Hösten står för dörren

DET FÅR BLI höströj i trädgården i dagarna som kommer. Det är inte roligt men kuvösen är full med tomatplantor och lite annat som vi försökt odla. Nu har alla plantor fått löss dessutom och dem vill jag inte ha in i huset.

Det ser ut att bli en fin dag så efter gymmet får det bli lite fart…

Man ser tydligt på vissa träd och buskar vart det är på väg…

Men något blommar fortfarande om än i liten skala…

På gymmet stod gympa på agendan och Jessica är så himla bra på att få oss att ta ut varje uns av kraft i alla hennes genomtänkta rörelser. Därtill är det himla kul och man ser att alla tycker det!

Som vanligt har det kommit med lite vårlökar hem från affären fast jag säger till mig själv varje höst att nu ska jag inte köpa några. Men det är tur att vi är ”äggmissbrukare” så jag har äggkartonger i parti och minut. Det blir lite enklare att sätta ner lökarna när man inte måste ta en i taget 😉

Efter några timmar jobb i trädgården konstaterade jag att det inte räcker. Jag hann inte ens börja med att röja ut alla krukor från altanen. Woffegubben var på sin rehabträning på Alingsås lasarett och kom hem ganska sent så jag fick ändå några timmar på mig innan det var dags för en alldeles för sen middag.

I dag var det dax för lax 😉 Jag gjorde laxen i ugnen med salsicciakorv, minipaprikor och massor av cocktailtomater. Det blir så gott…

Sist breder man över en örtgremolata på laxen som består av olika färska örter, lite olja och riven parmesanost…

Inte varje dag precis!

EN AV ANLEDNINGARNA till att jag slutade med mitt dagliga bloggande, för länge sedan, var att jag nog tyckte att det var samma sak varje dag. Så känns det nu också, det handlar mest om min träning och kampen om att hålla mig i någorlunda form trots rygghelvetet, ursäkta uttrycket!

Men, jag tar mig i kragen och försöker om inte varje dag så i alla fall då och då. Mycket tid går åt till träningen som sagt.

I söndags blev det Pilates, skönt efter veckans intensiva träning. Jag cyklar förstås fram och tillbaka till gymmet så länge det går. Vardagsmotion som inte är fy skam. När jag skulle dra iväg till Pilatesen ösregnade det men regnkläder och sydväst på så…

Förutom att det går mycket tid åt träningen så går det åt en hel del av den varan till matlagning och planering då jag är inne i en period med nyttigare och bättre mathållning. Oftast fallerar det efter en tid för att planeringen, som ju är ett måste, tar så mycket kraft. Just nu följer jag kostscheman ur boken
66 Day Challenge

Det handlar alltså om 10 veckor och nu är jag inne på vecka 5. Förhoppningsvis ska jag ta mig till slutet.

Jag köpte boken i början på året men sedan har tiden gått och jag har inte kommit mig till ro att börja. Sedan är det ju viktigt att man kan följa sin ambition utan störande moment så jag inväntade faktiskt ”rätt” period innan jag startade.

Just här är det torskrygg med rotsaksgratäng och det ser inte speciellt gott ut på bild men det blev himla gott. Kosten innebär mycket fisk och det är ju helt OK. Även kyckling och färs i olika former. Häromdagen gjorde jag lammfärsbiffar för fösta gången i mitt liv. Tycker att lammfärsen helt enkelt är för dyr men någon gång måste jag ju prova. I ärlighetens namn smakade det inte så annorlunda än vanlig nöt- eller kalvfärs som jag oftast använder mig av.

När andan faller på hamnar jag i Gelas Kreativa Verkstad. Inte på långa vägar lika mycket längre då det på grund av Coronan inte blir några marknader – alla är stängda. Risken att jag ”drunknar” i väskor som inte blir sålda är stor. Men en och annan blir det trots det. Just nu håller jag på med ett ljuvligt möbeltyg med sytema…

Och tyget före detta var också ett helt underbart möbeltyg med ljuvligt mönster…

Annars syr jag för tillfället mest på beställning. Min goda vän och före detta arbetskamrat Marie, som är en trogen väskköpare och till och med säljare, ville ha en hästväska till en god väns överraskningsfest. Och ännu en före detta arbetskamrat, Christina, ville ha en väska till den som ordnade festen…

Så nöjd

IDAG BLEV det en sådan där sällsynt dag när man kan känna sig nöjd över dagens aktiviteter.

