att ta sig in till Varberg en kväll och bara njuta av den typiska sommarstadsmiljön – det ni! Eller att gå på strandpromenaden bort mot Varbergs Spanaläggning mötandes likasinnade som njuter lika mycket.

Eller att på lördag cykla in till torget och gå där och mysa bland allt stånd med skräp och för all del matnyttigt som grönsaker och blommor är också ”somrigt” för mig.

Sedan är det ju havet och klipporna. Att kunna ge sig ut en tidig morgon och uppleva Getterön andas upp till en ny dag med solen glittrande i havet som ett pärlband och de enda tvåbenta jag möter är morgontidiga fågelskådare, det kan måhända tyckas anspråkslöst men det är en lisa för själen. Att få se solnedgången under samma himmel är inte fel det heller. Eller att efter en joggingtur i arla morgonstund pösa med en god bok i solstolen – mmm.

Eller att upptäcka ett svagt surr ovan huvudet och se ett segelflygplan glida förbi långt däruppe.

Sedan kan man fylla fikakorgen, gå ner till havet och befinna sig där precis så länge som man vill – det är så nära ”hem”.

Och rätt som det är så kommer våra två- och fyrbenta ”barn” och lyser upp tillvaron så att vi kan njuta tillsammans. Att fira midsommar tillsammans har nästan blivit en tradition och jag är lycklig så länge vi kan det.

Nu låter det här som en dåres försvarstal men OK – det får låta så då 😉