I morse cyklade vi till gymmet och körde ett pass Funktionell träning med Jessica. Hon är ju bara så bra på det här med vilka rörelser man behöver i sin vardag. För att kunna utför dessa utan smärtor drillar hon oss i en timma fullproppad av bra träning.

Mycket nöjda fikade vi efteråt och därefter cyklade vi hem.

På väg hem pratade vi lite om att vi kanske skulle cykla och handla den här veckan istället för att ta bilen. Vi handlar det mesta på ICA kvantum i Lerum och dit är det ca 14 km från oss. Jag har köpt två toppenbra ”dramater” som är cykelväskor och Woffe har ju lagat sin kärra som går att ha efter cykeln så…

Sagt och gjort, vi åt lunch, rester från gårdagens torskgryta och i dag gick det bättre med magen. Fick ju så konstiga smärtor i går men det berodde med all säkerhet inte på torskgrytan för då borde reaktionen blivit densamma i dag.

Vi packade alltså ihop oss drog i väg…

Vi var överens om att vi gjorde två flugor på smällen 😉 Dels skonar vi miljön och dels får kroppen motion. Egentligen finns det fler skäl, frisk luft t ex: Vi får se om vi kan cykla och handla åtminstone till kylan kommer.

Här är mina nya ”dramatenväskor”…

Det var riktigt mysigt och gick alldeles utmärkt. Vi kunde visserligen inte handla obegränsat men fick trots det med det vi behöver och därpå 3 små rosor 😉

Till middag blev det i dag en sallad med kikärtor och annat smått och gott.

Mycket sallader nu! Till morgondagens lunch har jag gjort Blomkålssallad me pancetta och halloumi. Skönt att ha det klart. Vi ska ut på en cykeltur i morgon Per och jag så det känns bra att slippa ställa sig vid spisen när jag kommer hem…

Nästan som en vana

DET VAR INTE utan att gårdagens Indoorwalking med Catarina och även hennes seniorträning med styrka kändes i morse! Det är ju i och för sig inte konstigt då det enda jag i stort sett tränat under vår och sommar är cykling vilket självklart är bra men inte tillräckligt. Lite andra muskler blev nu aktiverade och lönar med ont, ont 😉

Nåja, vi ska väl genomlida detta också!

Woffegubben körde dubbelt i går för hans rehabträning på Alingsås Lasarett har också kommit igång. Det blev ju samma tvärnit på den som på vårt gym men nu så är han igång igen. Det är alltså rehabträning efter hjärtinfarkten så den är inriktad på att just stärka hjärtat med passande övningar.

På gymmet i dag var det Gympa med Jessica. Så härligt att vara igång igen trots att jag garanterat kommer att ha ändå mer träningsvärk efter den här starten! Vi cyklade fram och tillbaka till gymmet. Får passa på innan det blir för kallt!

Medan Woffe var på sin rehab och faktiskt även en magnetröntgen av prostatan så gjorde jag vår middag, Torskgryta, som vi avnjöt när han var åter.

Jag vete tusan vad som hände, om vi åt för sent eller om jag åt för mycket men jag fick så himla ont i magen så jag fick helt enkelt gå till sängs!

Somnade så småningom trots magsmärta och sov runt utan att vakna!

Nästan så man inte tror det är sant

I dag började seniorträningen på gymmet som lyst med sin frånvaro sedan pandemin stängde av allt!

Jag startade dagen med ett pass Indoorwalking med Catarina och sedan i väntan på att vi skulle fika körde jag lite styrka i Hoistmaskinerna.

Så mysigt att åter träffas för frukost efter pass…

Och efter det så tog seniorträningen vid. I dag var det styrka med Catarina och för att så många som möjligt skulle få chansen så körde hon två 35-minuterspass.

Eftersom det inte var fullbokat körde vi, Woffegubben och jag, även pass två.

Sedan blev det full rulle, vi cyklade förstås, hem och slänga i sig lunch. klockan 12.30 förväntade sig min tandläkare att jag skulle vara på plats!

Hon upptäckte vid senaste besöket att jag hade en tand som spruckit. Då det var omöjligt ,mha röntgenplåtarna, att avgöra åtgärd innan hon öppnat tanden och sett hur det såg ut. Det såg bra ut så det blev en lagning istället för rotfyllning. Ingen var gladare än jag…

När vi ändå var i farten passade vi på att uträtta lite ärenden, t ex att förnya mitt körkort.

Till slut, när vi var helt utmattade och hungern slet i oss båda så körde vi hemåt.

Dagens middag blev kassler med dvs blomkålsgratäng…

Och när jag ändå var i farten så gjorde jag två gratänger till så kan man vara lat en annan dag 😉

Trött på allt gnäll

DET VAR evigheter, och lite till, sedan jag senast skrev här. Det är hopplöst att vara pensionär man har ingen tid längre, tusan vete hur jag hann med allt när jag fortfarande jobbade 40-timmars vecka?

Med tanke på rubriken så gnället jag tröttnat på är för övrigt mitt egna gnäll. Gnäll över alla förbaskade smärtor som hemsöker mig, det var inte så jag tänkte mig fortsättningen på livet när jag blivit fritidsforskare, läs pensionär.

Jag ”fick” ett nytt knä i oktober förra året och den rehaben har varit riktigt seg. Trodde länge att jag inte skulle bli bättre!

Den första tiden hade jag smärtor som inte var av den här världen! Det gick som sagt inte att rehabträna och jag var fullproppad med morfin hela tiden.

Som om inte det var nog så fick Woffegubben en hjärtattack dagarna före jul! Tack vare att vi kom i väg så tidigt gick det att åtgärda relativt snabbt. Det blev ambulans med blåljus från Alingsås Lasarett till Sahlgrenska och på kvällen, när han var tillbaka i Alingsås, ringde han mig och gav beskedet att allt gått över förväntan!

Självklart rörde detta upp känslor hos barnen och goda vänner samt att vi kanske inte skulle komma i väg på vår bokade kryssning där ju också barnbarnet Leon skulle med.

Men för att göra en lång historia kort så tyckte hjärtläkaren att allt gått så bra och att åtgärderna blev effektiva så han godkände vår resa.

Det blev en fantastisk resa och så roligt att vi äntligen kunde uppfylla Leons önskan om att följa med på kryssning. Enda smolket i bägaren var att jag helt plötsligt, i mitten på december, fick djävulskt ont i höger sida med strålande smärta hela vägen från höften ner i foten. Jag trodde ett svagt ögonblick att smärtan berodde på att jag i min iver att träna mitt knä hade överansträngt mig. Jag började nämligen med ganska normal styrketräning vid den tidpunkten.

Vi firade in det nya året på kryssningen med buller och bång!

Om det kändes som smolk i bägaren att jag hade så förbaskat ont i höger sida så var det inget i jämförelse med det besked vi fick att min käre bror Conny dog. Så fruktansvärt och en katastrof att vara fast på ett kryssningsfartyg även om vi inget kunde göra. Vi fick dock det lugnande beskedet att begravningen inte skulle äga rum förrän vi kommit hem igen…

När vi kommit in i vardagslunken igen började jag söka för min smärta i högersidan. Första budet var att det var ischias. Läkaren var helt övertygad och övertygade mig således också att så var fallet. Det blev rehab hos sjukgymnast som visade sig inte hjälpa ett dugg!

Och där kom pandemin!

Det innebar förstås att alla seniorpass och alla pass över huvud taget blev inställt. Suck!

Jag ska inte försöka mig på att beskriva vilket elände pandemin innebär för oss alla och då är nog Woffe och jag ändå privilegierade som har varandra och en trädgård och ett stort hus. Tänker speciellt på alla ensamstående, gamla som unga, som blivit helt isolerade!

Och för att inte älta dessa förbaskade smärtor i all evighet så fick jag efter mycket tjat och nekade läkarbesök en magnetröntgen av ryggen och helt plötsligt var min ischias borta och ersatt av spinal stenos IGEN! Det var alltså inte ischias som jag ju också hävdade att det inte kunde vara så länge men beskedet jag fick i stället var ju på intet sätt bättre!

Så nu går jag och väntar på att bli opererad igen för spinal stenos. Hur lång tid det tar har jag ingen aning om men jag har fått besked om att Sahlgrenska Universitetssjukhus inte kommer att ha tid för mig så remissen har gått till Spine Center. Det har jag inget emot då dom gjorde min förra operation av spinal stenos.

Men jag börjar som sagt bli rejält trött på alla mina smärtor och de begränsningar som det medför. Så nu har jag bestämt mig för att helt enkelt ignorera dem så gott jag nu kan. Seniorträningen startar i nästa vecka och den ska jag banne mig vara med på. Visst man kan träna hemma men hur kul är det?!

Men mitt knä är nästan bra nu och det undret vill jag tillskriva min gode vän Per för att han ”dragit” med mig ut på hundratals spännande cykelturer! Han kan massor av fina turer och har verkligen visat mig runt och fått mig att våga lite mer. Vi ät ett mindre gäng coronafria cykelvänner som umgåtts och cyklat under hela den här perioden. Dels för träningen så klart men även för att det är så mysigt att få träffa någon annan och därtill fika, prata lite skit och skratta tillsammans. Men det är Per som gjort den största insatsen ända sedan tidigt i våras och hela sommaren med att sammankalla oss på fina upplevelseturer…

Jag har köpt mig en ny MTB för jag insåg att det krävs då det blir mycket grusvägar och lite skog…

Dessutom hade jag lovar att Leon skulle få ärva min gamla när jag dog men han hade växt i den redan så det fanns ingen anledning att vänta 😉

En och annan promenad i skog och mark har vi förstås också klämt in…

Nu kan det väl bara bli bättre…?

Måndag igen

MÅNDAGAR ÄR LIKA med ny vecka på gymmet och först ut är seniorträning, som haft uppehåll under jul, med Catarina. Nytt år och nytt program. Nu är det styrketräning i olika stationer och helt nya fräscha övningar som sagt. Hon är duktig på att sätta ihop program så det att det aldrig hinner bli långtråkigt!

Gymmet ska nu slänga ut gamla pulssystemet och installera ett nytt. Nu blir det Polar och jag köpte i dag en ny klocka med pulsband – visste inte ens att jag behövde ytterligare en klocka eller statuspryl men det gjorde jag tydligen 😉

Man kan säga att det där friskvårdskontot är en aningens ansträngt just nu 😉

Lite spännande är det dock eftersom den nya klockan även mäter sömnen och kvaliteten på den. Jag har en känsla av att min sömn inte är särskilt bra och det fick jag genast svart på vitt på att den sannerligen inte är…

Av sömntid på sex timmar och 38 minuter är trettiosju minuter av dem så kallad ”störd sömn” där avbrott uppstått av olika anledningar. Nåja, det är ju inte mycket man kan göra åt den saken antar jag?!

Vi åkte bil till gymmet gemensamt till seniorträningen men när jag skulle åter på kvällskvisten tog jag mig i kragen och cyklade. Det var plusgrader, inte många men ändå, så jag kände att jag måste komma igång igen efter det dryga månadsuppehållet. Det var tufft och tungt men något annat var väl inte att räkna med. Det är ju för tusan som att börja på ruta noll varje gång det blir uppehåll av olika anledningar.

På kvällen blev det först Sh’bam med Stephanie – lika kul som vanligt och ny release, nu 30, så man tackar sin gud för att det inte finns några dolda kameror 😉
Men hela kroppen blir glad av att få slå sig lös på dans. Även om man nu inte kan kalla mina rörelser för dans så blir jag i alla fall glad och upprymd.

Direkt från Sh’bam rusade jag sedan vidare till Basis Ball Raw med Hanna som ju är så himla duktig så man nästan svimmar… Att ha en kropp som är som gummi – det kunde man ju önska sig!
Phew, det drygt månadslånga uppehållet kändes!

Att sedan cykla hem gick trögt, riktigt trögt 😉

Den nya klockan presenterar dagens träning ungefär så kaosartat som det kändes…

Men, det känns skönt att få komma igång igen och förhoppningsvis ska det nu inte bli några ofrivilliga uppehåll förrän det är dags att resa till Thailand. Men jag hoppas kunna komma i form på den dryga månaden som är innan vi lyfter!

Lucia i dag också…

DEN HÄR VECKAN blir en riktigt festvecka med Lussefirande i dagarna två och i morgon väntar Hjulmys med cykelkamrater.
I dag var vi inbjudna till gymmet där Catarina och Eleonore, våra fantastiska instruktörer på seniorsidan, hade ordnat med så fint lussefirande…

1_lulgran

Så fint pyntat…

2_pyntat

Hemtrevligt på vårt fina gym minsann…

3_tomte

En av vara duktiga seniorer spelade dragspel för oss och hela lussetåget, som ju också bestod av seniorer, sjöng så fint för oss andra som satt och lyssnade på skönsången…

4_dragspel

Två suddiga renar som ju inte kan skyllas på någon annan än fotografen (att dom är suddiga) för det serverades inget starkare än kaffe…

5_suddigarenar

När skönsången var över så blev det fika med lussebulle och pepparkaka…

6_lussefika

6_lussefika2

Som tack för det enormt fina arbete som läggs ner på oss ”gamlingar” blev det varsin julkorg att njuta av…

7_korgar

På eftermiddagen tog jag en kort promenad till torget för att handla det jag så klart glade igår. Å andra sidan var det på tiden att jag fick röra på sidfläsket lite. Har ju, om sanningen ska fram, mest suttit soffan sedan jag kom hem från sjukhuset för snart en vecka sedan. Fruktklockan är ju hänsynslös nog att påpeka det också dag för dag…

11_hansynslos

Det är lite trevlig nu att gå ner till vårt fina torg och i dag såg jag att Biblioteket ska flytta hit till ett av dom nybyggda husen. Det är väl precis så som det ska vara på samlingsplatsen för Gråboborna. Olika aktiviteter som passar för alla åldrar. Det kommer att växa fram ett gym också – vilket kanske är bra om man nu, av någon underlig anledning, inte vill ta sig till Endorfin 😉

12_bibliotrk

Nåväl, när jag kom hem blev det lite bak. Testbakade faktiskt en julig cheescake som inte blev så dum. Smulade pepparkakor i botten…

13_pepparkaka

En ”röra” med bland annat saffran att smeta på ovanför…

14_saffranrora

Inget skönhet att beskåda men väl så god…

15_kakaklar

Det sista av det mesta

DET KÄNDES SOM om mina fingrar slutade att leva i morse när jag cyklade till gymmet. Minus tre stod på äppleklockan men när jag kom fram sa alla att det var sju minus… Hade jag vetat det hade jag strejkat och åkt bil 😉 Jag kunde med nöd och näppe låsa hojen när jag kom fram. För övrigt, om man tar bort minusgraderna, var det en fantastisk dag med full fralla på solen och helt vindstilla. Och sedan var det förstås sista cykelturen till gymmet. Sista i alla fall på obestämd framtid.

1_sjuminus

Det var sista seniorträningen i dag. Styrka med gummiband. Sista i alla fall på obestämd framtid.
Catarina var fit for fight igen från sin krasslighet och det var skönt att ha henne åter. Det är en trygghet när hon har våra seniorpass. Hon är så duktig och vet precis hur hon ska köra ut dom sista krafterna på oss 😉

Efter passet var så klart fika med hela gänget. Sista fikan kan man säga. Sista i alla fall på obestämd framtid. Jag cyklade hem efter det och Woffegubben kom också hem men med bil då. Han vill inte cykla när det är kallt och i dag kan man nog anse att det var ett mycket klokt beslut även om det hunnit bli något varmare till hemfärden.

Vi tog en tur ut till Backaplan för att jag skulle köpa fingervantar av merinoull. Det blev högst aktuellt i dag efter mina näst intill döda fingrar efter cykelturen. Jag har riktigt bra vantar för cykling men tyvärr fryser jag ändå. Jag har testat att ha ”vanliga” fingervantar under men det ger föga resultat så jag ska nu testa dom i dag inköpta fingervantarna av merinoull. Förhoppningsvis blir det bättre. Nu var dagens cykeltur i och för sig sista. Sista i alla fall på obestämd framtid.

När vi ändå var i faggorna blev det en fika på Ikea. Det funkade så klart inte. Fick kräkas upp det lilla jag fick i mig av den goda kakan. Det brukar kunna funka med söta saker men inte i dag – förhoppningsvis var det sista gången jag behövde uppleva detta. Det är fan så svårt att kräkas tyst på en offentlig toalett. Ja, sedan var det ju raka vägen ut då för det gick ju inte att titta runt när man inte vet när nästa spya vill ut. Så när Woffe betalade det lilla vi lyckades haffa till oss på utvägen, två glödlampor och en reflexväst, rusade jag till toan igen…

2_ikeafika

På vägen hem avslöjade Woffegubben att han ville ha ärtsoppa och pannkakor till middag i dag. Nåja, med den framförhållningen blev det en ”korv” med färdig ärtsoppa men pannkakor gick ju att fixa hemmagjorda 😉 Vi hade bilen på första servicen i dag så när Woffe stack till Alingsås för att hämta den och lämna tillbaka lånebilen så stekte jag pannkakor…

3_pannkakor

När jag var en vända ut i garaget och råkade se Woffes fiberagenda, han är inte särskilt modern på den punkten, blev jag smärtsamt påmind…

4_fiberagenda

Det blev mycket sista av allt i dag. Till och med blev det en sista sportklädestvätt (jag tycker det låter så hurtigt när man säger sportkläder). Sista i alla fall på obestämd framtid. Dom kan ju knappast ligga där och dofta…

5_sistatvatten

Nu ska jag äta ”min” gröt förhoppningsvis för sista gången – om jag blir bättre nu efter operationen lär det dröja innan jag får längtan efter just gröt, om det någonsin kommer att inträffa 😉

Efter den kulinariska upplevelsen ska jag tvagas ren en gång i kväll och sedan en gång till i morgonbittida för att vara redo för operationen…

Jag fick flera klappar på axeln och lycka till-hälsningar innan jag for från gymmet i dag. Jag har i och för sig inte berättat för så många men dom ”närmsta sörjande” vet. Kan ju inte bara försvinna! I alla fall inte på obestämd tid utan att säga något…
I går ringde också kusin Inger från Falkenberg och lyckönskade. Med alla dessa hälsningar kan det ju inget annat än att gå bra 😉

Skitväder

IGÅR KAN MAN med rätta säga att det riktigt skitväder. Jag kollade noga på SMHI hur jag skulle klä mig för cykelturen till och från gymmet och det skulle börja regna men inte förrän jag var hemma igen…

16_senortraning
När vi kom ut från passet, som i dag var styrka med gummiband med Catarina som tack och lov var frisk igen, så vräkte det ner regn. Under hela fikastunden efter passet höll det på. Woffegubben, som inte cyklade utan åkte bil, kom på att han hade en regncape i sin väska. Den fick jag låna men när jag kom ut då hade det slutat…

Sedan regnade det så klart resten av dagen men när jag skulle åka tillbaka till gymmet så kunde jag ju ta regnkläder vilket jag inte hade i morse då. Usch, det är inte kul att cykla i regn och blåst. Jag såg inget den sista biten då glasögonen både var fulla med regndroppar och lite imma på det…

17_skitvader1

Jag bytte ut Sh’bam i dag mot Rogers cykelpass. Tänker att jag ska köra lite mer motionspass fram till operationen. Det innebar ju dessvärre att man inte är hemma igen förrän kvällen näst intill är slut.

På hemvägen cyklade jag helt sonika utan glasögon – kan inte påstå att det gick så mycket sämre än med glasögon som är igen-immade och täckta av regndroppar 😉

Man kan ju inte, ens med den bäst viljan i världen, påstå att det varit bättre i dag…

18_skitvader2

Jag satt faktiskt i fåtöljen hela förmiddagen och lite till och ägnade mig åt min bok…

19_elefantkyrkogården

I kväll blir det Functional Moves på gymmet men vi får se om jag cyklar i skitvädret eller om jag helt enkelt låter latmasken ta över och köra bil…